Fler barn får vänta på stöd, trots ökade straffavgifter

Allt fler barn får vänta alltför länge på stöd som kommunen beviljats. Det framgår av 2025 års upplaga av rapporten ”Vad har IVO sett?”.
Kommunerna straffas med växande avgifter, men det har hittills inte vänt den negativa trenden.

Barns problem förvärras

Långa väntetider för insatser från socialtjänsten är ett allvarligt problem, särskilt för barn i svåra situationer, skriver IVO. Utan rätt stöd i rätt tid riskerar barns problem att förvärras, och deras förmåga att ta emot hjälp kan minska.

IVO:s uppföljningar och straffavgifter gentemot kommunerna har hittills inte hjälpt. Under 2024 fakturerade IVO 72 miljoner kronor i straffavgifter för kommunerna, en kraftig ökning jämfört med 2023 då 42 miljoner fakturerades.

Det ska inte löna sig för kommunerna

Om ett barn får vänta oskäligt länge på en insats kan IVO ansöka om att kommunen ska åläggas att betala en särskild avgift hos förvaltningsrätten.

Avgiften är ett ekonomiskt påtryckningsmedel, för att kommunerna inte ska gynnas ekonomiskt av att inte verkställa ett beslut. Avgiftens storlek bestäms utifrån dröjsmålets längd och hur allvarligt det anses vara samt vad insatsen skulle ha kostat kommunen om den hade verkställts i tid. Intäkter från avgifterna tillfaller staten.

Under de senaste fem åren har IVO ansökt om särskild avgift i drygt 700 ärenden som rör barn, varav 202 stycken under 2024. Dessa ansökningar är främst riktade mot att kommuner inte har verkställt insatser inom öppenvården och kontaktfamiljer.

Kommunens eget fel i 7 av 10 fall

Kommunerna måste rapportera orsaker till att beslutade insatser för barn inte har verkställts.

Under 2024 uppgav 68 procent v kommunerna att orsakerna låg hos kommunerna själva.
Den vanligaste orsaken var problem med personal (36 procent), till exempel att problem med rekrytering, omsättning, sjukdom och arbetsmiljö.
Den näst vanligaste orsaken var platsbrist (25 procent).
I 30 procent av rapporterna angav kommunerna att orsaken till att stödet inte har kunnat ges låg hos barnet eller föräldrarna. Det kan då handla om att de har specifika önskemål om exempelvis boende, plats eller personal. I vissa fall kan processen fördröjas av barnet eller föräldrarna, till exempel om de inte kommer på möten eller tackar nej till insatser de inte är nöjda med.

Kriminella arbetar på boenden för barn och unga

IVO bedömer att det förekommer brister i rutiner för att kontrollera registerutdrag av personal inom HVB, stödboenden och LSS-boenden för barn och unga.

IVO skriver att vissa aktörer systematiskt åsidosatt sina skyldigheter att kontrollera personalens lämplighet inför att de anställs i verksamheten:

Det innebär att personal som har blivit dömda för grova brott eller som polisen misstänker är aktiva i kriminalitet arbetar inom verksamheter för barn och unga. Vissa av dessa har anställts i verksamheterna utan en föregående registerkontroll, andra har anställts trots vetskap om tidigare brott. IVO har i flera fall bedömt att placerade ungdomar befunnit sig i en miljö som innebär en fara för liv, hälsa och personliga säkerhet i övrigt. Faran har bland annat bestått i att barn och ungas bakomliggande problematik riskerar att fördjupas genom att de exponeras för kriminalitet eller rekryteras av kriminella.

Allvarliga missförhållande även på andra boenden

IVO har under flera år sett allvarliga missförhållanden på olika typer av boenden.

På HVB har allvarliga incidenter inträffat som inneburit överhängande fara för barn och unga, såsom våldsamma situationer, suicidförsök, omfattande självskadebeteenden, avvikningar och användning av otillåtna tvångsåtgärder som nedbrottning och fasthållning av barn.

IVO pekar också på allvarliga missförhållanden på boenden för personer med funktionsnedsättning:

På ett boende för barn med funktionsnedsättning som ska ha konstant tillsyn har barn utsatt sig själva eller andra för våld, avvikit från boendet eller lämnats ensamma. På ett boende för vuxna med funktionsnedsättning hade de boende inte fått nödvändig hälso- och sjukvård, omvårdnad eller tandvård med försämrad hälsa och ökat vårdbehov som följd. IVO återkallade tillstånden eftersom situationen innebar en omedelbar fara för de boende. De ansvariga har visat att de saknar förmåga eller vilja att uppfylla sina skyldigheter samt förutsättningar att bedriva en seriös verksamhet.

IVO om bristerna inom HVB

Tillsynen av HVB visar omfattande brister samt att det förekommer hot, våld och övergrepp:

Många verksamheter saknar rutiner för att förebygga och hantera kränkningar och självskadebeteenden och följer inte regelverk eller tillstånd. En del HVB blandar barn och unga från olika målgrupper på ett sätt som inte är förenligt med tillståndet och verksamhetens förutsättningar. Bristande bakgrundskontroller av personal ökar risken för att barn utsätts för övergrepp eller att olämpliga personer anställs, vilket äventyrar en god och säker vård. IVO har även påtalat brister i användningen av tvångs- och begränsningsåtgärder i ett flertal verksamheter.

I drygt två tredjedelar av de HVB som omfattats av tillsynen under 2024 har IVO funnit brister. 131 HVB har fått minst ett beslut med brister och krav på att redovisa vilka åtgärder som genomförs eller planeras för att komma till rätta med problemen.

Kriminella aktörer inom omsorg och vård

IVO pekar på växande problem med oseriösa och kriminella aktörer inom omsorgen och vården.

IVO har en ”förstärkt tillsyn” av ett 80-tal bolag och verksamheter inom socialtjänst och LSS, samt ett 40-tal vårdgivare. IVO har återkallat tillståndet eller tillfälligt förbjudit nästan 50 verksamheter som bedriver personlig assistans och HVB.

Besluten grundas på bristande efterlevnad av krav på registerkontroll av personal, allvarliga missförhållanden där barn och unga placeras i olämpliga miljöer samt brott och misskötsamhet bland bolagens företrädare.

IVO:s tillsyn visar att oseriösa och kriminella aktörer bedriver hälso- och sjukvård utan avsikt att göra det patientsäkert eller att följa regelverk på området. Under 2024 har IVO:s tillsyn resulterat i att elva verksamheter som drivs av vårdgivare har tvingats stänga och att omkring 130 individer har åtalsanmälts efter misstanke om att de begått brott i sin yrkesutövning.