Förebygg andningsproblem
Har ditt barn svårt att få upp slem som samlas i luftvägarna?
Här tipsar två experter om vad man kan göra för att förebygga andningsproblem.
1. VARFÖR BILDAS SLEM ÖVERHUVUD TAGET?
Vid irritation i svalg och strupe, till exempel vid förkylning, krymper luftrörens diameter, samtidigt som slemhinnan svullnar och bildar slem, för att göra sig av med bakterier. Rossel och väsande ljud kan vara ett tecken på att det är svårt att få upp slemmet, speciellt om man har nedsatt muskelstyrka eller dålig hostreflex.
2. VILKA FAKTORER PÅVERKAR ANDNINGEN?
Bland annat förmågan till fysisk aktivitet, muskelsvaghet eller spastisk muskulatur, skolios, reflux, felsväljningar, missbildningar i övre eller nedre luftvägar samt försämrad hjärtfunktion. Vissa kramplösande läkemedel ger ökad slembildning. Morfin i högre doser kan dämpa andningen.
3. VAD KAN HÄNDA OM MAN INTE FÅR UPP SLEMMET?
När slemmet hopar sig i luftrören täpper det till lungblåsorna, som har till uppgift att ta upp syret från inandningsluften till de röda blodkropparna (som i sin tur för ut syret i kroppen). Det kan leda till problem med syresättning och att vädra ut koldioxid. Om slemmet bli kvar ökar risken för att bakterierna samlas och orsakar lunginflammation.
4. KAN DET VARA LIVSHOTANDE?
Ja, om man samlar på sig för mycket koldioxid blir man trött och koldioxidhalten kan stiga till farliga halter i blodet och en kolsyrenarkos uppstår. Det finns också en risk att luftvägsinfektioner blir frekventa och långvariga, och leder till kroniska lungproblem med återkommande lunginflammationer. Barn som behandlas med ständiga antibiotikakurer riskerar också att utveckla antibiotikaresistens.
5. VARFÖR ÄR DET SÅ VIKTIGT ATT FÖREBYGGA?
Bristen på fysisk aktivitet bidrar ofta till att djupandning uteblir. Det är viktigt att förebygga och vara uppmärksam på tidiga tecken för att kunna sätta in rätt åtgärder innan permanenta problem uppstår. Målet är att hitta en behandling för att upprätthålla normal syre- och koldioxidkoncentration i blodet.
6. HUR UPPTÄCKER MAN ANDNINGSPROBLEM?
Om barnet visar ett eller flera symtom bör läkare kontaktas för en utredning. Det kan till exempel handla om rosslighet, pressad utandning, svag hoststöt, ökad andningsfrekvens, trötthet och apati, ångest, oro, blekhet eller onormal “rosighet”, ökad svettning, aptitlöshet, dålig viktökning eller viktminskning, sömnstörning och morgonhuvudvärk.
7. VILKEN BEHANDLING BRUKAR MAN BÖRJA MED?
I första hand kan det handla om att öka vätskeintaget för att göra slemmet mindre segt. Ett annat sätt är att inhalera koksaltlösning i en så kallad nebulisator, en apparat som omvandlar vätskan till ett dimmoln av små droppar. Dessa gör slemmet lösare och lättare att hosta upp. Nebulisator skrivs ut på ”recept” av läkare och hämtas på apotek.
8. VAD ÄR EN PEP-MASK?
En PEP-mask är en mask som ger ett motstånd på utandning, vilket medför att mer luft kommer ut till alveolerna och hjälper till att mobilisera slemmet. Det känns ungefär som att andas ut i ett sugrör, och kan också leda till att man får en hostreflex. Utprovning av rätt motstånd och individuellt anpassat schema får man av en sjukgymnast.
9. VAD ÄR ANDNINGSGYMNASTIK?
Genom “passiv fysisk aktivitet” eller stimulans utifrån, kan man lösgöra och förflytta slemmet som då blir lättare att hosta upp. För mindre barn är en pilatesboll perfekt att ligga och studsa på, för de större kan en studsmatta fungera bra. Det kan vara bra att tänka på att göra andningsgymnastiken FÖRE måltid, för att undvika att hosta utlöser kräkning. Boll eller studsmatta kan förskrivas av sjukgymnast.
10. OM DET INTE RÄCKER?
Många barn behöver också medicinska preparat för att vidga och skydda luftrören mot inflammation. Det kan handla om behandling med kortison, slemlösande och luftrörsvidgande preparat. Det finns också en apparat som hjälper till med hoststöten. Kontakta sjukgymnast för utprovning.
11. MÅSTE MAN HOSTA?
Nej, när slemmet blir lösare kan det förflyttas upp till svalget och sedan sväljas ned. Även olika typer av lägesförändringar gör att slemmet flyttar sig. Varva liggande på mage och rygg, sittande och stående så mycket som möjligt. Observera att sug bara ska användas på ordination av läkare, då det ger irritation och ökad slembildning.
12. VAD ÄR EN MEKANISK ANDNINGSHJÄLP?
Om andningen ändå är otillräcklig, till exempel nattetid, kan det vara aktuellt med mekanisk andningshjälp med eller utan syrgas. Mekanisk andningshjälp som CPAP/BiPAP eller respirator utprovas av speciella andningsmottagningar.
13. FINNS DET NÅGOT ROLIGT SÄTT ATT BLI AV MED SLEM?
Javisst, lek och skratt och aktivitet stimulerar till djupandning och ökar andningsvolymen. Rörelselekar, skoj och bus, exempelvis bad och ridning rekommenderas varmt!