Framtidens hjälpmedel är här

Exoskelett, implantat som mäter vår hälsa och artificiell intelligens i alla möjliga uppkopplade prylar omkring oss. Hur ser framtidens hjälpmedel ut?

Föräldrakraft frågade Hannes Sjöblad, Chief Disruption Officer på innovationshuset Epicenter Stockholm.

1. Hur och var utvecklas nya hjälpmedel?

I mitt arbete möter jag varje dag människor och företag som försöker hitta nya smarta sätt att förenkla och förbättra sina tjänster med ny teknik. Det sägs ofta – förmodligen för att motivera de enorma resurser som läggs på dessa områden – att mycket teknisk innovation har sitt ursprung från militären eller från rymdforskningen. Men den betydande teknikutvecklingen sker idag  inom medicintekniken.

I denna värld är det personer med funktionsnedsättningar som är spjutspetsanvändarna och som inspirerar teknikutvecklingen för hela mänskligheten. När en ny uppfinning tagits fram för att kompensera för en sjukdom eller ett funktionshinder, finner man ofta användningsområden som kan förenkla vardagen för fler människor.

2. Hur ser det ut om tio år?

Just nu ser vi en explosion inom så kallad kroppsnära teknik, enheter och sensorer som kan läsa av, förstärka eller förbättra vår kropp, samt kommunikationen mellan våra sinnen och datorer. Det första steget är att de hämtar data från oss: hur vi är och hur vi mår. Vad som sedan kommer är att vi gör dessa system intelligenta.

Artificiell intelligens kommer att bli som elektricitet, något man kan koppla in i alla tänkbara och otänkbara prylar. Med detta kan alla de smarta, uppkopplade prylarna omkring oss kommunicera och anpassa sig efter våra behov, inte vi efter deras. Tekniken blir alltmer människovänlig och tillgänglig.

3. Vad kan detta innebära om jag har nedsatt motorik, syn eller hörsel?

Den nya tekniken innebär en tillgänglighetsrevolution som vi redan sett början på. Ta tangentbordet till exempel. Det är ett krångligt sätt att kommunicera med en dator som tar år att lära sig behärska. Idag finns alternativ som ögonstyrning och röststyrning. Med min röst kan jag be min telefon ringa någon eller ta reda på när restaurangen intill stänger.

Detta tillgängliggör för många som inte kan använda sina händer. I framtiden behöver vi inte heller några fjärrkontroller till de apparater vi vill styra. Vi kommer kunna prata eller teckna eller ögonstyra dem. Det förenklar för oss alla att använda röst, blick eller tecken istället för att trycka på knappar för att utföra kommandon.

4. Vad kan det innebära om jag har begränsad kommunikationsförmåga?

Den nya tekniken innebär större delaktighet och möjlighet att påverka, och är på god väg att kunna läsa människors tankar och känslor.

Med hjälp av traditionell EEG-teknik som används för att avläsa epileptisk aktivitet kan vi idag även skaffa en egen avläsare för en tusenlapp, som kan visa när du är stressad, trött, lugn, eller känner glädje. På sikt kan detta omvandlas till ljud – kanske en röst som kan säga ”Jag är trött, mamma”.

Vi har också sett de första exemplen på att en dator kan avbilda det du tänker på, så kallad Brain decoding.

Med chipet kan Hannes öppna dörrar, köpa godis i godisautomaten på jobbet och åka tåg med SJ. Om några år kommer chip-implantat kunna skicka hälsodata.

5. Vad kan det innebära för min hälsa?

Jag tror att vi bara är en eller två utvecklingsgenerationer bort, det vill säga cirka 3-4 år, från att kunna implantera chip med sensorer som mäter vår hälsodata, som till exempel blodsocker, temperatur, sömn och puls. När vi vill läsa av kommer vi att kunna dra mobilen över huden och via en app få svar på hur vi mår nu jämfört med tidigare data.

Vi kommer att kunna få information som gör att vi kan fatta kloka beslut om vila och söka rätt vård i rätt tid. Istället för att som idag gå runt och ha en känsla av något är fel eller att jag känner mig hängig. Datan vinner över känslan.

6. Hur ser barnen på teknikens utveckling? 

Via smarta assistenter som till exempel Google Home kan barn redan idag få hjälp att träna engelska-glosor eller leka frågelekar med någon som aldrig tröttnar. Det kommer också vara helt naturligt för dem att beställa mat via ett uppkopplat bord på en restaurang istället för att vänta på en servitör.

Vi kan skapa såna miljöer redan idag. Det är och kommer vara helt naturligt för vår generations småbarn att det finns intelligens i prylar. Min kollegas femåring slängde härom dagen iPaden i golvet och sa ”Siri fattar ingenting”.

Jag har även hört talas om en tvååring som försökte ”svajpa” på tvn. Såklart kommer vi att kunna göra även det inom kort, för att byta kanal eller ändra volymen, kanske genom att vi viftar i luften från soffan.

