Försäkringskassan: Det kan bli färre som har assistans i framtiden
Finansminister Magdalena Andersson behöver inte oroa sig för assistansersättningen. Utvecklingen är stabil, och enligt Therese Karlberg, verksamhetsområdeschef på Försäkringskassan, väntas ingen större ökning av antalet personer med rätt till assistans. Kanske blir det till och med en minskning.
– Den senaste tiden har vi haft en marginell ökning av antalet personer med cirka 300 personer efter att ha varit ca 16 000 i antal under en längre period. Den nya domen i Högsta Förvaltningsdomstolen i juni har vi ännu inte sett alla effekter av, det kan leda till att färre får assistans i framtiden, säger Therese Karlberg.
För år 2015 beräknas assistanskostnaderna för Försäkringskassan och kommunerna totalt uppgå till drygt 30 miljarder kronor.
Och kanske finns risk för att finansdepartementet oroar sig för att kostnaderna ska öka genom att de assistansberättigade får fler timmar assistans per vecka.
Antalet timmar per vecka har nämligen ökat nästan varje år, både hos privata anordnare och kommunala, enligt den nya rapporten Försäkringskassan överlämnade till regeringen på tisdagkvällen. Den utvecklingen kan fortsätta – särskilt om det blir svårare att få assistans och de som beviljas därmed kommer att ha ännu större behov än tidigare.
Försäkringskassans rapport (Assistansersättningens utveckling) beställdes av regeringen för att få svar på varför assistanskostnaderna har ökat nästan hela tiden sedan LSS-reformen genomfördes 1994. Pressmeddelandet talar om att assistanstimmarna har femdubblats på 20 år, vilket många uppfattar som oroväckande.
Föräldrakraft/Heja Olika frågade Therese Karlberg om detta inte är en ensidig bild.
Kunde Försäkringskassan inte ha fokuserat lite mer på samhällsnyttan och inte bara på kostnaderna?
– Uppdraget från regeringen var att titta på varför timmarna och kostnaderna har ökat. Vi har inte gått in på samhällsekonomin, men det är ett resonemang som man behöver föra och det kanske man kommer att göra i den kommande utredningen om LSS.
Det är fortfarande en ny försäkring och många känner inte till den.
Borde ni inte ha tittat närmare på varför fler söker assistans? Det kanske beror på brister i andra stöd och verksamheter, som också kostar pengar?
– Vi har inte några direkta svar på varför fler söker assistans, däremot för vi ett resonemang kring att man upplever sig få bättre kvalitet om man får assistans av privata anordnare, där ökar timmarna i snabbare takt än hos kommunala anordnare.
– Vi för också ett resonemang kring att huvudmannaskapet är delat mellan stat och kommuner. Uppdelningen medför problem och otydlighet. Det kan vara en drivkraft för att få fler assistanstimmar. Om man kommer över 20 timmar per vecka får man assistans av staten (Försäkringskassan) och det verkar finnas en uppfattning att man då får bättre kvalitet än av kommunen.
– Vi lyfter också fram att det är viktigt att säkerställa kontrollen av den utförda assistansen, att den har rätt kvalitet. Den kontrollen är otroligt viktig, men idag är det ingen som har något direkt ansvar för det.
Hur är det då med kostnadsutvecklingen, vad tycker du om rubriker som talar om ”skenande kostnader” vilket är så vanligt i medierna?
– En sådan rubrik skapar oro och det är alltid olyckligt. Vårt uppdrag är att ta fram underlag så att lagstiftaren kan fatta kloka beslut, och i vår rapport talar vi om så mycket mer än att kostnaderna har ökat.
– Det finns många förklaringar till att kostnaderna har ökat. Det är fortfarande en ny försäkring och alla känner inte till den. Vi har haft en befolkningsökning och personer med assistans lever längre. Så många förklaringar är helt naturliga. Vi pekar också specifikt på två lagändringar som utökade reformen.
LÄS ÄVEN
Nya rapporten som kan avgöra assistansen framtid
Därför är det självklart att kostnaderna ökar