Fem områden där skolan fortfarande missar att ge rätt stöd

Det blir ofta ingen verklig social och pedagogisk inkludering - även om skolorna strävar efter att alla elever ska gå i ordinarie klasser, enligt rapporten. Foto: Linnea Bengtsson.

ANNONS

Annons för LSS-skolan

ANNONS

Annons för Aktivera

ANNONS

Annons för durewall.se

ANNONS

Annons för Särnmark

ANNONS

Annons för Tidvis

ANNONS

Annons för Etac

ANNONS

Annons för Humana

ANNONS

Annons för Egen assisans

Elever med funktionsnedsättningar som ADHD, AST eller rörelsehinder får fortfarande inte stöd och anpassningar som de har rätt till i skolan. Det visar den nya rapport ”Tillgänglig lärmiljö?” från Skolverket.
– Dessa elever har det ofta tufft i skolan, utan att de ska behöva kämpa för att få stöd, säger Sophie Casson Lindbäck

Elever med funktionsnedsättningar som ADHD, AST eller rörelsehinder får fortfarande inte stöd och anpassningar som de har rätt till i skolan. Det visar den nya rapport ”Tillgänglig lärmiljö?” från Skolverket.

– Dessa elever har det ofta tufft i skolan, utan att de ska behöva kämpa för att få stöd, säger Sophie Casson Lindbäck, undervisningsråd på Skolverket.
Alltför stora klasser, dåliga lokaler och brist på specialpedagoger är sedan länge kända problem.

Rapporten pekar bland annat ut fem olika områden där bristerna är stora.

 

1. Kräver diagnos – i strid med lagen

Men Skolverkets rapport visar också att många skolor – i strid med skollagen – ställer krav på att eleven ska ha en diagnos för att kunna få stöd.
 – Det sker trots att det inte är tillåtet att ställa krav på diagnos, säger Sophie Casson Lindbäck.
Enligt rapporten anser varannan rektor, speciallärare och specialpedagog att diagnos har betydelse för att elever ska få särskilt stöd. Samtidigt finns det bland de som intervjuats en stark medvetenhet om att skollagen och andra regelverk inte ställer krav på diagnos.
– Intervjupersonerna vittnar om att det är lättare att få resurser till stödinsatser om man kan visa att en elev har en diagnos. De intervjuade pekar också på att det riskerar att driva på utvecklingen med allt fler barn och unga som får diagnoser, säger Sophie Casson Lindbäck.

 

2. Ingen verklig social och pedagogisk inkludering

En annan omstridd fråga handlar om hur elever med funktionsnedsättningar ska inkluderas i skolan – genom att gå i vanliga klasser eller i särskilda grupper.
Enligt skollagen ska elever i första hand gå i den klass de tillhör, men ofta blir det ingen verklig inkludering.
Två av tre kommuner försöker aktivt minska användningen av särskilda undervisningsgrupper och istället låta elever med stödbehov gå i ordinarie klass.
– Men om det mest blir en rumslig integrering och inte en pedagogisk och social inkludering kan det snarare göra att eleven blir mindre delaktig och lär sig mindre, säger Sophie Casson Lindbäck.

 

3. Brist på specialpedagoger

Bristen på speciallärare och specialpedagoger är ett problem, anser fyra av tio av de skolor och lärare som deltagit i undersökningen. Ännu fler anser att det inte finns tillgång till specialistkompetens som behövs för att få kunskap om hur man anpassar undervisningen.

 

4. Vanligt anpassning av undervisning och lokaler saknas

Varannan lärare uppger att det finns funktionsnedsättningar som deras skola inte är anpassad för. Lika vanligt är det att skolans lokaler inte gör det möjligt att ha undervisning i mindre grupper. Mindre grupper är en typ av anpassning som kan vara mycket betydelsefull för vissa elever, betonar Skolverket.

 

5. Särskilt stöd ges inte alltid i fritids

Fritidshemmen klarar inte heller att leva upp till kraven på stöd till elever med funktionsnedsättningar.
Fyra av tio rektorer uppger att eleverna på deras skola sällan får särskilt stöd på fritids även om de har behov av det. Det drabbar särskilt yngre barn, för vilka fritidshemmet är extra viktigt för hur man trivs och utvecklas i skolan, anser Skolverket.

 

Mer fakta

Undersökningen ”Tillgängliga lärmiljöer” bygger på en nationell enkät bland specialpedagoger, speciallärare, rektorer och representanter från kommuner och de som äger fristående skolor. Undersökningen baseras också på intervjuer.

Hela rapporten Tillgängliga lärmiljöer? finns att hämta på Skolverkets webbplats www.skolverket.se

 

Publicerad:
2016-10-06

Av: Redaktionen

Nyckelord:
Senaste nytt, Skolverket


ANNONS

Annons för Tidvis

ANNONS

Annons för LSS-skolan

ANNONS

Annons för Egen assisans

ANNONS

Annons för Särnmark

ANNONS

Annons för Humana

ANNONS

Annons för durewall.se

ANNONS

Annons för Etac

ANNONS

Annons för Aktivera