7. Vilka problem finns?

Baksidan är att vi kan hamna i ett Big Brothersamhälle där vi är ständigt övervakade och avlyssnade. Vad händer med vår integritet om det finns kameror och högtalare överallt?

I Kina har man nyligen försett polisen med ansiktsigenkännings-instrument i smarta glasögon. På det sättet kan de få upp namn och information om eventuell brottslighet på personer de möter så fort instrumentet fångat ansiktet på bild.

Jag tror dock inte att det någonsin kommer att hända i Sverige. Jag vill hellre se det från den goda sidan, att vi närmar oss ett ”Big Sister”-samhälle där den nya tekniken har vårt bästa för ögonen. Vi får inte glömma att människan alltid måste finnas kvar bakom tekniken och bestämma vad tekniken ska göra och inte göra.

8. Hur kan vi i Sverige skydda oss mot att ny teknik används för att inskränka vår personliga integritet?

Privacy och dataskydd är mycket viktigt när det handlar om privata hälsodata. Det positiva som händer är att från maj månad rullas det europeiska datalagringsdirektvet GDPR ut, vilket innebär att vi som användare, patienter och medborgare får betydligt större kontroll över våra data. Det finns ingen enkel åtgärd för att lösa frågan om personlig integritet, så min rekommendation är helt enkelt att vi som brukare får hålla oss informerade om hur de olika tjänsterna fungerar och betänka privatlivsaspekten när vi väljer mellan olika lösningar.

9. Några ord på vägen?

Våra smarta telefoner har idag bättre kapacitet än datorn som skickade upp Apollo till månen. Jag försöker undvika att sia om framtiden själv, utan uppmuntrar istället andra att försöka föreställa sig vad som kan bli möjligt om man tittar på dagens lösningar. Med artificiell intelligens och maskininlärning kan datorer själva lära sig dra slutsatser istället för att vi programmerar dem med regler. Vi matar med data och låter datorn dra egna slutsatser. Sen kan allt hända…

10 exempel på ny teknik i hjälpmedel

1. Handstyrning

Kontrollenheten Leap Motion kan användas för att läsa av var dina händer befinner sig, kan till exempel användas för att styra elrullstol med bara händerna. Foto: Leap Motion.

2. Röststyrning

Röststyrd enhet som kan hjälpa dig att till exempel spela upp musik, ringa, skicka och ta emot meddelanden, leta information, läsa upp nyheter, ställa in musiklarm, läsa talböcker med mera. Foto: Amazon.

3. Självkörande bilar

En ny fordonsklass som med hjälp av artificiell intelligens utvecklas och anpassas för att möta framtidens miljökrav med hjälp av eldrift och självkörandeteknik. Foto: Einride.

 

4. Individuell inlärning

Den svenska plattformen Sana labs, räknar via artificiell intelligens ut var du befinner dig kunskapsmässigt och anpassar existerande utbildningsprogram till din individuella nivå. Foto: Sana labs.

 

5. Armbandsstyrning

Armbandet Myo, utvecklat från teknik i armproteser, läser av muskelaktivitet, rörelse och acceleration och kan användas istället för datormus eller annat reglage för att till exempel styra en dator, volym, ljus, eller en drönare. Foto: Myo.

 

6. Ögonstyrning

Ögonstyrning via Tobii, kommunikations- och styrhjälpmedel som bland annat även används som forskningshjälpmedel för att undersöka användares beteende vid skärmläsning. Foto: Tobii.

7. Rörelsehjälpmedel

Via ett exoskelett, ett slags lättviktigt robotskelett, som du kan spänna fast på kroppen, ges kroppen stöd, samtidigt som små elmotorer ger extra kraft så att du kan klara av olika slags rörelser. Foto: Cyberdyne.

8. Humörkommunikation

Via EEG-teknik som läser av dina hjärnvågor kommer det i framtiden att bli allt lättare att kommunicera hur du mår. På marknaden finns redan nu till exempel leksaken Necomimi Brainwave Cat Ears vars öron visar om du är trött, avslappnad, fokuserad eller exalterad. Foto: Necomimi.

9. Hörselhjälpmedel

Hörlurarna Afteshokz Bone conduction kringgår hörselnerven med hjälp av Cochlear-teknik och gör att du kan ta in ljud från olika enheter direkt via hörselbenet. Foto: Afteshokz.

10. Chipstyrning

Via ett Chip-implantat öppnas möjligheten att ersätta nycklar och kort. Chippet kan redan idag användas på till exempel gymkedjan SATS. Bra stöd finns även i passersystemen i kontorskomplex och bostadshus. Andra företag som använder tekniken är SAS och SJ. Snart kommer även chip med sensorer som mäter hälsa. Foto: Chipster.

Hannes Sjöblad

På Epicenter finns en dojo. Tecknet för Epicenter betyder också jordbävning på kinesiska.

Hannes jobbar som Chief Disruption Officer på innovationshuset Epicenter Stockholm, där han utforskar teknikens framkant tillsammans med 300 företag. Han är också en av grundarna av biohackerföreningen BioNyfiken, som är ett nätverk av entusiaster som experimenterar med bioteknik.