”Föräldrarna måste besluta om ett barn räddas till ett liv värt att leva”
Medicinsk praxis kan strida mot brottsbalkens bestämmelser om dråp och mord, skriver filosofiprofessorn Torbjörn Tännsjö i en debattartikel i Dagens Nyheter idag.
– Det bör vara föräldrarna som har rätten att besluta om ett barn räddas till ett liv värt att leva eller ej, anser Tännsjö.
I debattartikeln lyfter Torbjörn Tännsjö fram tre principfrågor:
* Får läkare aktivt, genom medicinering, påskynda en patients död?
* Under vilka betingelser är det försvarligt att avbryta livsuppehållande behandling?
* Vem ska bestämma om saken när det handlar om små barn?
– Frågan har rests om det behövs klarare riktlinjer från samhällets sida kring frågor som dessa. Man behöver nog inte tänka länge för att inse att så är fallet, skriver Tännsjö.
{loadposition incontent}- Det är inte acceptabelt att läkares personliga moral får avgöra hur de behandlar sina patienter. Det är inte acceptabelt att medicinsk praxis växlar från landsdel till landsdel. Det är inte acceptabelt att sådant som är medicinsk praxis strider mot brottsbalken. Här är det viktigt att bringa ordning och reda.
Torbjörn Tännsjö, som på uppdrag av Socialstyrelsen har utrett frågor om vård i livets slutskede, konstaterar att aktiva åtgärder för att påskynda döden är accepterade i medicinsk praxis i Sverige. Det behöver inte betyda att de är lagliga.
– Den nu aktuella rättsprocessen kan komma att kasta ljus över den saken. Klart är emellertid att ledande åklagare anser att en sådan praxis inte är i överensstämmelse med lagen, skriver Tännsjö.
– Har dessa åklagare rätt bryter alltså rådande medicinsk praxis mot brottsbalkens bestämmelser om dråp och mord.
Frågan om när det är försvarligt att avbryta en livsuppehållande behandling ser Torbjörn Tännsjö som den mest kontroversiella.
– Om en individ riskerar att bli ett vårdpaket, utan högre hjärnfunktioner, men ändå inte i lagens mening hjärndöd, kan det vara försvarligt att avbryta behandlingen, tycks [barnläkren Hugo Lagercrantz] mena, skriver Tännsjö.
– Han har kolleger som tänker annorlunda om den här saken. Min gissning är att de flesta juridiska experter skulle ge den sida rätt som hävdar att det aldrig är försvarligt att avbryta medicinsk behandling, om det finns hopp om fortsatt liv, oavsett hur detta gestaltar sig. Samtidigt talar starka humanitära skäl för att man också i sådana fall bör avbryta behandlingen. Jag delar helt Lagercrantz hållning i denna fråga, skriver Tännsjö.
När det gäller för tidigt födda barn menar Torbjörn Tännsjö att det finns en gråzon där beslutet om liv ska räddas inte är medicinskt utan ska fattas av föräldrarna.
– Samhället bör inte ge svar på frågan vad slags liv är värda att leva. Föräldrar kan emellertid axla detta ansvar. Vi bör betänka att det rör sig om barn, vilka fötts nära tidsgränsen för abort! Det är inga enkla beslut för föräldrar att fatta, men vem hade trott att det är en enkel sak att vara förälder? skriver Torbjörn Tännsjö.
