För lite träning inom LSS: ”Resurser saknas”

Daglig verksamhet och gruppboende enligt LSS ska erbjuda fysisk aktivitet för personer med funktionsnedsättning.

Trots det är de berörda personerna mindre fysiskt aktiva och upplever sämre hälsa än övriga befolkningen.

Det visar en ny kartläggning som Socialstyrelsen har publicerat idag.

Bara 4 av 10 LSS-bostäder har gruppträning

Stöd till fysisk aktivitet ingår i verksamheternas omvårdnadsansvar och kan omfatta allt från stöd till rörelsepauser till mer organiserade aktiviteter.

Den nya kartläggningen visar att de flesta verksamheter erbjuder någon form av fysisk aktivitet, men långt ifrån alla. Det finns även stora skillnader i hur ofta aktiviteter erbjuds och hur många som deltar.

72 procent av de dagliga verksamheterna och 37 procent av bostäderna med särskild service uppger att de genomför fysisk aktivitet i grupp minst en gång i veckan.
När det gäller individuell fysisk aktivitet uppger 43 procent av de dagliga verksamheterna och 69 procent av bostäderna med särskild service att minst hälften av brukarna är fysiskt aktiva varje vecka.
Den vanligaste aktiviteten är promenader, som erbjuds av nio av tio verksamheter.

Varför är den fysiska aktiviteten inte större än så?

Enligt verksamheterna är det ofta otydligt vilka krav som finns på fysisk aktivitet. Det saknas ofta planer och styrdokument för detta, och inte heller är någon ansvarig utsedd.

De verksamheter som har styrdokument och som har utsett ansvariga har generellt mer fysisk aktivitet.
Särskilt viktigt är det att träning ingår i den enskildes egen genomförandeplan.

Det som betyder mest för att få träningen att fungera bra är att personalen avsätter tid för att motivera och stötta brukarna, följer med på aktiviteter, individanpassar och ser till att aktiviteterna är lustfyllda.

Efterlyser ekonomiskt stöd till träning

Kartläggningen visar också att många LSS-verksamheter vill ha mer ekonomiskt stöd för att erbjuda mer träning. Verksamheterna uppgav i fritextsvar vad som kan vara ett stöd i deras arbete med att erbjuda mer fysisk aktivitet:

ekonomiskt stöd (16 procent), exempelvis utökad budget, statsbidrag eller ekonomiskt stöd till föreningslivet
subventionerad träning (12 procent), exempelvis att brukarna får ekonomiskt stöd för att exempelvis köpa träningskort
metodstöd för fysisk aktivitet (12 procent), exempelvis träningsprogram och övningar som är anpassade för olika målgrupper
större utbud av anpassade träningsformer (11 procent)
kunskapsstöd och riktlinjer (10 procent), exempelvis styrdokument om fysisk aktivitet på både lokal och nationell nivå
kompetenshöjande insatser för personal (7 procent).

Läs mer i rapporten

Socialstyrelsens rapport I rörelse? – En kartläggning av verksamheternas förutsättningar att ge personer med funktionsnedsättning stöd till fysisk aktivitet finns för nedladdning här.