Frågorna om LSS som Åsa Regnér vill utreda

Åsa Regnér flaggar för nya regler för hur assistansersättningen ska beräknas.
– När medlen betalas som en schablon gynnas de utförare som håller löner och övriga kostnader nere. Resultatet blir att vissa assistansutförare har svårt att få verksamheten att gå ihop medan andra gör stora vinster, skriver Åsa Regnér i en debattartikel på svd.se idag.

Regeringen väntas snart bli klar med direktiven för den nya LSS-utredning som ansvarig minister Åsa Regnér utlovade för snart ett år sedan.

Många väntar med spänning på vilka frågor som utredningen ska ta upp. I debattartikeln räknar Åsa Regnér upp några frågor som hon tycker är viktiga att diskutera.

LSS, lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, ska vara en garant för att människors behov av stöd och hjälp tillgodoses, betonar Åsa Regnér.

– Det gäller såväl personlig assistans som de andra stödinsatser som anges i denna lag. Vi måste därför vara beredda att diskutera var ansvaret för olika insatser ska ligga och vilka insatser som bäst motsvarar behoven för den enskilde brukaren, skriver ministern.

Det betyder alltså att gamla stridsfrågor om huvudmannaskapet för LSS åter kommer upp i debatten.

Vem är bäst på att garantera tryggheten för personer med funktionsnedsättningar – kommunerna eller Försäkringskassan?

Den stora LSS-utredningen 2007 föreslog ett samlat statlig huvudmannaskap, istället för ha det uppdelat mellan Försäkringskassan och kommunerna. Förslaget genomfördes dock aldrig och därför är ansvaret idag spritt mellan stat, kommuner och till viss del även landsting.

Vinstfrågan är också högaktuell inför den nya LSS-utredningen.

– Det är viktigt för legitimiteten att medel som betalas ut för personlig assistans oförkortat går till detta ändamål. En viktig fråga är därför om dagens ersättningssystem driver upp kostnaderna utan att det gagnar enskilda brukare, skriver Åsa Regnér.

– Eftersom en stor andel av utförarna är privata företag, är frågan om vilken roll vinstintressena har spelat för kostnadsutvecklingen i högsta grad berättigad.

Ytterligare en fråga som Åsa Regnér pekar ut som viktig att diskutera är varför män är överrepresenterade när det gäller stöd enligt LSS.

Debatten om LSS har skapat mycket stor oro bland personer som är i behov av insatserna. Många har fått minskat stöd till följd av kommunala besparingar och tuffare regler hos Försäkringskassan.

Åsa Regnér är medveten om att den nya utredningen kan öka oron.

– En översyn måste därför ske i nära samverkan med företrädare för brukarorganisationerna, skriver hon i debattartikeln.

Läs mer i debattartikeln ”Kritiken får oss att se över LSS”