Föräldrakrafts läsare får råd

Advokat Sofia Tedsjö

Fyra aktuella fall kommenteras av advokat Sofia Tedsjö, C J Advokatbyrå

ANNONS

Annons för Humana

ANNONS

Annons för LSS-skolan

ANNONS

Annons för durewall.se

ANNONS

Annons för Särnmark

ANNONS

Annons för Tidvis

ANNONS

Annons för Etac

ANNONS

Annons för Egen assisans

Vår son har flyttat till servicelägenhet. Nu får han inte längre någon ledsagning, eftersom kommunen anser att han får motsvarande hjälp inom boendet, trots att han inte får det på helgerna. Sonen har autism. Vad ska vi tänka på vid ett överklagande?

1. Ledsagning och boende
Vår son har flyttat till servicelägenhet. Nu får han inte längre någon ledsagning, eftersom kommunen anser att han får motsvarande hjälp inom boendet, trots att han inte får det på helgerna. Sonen har autism. Vad ska vi tänka på vid ett överklagande?

Sofia Tedsjö
kommenterar:

Jag tolkar denna fråga på så vis att den funktionshindrade har varit beviljad insats(er) i viss kommun. Vid flytt till en annan kommun har den funktionshindrade inte blivit beviljad insats(er) i lika stor utsträckning.
Att den funktionshindrade varit beviljad en insats i en kommun garanterar inte att han kommer att få samma insats vid en flytt till annan kommun. Kommuner är inte bundna av varandras beslut, utan kan vid en förnyad bedömning komma fram till en annan slutsats än den kommun som fattat det tidigare beslutet.

Det som kan ifrågasättas är huruvida den nya kommunens bedömning är rimlig och korrekt i förhållande till den tidigare kommunens bedömning. Att peka på insatser som den funktionshindrade tidigare varit beviljad är alltid ett bra påtryckningsmedel för att visa att den tidigare insatsen varit korrekt och den funktionshindrade ska beviljas samma insatser i den nya kommunen.

Det kan exempelvis vara bra att påpeka att den tidigare kommunen har ansett att den funktionshindrade ska ges insatser i viss omfattning då kommunen ansåg att dessa insatser krävs för att den funktionshindrade ska tillförsäkras goda levnadsvillkor, vilket den funktionshindrade har rätt till om han tillhör personkretsen i LSS.

Det som är viktigt att lyfta fram i ett överklagande är varför den funktionshindrade är i behov av den tidigare beviljade insatsen, alltså vilka hjälpbehov som den funktionshindrade har, samt vad det skulle innebära om han inte ges insatsen i samma utsträckning som tidigare. Det är viktigt att steg för steg och i detalj redogöra för hjälpbehoven.
 



 

2. Okunskap om ovanliga sjukdomar
Vår familj har anmälts och utreds nu av socialstjänsten. Allt beror på bristande kunskap om vårt barns ovanliga sjukdom. Vi föräldrarna anklagas för att behandla barnet fel och vara överbeskyddande.

Sofia Tedsjö
kommenterar:

För det fall en enskild har åsikter kring socialtjänstens agerande och handläggning, ska man anmäla detta för tillsyn till Socialstyrelsen.
Mer information finns på www.socialstyrelsen.se/klagapasocialtjansten. Socialstyrelsen inleder då en granskning men kan inte fatta beslut i ditt aktuella ärende. Social­styrelsen kan exempelvis kritisera kommunen för att man inte har tillräckligt med kunskap om funktionshinder, och kan då avkräva att kommunen åtgärdar detta.

Om du anser att du har blivit felaktigt eller orättvist behandlad av en myndighet kan du även anmäla detta till Justitieombudsmannen. JO har till uppgift att granska om statliga och kommunala myndigheter följer lagar och förordningar. JO kan kritisera en myndighet eller en enskild tjänsteman och i särskilda fall väcka åtal mot en tjänsteman som tros ha begått tjänstefel eller annat brott i tjänsten. JO kan dock inte ändra på en kommuns beslut eller en domstolsdom.

Om kommunen har fattat ett konkret beslut om insatser enligt socialtjänstlagen eller LSS kan beslutet överklagas till domstol. Om kommunen har fattat ett beslut som du inte är nöjd med ska du få ett skriftligt beslut av kommunen. Kommunen ska också informera dig om hur du gör för att överklaga. Det är viktigt att veta att om man har ansökt om stöd och hjälp är kommunen alltid skyldig att utreda ansökan och fatta ett beslut. För att kunna överklaga måste du få ett skriftligt beslut.

