Rapporter efterlyser bättre matchning och utbildning för långtidsarbetslösa

Regeringen inför skärpta krav på arbetslösa.

Samtidigt visar nya undersökningar att det som behövs är mer utbildning och bättre matchning för långtidsarbetslösa.

Den 20 maj publicerade Arbetsförmedlingen rapporten “Rekryteringsproblem och dess konsekvenser” och i april kom en rapport från IFAU.

Allt fler jobb blir aldrig tillsatta – oavsett konjunktur

Svårigheterna att hitta arbetskraft med ”rätt” kompetens har ökat. Trenden under 2013–2023 är att antalet ej tillsatta platser har ökat.

För lågkonjunkturåret 2023 uppskattas antalet ej tillsatta platser vara över 96 000. Under högkonjunkturåret 2022 var det drygt 135 000. Det kan jämföras med att 342 000 respektive 334 000 var inskrivna som arbetslösa hos Arbetsförmedlingen de åren.

Både bland privata och offentliga arbetsgivare är den klart vanligaste konsekvensen att befintlig personal får arbeta mer. Andra vanliga konsekvenser är att arbetsgivaren minskar sin produktion eller service liksom att privata arbetsgivare tackar nej till order.

Resultaten i rapporten ger en fingervisning om den potential som finns i förbättrad matchning och kompetensförsörjning. Ansvaret med att förbättra kompetensförsörjningen är delat mellan såväl Arbetsförmedlingen som flera andra aktörer, som utbildningsväsendet, kommunerna och arbetsmarknadens parter.

IFAU: Satsa mer på utbildning för långtidsarbetslösa

Sverige lägger för lite resurser på utbildning av långtidsarbetslösa. Så kan man tolka en ny forskningsrapport från IFAU, Institutet För Arbetsmarknads- och Utbildningspolitisk utvärdering.

– Både arbetsmarknadsutbildning och subventionerade anställningar har enligt forskningen visat sig hjälpa arbetslösa till arbete på ett effektivt sätt, så en blandning av dem vore nog gynnsam i alla länder, säger Anders Forslund.

– Då många långtidsarbetslösa i Sverige har låg kompetens är det förvånande att så lite resurser går till arbetsmarknadsutbildning, avslutar Anders Forslund.

Rapporten handlar om matchningsproblem och långtidsarbetslöshet i Norden efter pandemin.

Rapporten jämför utvecklingen i de nordiska länderna efter covid-19, med fokus på matchningsproblem – alltså när det finns både lediga jobb och arbetslösa, men utan att de möts.

Enligt rapporten finns inga tydliga tecken på ökade matchningsproblem i Danmark, Finland eller Norge. Däremot visar Sverige vissa tecken på ökad mismatch efter pandemin, även om resultaten är osäkra och kräver mer forskning.

Alla länder satsar mycket på arbetsmarknadspolitik, men innehållet skiljer sig åt. Sverige lägger mest resurser på subventionerade anställningar, medan övriga länder prioriterar yrkesutbildning för de arbetslösa.