Fördomar gör det svårt att skapa ett vuxenliv
Det är svårt att skapa ett självständigt vuxenliv om man har intellektuell funktionsnedsättning.
Men det beror inte främst på funktionsnedsättningen – utan snarare på fördomar.
Det är en av de slutsatser man kan dra av avhandlingen ”Villkorat vuxenskap” skriven av Veronica Lövgren vid Umeå universitet.
LSS, lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, säger att personer med funktionsnedsättningar ska ha möjlighet att leva som andra.
Veronica Lövgrens intervjuer, med 16 personer som har stöd enligt LSS, visar att det finns en mängd hinder som försvårar detta.
– De intervjuade har relativt små sociala nätverk, och har begränsad tillgång till arbete, familjeliv och marknad där vuxenskap förväntas realiseras. Framförallt kvinnorna rör sig inom snäva sociala rum, skriver Veronica Lövgren.
Möjligheterna att leva upp till normerna för vuxenliv är begränsade, konstaterar hon, men ”inte i första hand på grund av funktionsnedsättningen i sig utan på grund av de kulturella och sociala föreställningarna om funktionshindret”.
Att ha ett arbete är viktigt för de personer som ingår i undersökningen, men det finns också stor oro kopplad till detta.
– De betraktar inte sitt arbete som en rättighet och flera intervjupersoner uttryckte oro över att förlora sitt arbete, exempelvis på grund av oro på marknaden, eller om man inte sköter det ordentligt, skriver Veronica Lövgren.
Intervjupersonerna hade även stött på problem när de velat gå vidare i parrelationer. Planerade giftermål och samboskap hade inte kunnat fullföljas.