Funktionshindersatsningar i papperskorgen

Stefan Löfvens budgetproposition för 2015 fälldes av riksdagen den 3 december. Istället är det nu allianspartiernas budget som gäller för 2015.

Regeringsdeklarationen hyllades

Stefan Löfven hyllades av många för sin regeringsdeklaration, som beskrev många efterlängtade satsningar inom funktions­hinderspolitiken.

Sedan kom regeringens budgetproposition som ett antiklimax. Det var betydligt tunnare än väntat och hade få konkreta satsningar.

Den rödgröna budgetpropositionen kommer dock aldrig att förverkligas, eftersom den föll i riksdagsomröstningen.

Riksdagen bestämde istället att allianspartiernas budgetmotion för 2015 ska gälla – och först efter extravalet i mars och ny regeringsbildning kan detta förändras

Men nu gäller alliansen budget

Vad betyder det för viktiga frågor inom funktionshinderpolitiken? Här går vi igenom konsekvenserna av budgetkaoset inom några av områden, där det antingen finns tydliga skiljelinjer – eller där frågorna är extra viktiga.

Sjukförsäkringens bortre tidsgräns skulle tas bort av rödgröna regeringen, som anser att tidsgränsen inte har fungerat bra för att få fler människor i arbete utan har haft stora negativa konsekvenser för enskilda individer. Men i och med att budgetpropositionen föll blir det ingen förändring av detta tills vidare.

Miljön i skolorna ville rödgröna regeringen ge ett lyft genom renoveringar som totalt skulle få kosta 1 miljard kronor under 2015–2018. Skolornas lokaler skulle bli mer bullerdämpande, få bättre ventilation och bli tillgängliga och energieffektiva. Den satsningen finns inte med i alliansbudgeten.

Tidiga insatser för elever som behöver stöd var en av de mest uppmärksammade satsningarna i den rödgröna budgeten. Insatser skulle sättas in redan i förskoleklassen. Målet var att ha på plats en ny lagstiftning om läsa-skriva-räkna-garanti under 2017, men först en utredning. Några sådana planer ingår inte i alliansens budget.

Folkhögskolor skulle få en rejäl satsning från den rödgröna regeringen. För många elever med funktionsnedsättningar är folkhögskolor ett bra utbildningsalternativ eftersom det här ofta finns bättre möjligheter till anpassningar. Alliansbudgeten innehåller inte den här satsningen.

Elevhälsan skulle också förstärkas. De rödgröna ville plussa på de satsningar som redan är aktuella vad gäller bland annat psykisk ohälsa med 100 miljoner kronor 2015 och därefter 200 miljoner årligen – pengar som inte finns med i alliansbudgeten.

Assistansersättningen höjs med 4 kronor per timme, till 284 kr. Höjningen sägs kompensera för ökade kostnader – men ger ingen kompensation för att staten samtidigt höjer arbetsgivaravgifterna för både ungdomar och äldre. Här innebär alliansbudgeten ingen förändring jämfört med den rödgröna budgetpropositionen.

Jobbsatsningar för personer med funktionsnedsättningar tycks dröja – oavsett vilken budget som styr. Den rödgröna budgeten för 2015 utlovade inget konkret – inte mer än att se över förutsättningarna för att förbättra jobbmöjligheterna utifrån FunkA-utrednin­gens förslag och den danska modellen ”flexjobb”. Alliansens budget är ungefär lika fri från konkreta satsningar, vilket förstås är anmärkningsvärt med tanke på att det finns en rad genomarbetade förslag i FunkA-utredningen, som dessutom har fått ett mycket brett politiskt stöd.

En ny diskrimineringslag mot bristande tillgänglighet börjar gälla 1 januari 2015, och de rödgröna lovade att lagen ska skärpas ytterligare, om än inte under 2015. En skillnad mellan rödgröna och alliansen är att S-MP-regeringen ville satsar pengar på en informationskampanj.

Hjälpmedel behöver ett ett nationellt regelverk och ett samlat huvudmannaskap, konstaterade den rödgröna regeringen i sin budgetproposition. En starkare styrning från staten, helt enkelt. Man sa att Socialstyrelsen skulle få uppdrag att kartlägga tillgången till hjälpmedel och de regler och avgifter som förekommer. Nu är det ytterst oklart vad som händer med denna ambition. Men regeringen kan förstås, oavsett budgetläge, ta initiativ till utredningar och på andra sätt jobba vidare med ambitionen att styra upp hjälpmedelsförsörjningen. Och samtidigt bromsa alliansregeringens tidigare storsatsning på Fritt val av hjälpmedel.

