Fritt fram för övervakning? Djup oro för nya regler inom LSS och SoL

Utredningen Digital teknik på lika villkor (SOU 2025:39) öppnar för integritetskänslig digital teknik inom hela LSS och Socialtjänstlagen, bland annat för övervakning.

Detta oroar funktionsrättsrörelsen, som ser allvarliga brister för personer med nedsatt beslutsförmåga.

Riksföreningen FUB befarar att det blir ”fritt fram” att använda digital övervakning utan verkligt samtycke.

Digital teknik inom LSS och SoL

Utredningen handlar om hur digital teknik ska få användas i socialtjänstens stöd enligt LSS och Socialtjänstlagen, inte minst när personer med nedsatt beslutsförmåga berörs.

Även barn och personer med nedsatt beslutsförmåga ska kunna ta del av ”digitala insatser”. Utredningen föreslår att deras samtycke ska bedömas individuellt. Bedömning av beslutsförmåga får göras av både myndigheter och andra utförare, men bör ske med ett nytt metodstöd som Socialstyrelsen föreslås ta fram, anser utredningen.

Utredningen har remissbehandlats och remissvaren finns på regeringens webbplats.

Utredningen föreslår att lagändringarna ska träda i kraft 1 juli 2026.

Funktionsrätt Sverige varnar

Funktionsrätt Sverige varnar för att utredningens förslag kan försämra den personliga integriteten och ge ökad ensamhet.

Förbundet befarar att digital teknik kommer att införas för att lösa personalbrist, snarare än för att tillgodose individens behov.

Funktionsrätt Sverige skriver i remissvar att man ”är djupt oroade över de negativa konsekvenser som utredningens förslag om digital teknik kan få för personer med funktionsnedsättning, särskilt gällande självbestämmande, integritet och rätten till mänsklig kontakt.”

”Det är av yttersta vikt av att skydda den enskildes rätt till egna val. Rätten till självbestämmande och integritet är en mänsklig rättighet. Att göra det möjligt att runda kravet på samtycke för användning av integritetskänslig digital teknik, baserat på en bedömning av nedsatt beslutsförmåga, strider mot Funktionsrättskonventionens artikel 12, som förbjuder att en person nekas rättskapacitet på grund av mental kapacitet. Förslaget strider dessutom mot artikel 4 i samma konvention, som fastslår att ny lagstiftning inte får försämra rättigheter för personer med funktionsnedsättning.”

Funktionsrätt betonar att sensorering, positionering, monitorering och liknande integritetskänslig teknik endast ska användas med individens samtycke.

Utredningens förslag riskerar, enligt Funktionsrätt, att leda till minskad personalnärvaro, ökad ofrivillig ensamhet och att integritetskänslig teknik införs mot den enskildes vilja.

”För att säkerställa att en bedömning av enskildes beslutsförmåga är korrekt, krävs det att personal har tillräcklig kompetens för att kunna kommunicera på individens villkor”, skriver Funktionsrätt Sverige.

Förbundet kritiserar även att utredningen inte har gjort någon konsekvensanalys för personer med funktionsnedsättning, trots att förslagen har stor betydelse för gruppen.

Enskildes rätt till egna val måste skyddas

Även Myndigheten för delaktighet, MFD, betonar den enskildes rätt till egna val skyddas:

”Att underlätta för professionen att få den enskildes samtycke till användning av digital teknik för personer med nedsatt beslutsförmåga får aldrig ske på bekostnad av den enskildes rätt till frivillighet, självbestämmande och inflytande”, skriver MFD i remissvar.

Nka efterlyser stöd till enskilda

Nationellt kompetenscentrum anhöriga, Nka, vill ha en mer jämlik användning av teknik. Nka lyfter behovet av att socialtjänsten och LSS-verksamheterna erbjuder stöd i användning av teknik som främjar sociala kontakter, exempelvis spel, sociala medier och liknande.

”Personer med nedsatt beslutsförmåga behöver stöd i att interagera och aktivt ta del av utbudet online, och samtidigt skyddas från risker med integritetsintrång, bedrägeri och liknande”, skriver Nka.

Se FUB:s webbinarium om utredningen

Riksförbundet FUB:s webbinarium om utredningen finns att se på nätet.

Medverkar gör bland annat Emelie Mynde, förbundsjurist på Riksförbundet FUB, som presenterar vilka konsekvenser utredningens förslag kan få för personer med intellektuell funktionsnedsättning.

Emelie Mynde berättar att FUB är djupt oroat över vissa utredningsförslags konsekvenser för personer med intellektuell funktionsnedsättning, vilket också beskrivs i FUB:s remissvar. FUB skriver bland annat:

”Det finns en överhängande risk att bestämmelsen, som den är utformad nu,kommer att tolkas ute i verksamheterna som att det är ’fritt fram’ att använda teknik, utan begränsningar. Därför föreslår vi att det skrivs in i bestämmelsen att tekniken får användas med beaktande av den enskildes självbestämmande och integritet.”

Emelie Mynde sammanfattar kritiken i fyra avgörande frågor där utredningen i samtliga fall har ett nekande svar. Frågorna finns nedan. I videon kommenteras detta av Emelie Mynde.

1. Kommer det att krävas ett samtycke från en person med nedsatt beslutsförmåga för att integritetskänslig teknik ska användas? Utredningens svar: Nej.
2. Kommer det att ställas några särskilda kompetenskrav på personalen som ska avgöra om en person har nedsatt beslutsförmåga? Svar: Nej.
3. Kommer det att vara möjligt att överklaga beslut om nedsatt beslutsförmåga? Svar: Nej.
4. Kommer det att finnas särskilda krav på uppföljning av en bedömning om nedsatt beslutsförmåga, samt användandet av integritetskänslig teknik? Svar: Nej.