Funktionsrätt kräver stor översyn av ersättningar och avgifter

Regeringen har lovat ”strama åt bidragen”.
Samtidigt kräver hela funktionsrättsrörelsen nu en översyn av de ekonomiska villkoren för personer med funktionsnedsättningar.

Merkostnadsprincipen uppfylls inte längre

– Vi vill att regeringen ger Socialstyrelsen i uppdrag att göra en helhetsöversyn, skriver Nicklas Mårtensson, ordförande för Funktionsrätt Sverige i ett brev till Camilla Waltersson Grönvall och Anna Tenje, statsråd på socialdepartementet.

– Den grundläggande principen att ingen ska ha merkostnader för sin funktionsnedsättning uppfylls inte idag. Dessutom är dagens system alldeles för krångligt, säger Nicklas Mårtensson.

Översyn av helheten

Funktionsrätt Sverige vill att en översyn ska ta ett helhetsgrepp och täcka in bland annat följande:
* sjuk- och aktivitetsersättningen
* merkostnadsersättningen, och dess höga tröskel och låga tak
* avgifter för kommunalt stöd
* avgifter för hjälpmedel, som blivit allt fler och högre
* vårdkostnader
* försörjningsstöd (socialbidrag)
* minimibeloppet, det belopp som den enskilda alltid ska få behålla till nödvändiga kostnader, vilket har urholkats i jämförelse med Konsumentverkets beräkningar

I skrivelsen lyfter man även att hyrorna i LSS-boenden kan överstiga taket i det statliga bostadstillägget, eftersom detta inte har höjts i takt med hyror.

Dagens situation innebär att många med sjuk- och aktivitetsersättning går back, och blir beroende av ekonomiskt stöd från anhöriga.

Dagens regler gör det också omöjligt att spara till en buffert för personer med sjuk- och aktivitetsersättning. Om personens tillgångar överstiger 100 000 kronor minskas exempelvis bostadstillägg. Utrymmet för en buffert har stadigt minskats, eftersom taket för tillgångar inte har höjts.

Alternativ till avgifter

Funktionsrätt Sverige anser även att alternativ till kommunala och regionala avgifter ska undersökas. Man ifrågasätter meningen med att lägga avgifter på ekonomiskt utsatta personer, som därmed blir ännu mer utsatta och kommer att behöva annat stöd genom andra regelverk.

”Om kommuner och regioner inte skulle ta ut alla avgifter som idag tas skulle administrationen avsevärt lätta och kostnaderna minska.”

”Inte ett hot, ett löfte”

Det var vid en presskonferens 4 september 2023 som statsminister sa att regeringen ”kommer att strama åt bidragen. Det är inte ett hot, det är ett löfte.”

Uttalandet gjordes i samband med att Kristersson och finansminister Elisabeth Svantesson presenterade planerna på ett jobbskatteavdrag, och därmed höjd funkisskatt (eftersom personer med sjuk- och aktivitetsersättning inte får del skatteavdragen).

Mindre att leva på 2025

Krav på förbättrade ekonomiska villkor för personer med funktionsnedsättning har finansminister Elisabeth Svantesson hittills bemött med argumentet att sjuk- och aktivitetsersättningen har höjts i takt med inflationen.

Finansministern har även hävdat att hushållen får mer att leva på 2025, men beräkningar från Swedbank tyder på att de som har sjuk- och aktivitetsersättning får mindre att leva på nästa år, samtidigt som reallönerna ökar.