Receptbelagda läke­medel skulle bli helt gratis för barn och ungdomar under 18 år från 1 juli 2015, om rödgröna budgeten godkänts av riksdagen. Syftet var att garantera att alla barn får tillgång till de läkemedel som krävs för att upprätthålla en god hälsa, oavsett föräldrarnas ekonomiska status. Men någon sådan satsning finns inte med i den budget som riksdagen röstade igenom.

Statsbidrag till funktionshinderorganisationerna höjs inte heller i år, vare sig de rödgröna eller allianspartierna var beredda att satsa på detta. Besvikelsen är stor. Eftersom beloppet ligger kvar på 182 miljoner kronor (och har gjort så i flera år) drabbas organisationerna i praktiken av årliga sänkningar i reala värden.

Privata företag i välfärden, då? Får de fortsätta att finnas kvar, med eller utan vinster som drivkraft? Ja, när det gäller LOV, lagen om valfrihetssystem, för vårdcentraler och liknande blev de rödgröna nedröstade av riksdagsmajoriteten som alltså slog vakt om valfriheten och de privata aktörernas möjligheter att finnas kvar och etablera fler verksamheter.
När det gäller vinster i välfärden i allmänhet har regeringen dock tillsatt utredningar om hur vinster ska kunna begränsas hos privata utförare. De rödgröna regeringspartierna har också uppmanat kommuner och andra myndigheter att använda lagar som LOU (om upphandling) och LOV (om valfrihetssystem) för att premiera kvalitet och stimulera ”icke-kommersiella aktörer”. De rödgröna hoppas på bättre tider för k ooperativ, stiftelser och icke vinstdrivande verksamheter – men det är en ambition som även allianspartierna brukar skriva under på, så länge det inte hotar den fria konkurrensen.

För privata utförare innebär Löfven-regeringens förlorade budget hopp om en mer positiv syn på näringslivets medverkan framöver. Även många inom funktionshindersrörelsen hoppas att debatten i fortsättningen kommer att handlar mer om kvalitetssäkring än om ägandeformer och vinster.

– Inom Handikappförbunden är vårt fokus att den vård och omsorg som bedrivs ska hålla hög kvalitet. Det är den absolut viktigaste frågan, och lika viktig vid upphandlingar som vid offentlig regi. Det största problemet idag är att upphandlingarna håller för låg kvalitet, säger Mikael Klein, politisk chef på Handikappförbunden.

Tuff kamp om uppmärksamhet i nya valrörelsen

För funktionshinderrörelsen väntar en fortsatt tuff kamp att få upp hjärtefrågorna i valdebatten.

Det handlar om rätten till försörjning, bättre sjukförsäkring och möjligheten till bra stöd inom skola och arbetsliv.

Nu har även frågan om försämringar inom LSS, lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, blivit högaktuell igen.
Tillämpningen av LSS har de senaste åren blivit mycket mer restriktiv, vilket flera rapporter har visat.

– Vår rapport “LSS, målsättningen som försvann” visar att lagen har kringskurits inom många områden, inte bara assistans utan även råd och stöd, ledsagare och särskilt boende. Nu finns ett antal motioner i riksdagen som handlar om LSS, så på ett eller annat sätt kommer frågan upp i debatten, säger Mikael Klein.

LSS har också lyfts upp på högsta politiska nivå sedan ISF i höstas blev klar med granskningen av vilka konsekvenser Försäkringskassans tuffare bedömningar av assistans har inneburit.

Extravalet i mars lär dock innebära att Stefan Löfvens regering inte gör några större initiativ inom funktionshinderspolitiken den närmaste tiden.
Och någon radikalt ny inriktning lär inte heller extravalet resultera i, såvida inte maktbalansen inom svensk politik förändras rejält.
– Vi hoppas på en bredare diskussion i enskilda sakfrågor. Det är det som behövs för att saker och ting ska hända. Det är samma analys som vi gjorde efter valet i höstas, säger Mikael Klein.

Så även om det mest sannolika är att en passiv tid väntar hoppas Handikappförbunden på det motsatta: En givande diskussion om LSS, hjälpmedelsförsörjningen och andra sakfrågor.