Nyheter

”Friskfaktor att nätverket har rätt kunskap”


Denna artikel handlar om


Innehåll från NKA
Att vara anhörig

NYTT: Enkät om att vara anhörig under covid-19
Nya webbinarier om anhörigfrågor
Leva Livet – medan det pågår
Föräldrastöd: från kaos till struktur
Fler tips på NKA:s egen temasida




Ur Tema Psykisk hälsa i Föräldrakraft nr 6, 2012.

 

Att få känna sig accepterad och vara med och göra det man vill, på sina egna villkor, är faktorer som bidrar till psykisk hälsa.
Men om man inte kan uttrycka vad man behöver för att må bra, blir det nätverkets roll att skapa dessa förutsättningar.

Att få känna sig accepterad och vara med och göra det man vill, på sina egna villkor, är faktorer som bidrar till psykisk hälsa.
Men om man inte kan uttrycka vad man behöver för att må bra, blir det nätverkets roll att skapa dessa förutsättningar.

Som psykolog på Habiliteringscenter Stockholm ger Patrik Johansson råd och stöd till unga vuxna med lindrig, måttlig eller grav utvecklingsstörning. Det vanligaste är att någon ur nätverket, föräldrar eller personal, är orolig och tar kontakt med habiliteringen.

– Det kan handla om att personen helt plötsligt inte vill vara med på saker eller visar upp förändrade sov- eller matvanor. Men också nedstämdhet, aggressivitet eller självskadebeteende. Att känslolivet är i obalans. Det ingår också i diagnosen att man inte vet att man kan söka hjälp själv.

Patrik kartlägger situationen genom att ta reda på så mycket som möjligt. Han träffar personen ifråga, pratar med anhöriga, boendet, den dagliga verksamheten eller andra som känner personen.

– Ju gravare utvecklingsstörning hon eller han har, desto mer blir det ett samarbete med, och konsultation till, nätverket. Det handlar om bemötande, förhållningssätt, förståelse för funktionsnedsättningens konsekvenser och vad som krävs av omgivningen. Det är viktigt att det finns en bra utredning eller bedömning, annars kan jag behöva göra en sådan för att det ska bli tydligare hur personen tänker, vilka svårigheterna är, och vilka krav och förväntningar som är rimliga att ha.

En del processer är svåra att sätta fingret på, menar Patrik.

– Det kan handla om att något skett som personal eller anhöriga har svårt att hantera, eller att se. Personen kanske behöver någon form av stöd i att formulera sig, eller ge uttryck för eller komma till rätta med något. Ibland handlar stödsamtalen om att få förståelse för sig själv, eller att förstå och finna sig i ett knepigt sammanhang. Då kan jag komma med enkla råd kring det som bekymrar.

Ofta märker han att omgivningen behöver få bättre grepp om vad funktionsnedsättningen betyder i ett visst sammanhang.

– Det är ganska vanligt att omgivningen överskattar personens förmåga att anpassa sig till en ny situation. Det kan vara svårt för henne eller honom att överföra kunskap från en situation till en annan. Ändras förutsättningarna så är det inte säkert att kunskapen förs över.

Patrik menar att personal, föräldrar och den struktur de har skapat, ofta blir ett omedvetet ”hjälpjag”, en förlängd arm.

– Det är viktigt, och bra, men när stödet försvinner kan omgivningen bli förskräckt över personens reaktioner. Det upplevs som att personens förmågor minskar, trots att det egentligen är stödet runtomkring som ändrats. Detta är vanligt till exempel vid en flytt.

I dessa situationer är det främst nätverket som behöver förändra något, och detta tas inte alltid emot bra.

– Det kan handla om att det inte finns rutiner för gemensamt bemötande, att det är otydligt vad man ska göra och varför, eller att man har dålig kommunikation. Nätverket har istället lagt problemet hos personen.

– Det handlar inte om att någon gör fel, det handlar om att det är otydligt och att alla gör olika. Då blir mitt jobb att göra detta tydligt för alla runt personen, att skapa förståelse för ett gemensamt bemötande.

För att förstå och bemöta en persons förståelse för orsak och verkan, tid och rum, och hur hon eller han tolkar och hanterar olika sammanhang, används olika former av stöd.

Det kan vara bilder, samtalsmatta, whiteboard, dockor, penna och papper, delar ur psykologtest och psykopedagogiskt arbetsmaterial, eller tid- och planeringshjälpmedel som till exempel Handifon.

– Jag improviserar utifrån det jag kan komma över. Det är kul att hitta nya lösningar hela tiden, men det tar tid och kraft, och det kan göra att vi psykologer arbetar väldigt olika. Jag kan sakna någon form av verktygslåda för habiliteringspsykologens kognitiva stöd.

Det handlar ofta om att ta reda på vad personen gillar och ogillar att prata om. Genom att sätta upp bilder på detta kan hon eller han känna kontroll över situationen, och det blir tydligt när det är dags att prata om det som känns svårt.

Bilder kan också användas för att slippa hålla saker i huvudet, koncentrera samtalet på en sak i taget, eller för att ta reda på vilka känslor ett ämne väcker och hur starka de är.

Om Patrik upptäcker att någon har en mycket ”svår knut”, en tvångsstörning, fobi, svår separationsproblematik, panikångest eller kanske någon form av personlighetsstörning, kan han remittera personen till habiliteringen för psykoterapeutisk behandling, som i den vanliga psykiatrin, men med kompetens kring funktionsnedsättningar.

Om beteendeproblemen är mycket stora kan han kalla in landstingets medicinska psykiatriteam för en grundläggande kartläggning utifrån både kropp och psyke.

Patrik tror att en av de bästa förutsättningarna för psykisk hälsa är att alla som har med personen att göra vet vad funktionsnedsättningen innebär, så att krav, förväntningar, stimulans och bemötande blir så rätt som möjligt.

– Ofta stöter jag på situationer där folk runtomkring utgår från sig själva eller på annat sätt inte greppar behoven som personen har. Om alla orkade med att verkligen tänka till så skulle det skapas en större trygghet, egenkontroll, autonomi, och den psykiska hälsan skulle öka. En av friskfaktorerna är definitivt att omgivningen har bra kunskap, säger Patrik Johansson. 

 

 

ANNONSER
  • Annons för Mo Gård
  • Annons för Humanas föreläsningar om LSS
  • Annons för Valjevikens folkhögskola
ANNONSER
  • Annons för Särnmark
  • Annons för Tobii Dynavox
  • Etac R82 Caribou tippbräda
  • Annons för HD Motion
  • Annons för Mini Crosser X
  • Annons för Tidvis
  • Annons för Primass
  • Annons för Fremia
  • Annons för Unik Försäkring
  • Annons för Made for Movement
  • Annons för HEA Medical
  • Annons för JAG
  • Annons för CJ Advokatbyrå
  • Annons för STIL