 


 

3.Neddragen assistans trots att barnet inte blivit bättre

Sofia Tedsjö
kommenterar:
Klagomål på ökade problem med sänkt och indragen assistansersättning strömmar in från hela landet. Försäkringskassan har under de senaste åren gjort flera omtolkningar av lagen, till viss del med stöd av domstolspraxis. Samtidigt har Försäkringskassan beslutat att göra tvåårsomprövningar av beslut som inte har omprövats de senaste åren. Omprövningen görs förutsättningslöst, det vill säga att ärendet prövas som en ny ansökan. Tiden för det grundläggande hjälpbehovet räknas om utifrån Försäkringskassans nya tolkning av lagen, liksom tiden för det övriga hjälpbehovet. Detta resulterar för många i en sänkning, för vissa till och med en fullständig indragning av assistansersättningen.

Kommunen påverkas av rättsutvecklingen och tittar i många fall på hur Försäk­rings­kassan tillämpar lagen. Trots att kommunen inte har den gräns som Försäkrings­kassan har, det vill säga att det grundläggande hjälpbehovet måste överstiga 20 timmar per vecka för att assistansersättning ska aktualiserar, så finns det undersökningar som ger stöd för slutsatsen att kommunen blivit mer restriktiv i sina assistans­bedömningar.

Om man får ett beslut som man inte är nöjd med har man möjlighet att överklaga beslutet. Får man ett beslut från Försäkringskassan måste detta först passera Försäk­ringskassans egen omprövningsenhet innan det går att föra ärendet vidare till domstol. Beslutet ska alltid vara behäftat med en så kallad besvärshänvisning där det anges vart en överklagan alternativt begäran om omprövning ska skickas samt vad den ska innehålla. Vill man att det gamla beslutet, med ett högre timantal, ska fortsätta gälla till det att domstolen har avkunnat sin dom, kan man begära så kallad inhibition hos domstolen.

I förvaltningsdomstol är handläggningen enligt huvudregel skriftlig. Detta ställer vissa krav på den enskilde. Det finns möjlighet att begära muntlig förhandling. Motparten samt den enskilde kallas då till domstolen för att muntligen avlägga talan. Då kan man även höra vittnen, exempelvis förskolepersonal eller habiliteringspersonal. Det finns då möjlighet att spela upp filmat material på barnet, om man så önskar. Barn över cirka 15 år kan själva få sitta med under förhandlingen.

 



 

4. Sommarläger och korttids
Våra två söner får inte åka på det sommarläger (korttidsboende) som passar deras behov. Vi har fått bifall i Kammarrätten men ändå inte fått sommarlägret beviljat av kommunen. Kommunen vill att de ska delta i kommunens egen verksamhet. Pojkarna har utvecklingsstörning, autism  och talsvårigheter.

Sofia Tedsjö
kommenterar:

Den aktuella frågan tycks, som den får förstås, handla om vad man kan göra när en kommun inte åtlyder en dom som vunnit laga kraft. Detta kallas för kommunalt domstolstrots och för detta kan kommunen sanktioneras med en särskild avgift.
Lagregeln återfinns i 28 § 2 st LSS. Däri stadgas att en kommun som inte inom skälig tid tillhandahåller en insats enligt 9 § som någon är berättigad till enligt en domstols avgörande, ska åläggas att betala en särskild avgift.

I detta fall synes fråga även vara om en insats som ska verkställas i en annan kommun än bosättningskommunen. Detta aktuali­serar möjligheten att bosättningskommunen med stöd av 16 a § 2 st LSS har begärt att vistelsekommunen ska verkställa. I så fall är det vistelsekommunen som enligt 28 a § 3 st LSS har att betala den särskilda avgiften.

Den särskilda avgiften fastställs till lägst 10 000 kr och högst en miljon kr. Avgiften får efterges om det finns synnerliga skäl. I ringa fall ska inte någon avgift tas ut. Frågor om särskild avgift prövas efter ansökan av Socialstyrelsen till förvaltningsrätten. Den enskilde kan själv anmäla ärendet till Socialstyrelsen. Den särskilda avgiften tillfaller emellertid inte den enskilde.

Generellt, vad gäller krav på att få en begärd insats som korttidsboende verkställd inom en särskilt utvald verksamhet, har den enskilde inte någon ovillkorlig rätt att välja fritt. Bara om den av kommunen erbjudna verksamheten inte tillförsäkrar den enskilde goda levnadsvillkor kan beslut om verkställighet överklagas till domstol. +

Publicerad:
2011-12-09

Av: Redaktionen

Nyckelord:
Bostad, assistans, juridik


ANNONS

Annons för Tidvis

ANNONS

Annons för Egen assisans

ANNONS

Annons för Humana

ANNONS

Annons för durewall.se

ANNONS

Annons för LSS-skolan

ANNONS

Annons för Särnmark

ANNONS

Annons för Etac