Ge personer med förvärvad hjärnskada rättvisa möjligheter inom LSS

DEBATTARTIKEL. I dag lever vi med en märklig och orättvis lagtolkning inom Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Den särbehandlar människor med förvärvad hjärnskada på ett sätt som inte hör hemma i ett modernt välfärdssamhälle.
Olika rättigheter för olika grupper
För att omfattas av LSS och därmed få rätt till insatser måste man tillhöra en av tre personkretsar.
- Personkrets 1 omfattar personer med utvecklingsstörning, autism eller autismliknande tillstånd.
- Personkrets 2 inkluderar personer som fått en betydande funktionsnedsättning efter hjärnskada i vuxen ålder, föranledd av yttre våld eller sjukdom.
- Personkrets 3 är en bredare kategori som fångar upp personer med andra varaktiga funktionsnedsättningar som inte kan kopplas till de två första kretsarna.
Problemet är att dessa grupper har olika rättigheter.
Daglig verksamhet – en rättighet för vissa, men inte för alla
Personkrets 1 och 2 har bland annat rätt till daglig verksamhet, en insats som är avgörande för att skapa struktur, mening och social samvaro i vardagen. Men om en person med hjärnskada tillhör personkrets 3, nekas de denna rättighet, oavsett hur stort behovet är. Här uppstår en orimlig diskriminering.
För personer som får en hjärnskada i vuxen ålder, men där skadan främst orsakar omfattande kognitiva problem, blir situationen särskilt svår. Dessa individer faller mellan stolarna – deras funktionsnedsättning anses inte passa in i vare sig personkrets 1 eller 2, trots att deras behov av stöd kan vara lika stort som för andra i dessa grupper.
Barn med hjärnskador drabbas också av orättvisan
Barn med förvärvade hjärnskador står inför en ännu snävare tolkning. Eftersom personkrets 2 uttryckligen gäller vuxna, kan de inte omfattas av den. Om barnets skada leder till en intellektuell funktionsnedsättning kan de tillhöra personkrets 1, men om skadan ”bara” ger kognitiva svårigheter är personkrets 3 det enda alternativet. Återigen står barnet utan rätt till daglig verksamhet, trots att behovet är uppenbart.
Gamla regler i ny tid
Denna uppdelning kan spåras tillbaka till tiden innan LSS trädde i kraft 1994. De rättigheter som idag tillhör personkrets 1 och 2 fanns redan då, och fördes in i den nya lagen utan en ordentlig översyn av behov och rättvisa. Men nu, 30 år senare, är det hög tid att rätta till dessa strukturella brister.
Alla med förvärvad hjärnskada förtjänar samma rättigheter
Det är inte rimligt att personer med förvärvad hjärnskada delas in i olika personkretsar med olika rättigheter beroende på när i livet skadan uppstår eller vilken typ av svårigheter den orsakar. Alla med en hjärnskada och ett dokumenterat behov av stöd borde omfattas av samma personkrets och ges samma rätt till insatser, inklusive daglig verksamhet.
LSS är en av våra viktigaste sociala trygghetslagar, men den måste utvecklas för att vara rättvis och inkluderande. Det är dags att ta bort den godtyckliga särbehandlingen av personer med förvärvad hjärnskada och ge dem de rättigheter de förtjänar.
Anna Barsk Holmbom
förbundsordförande Hjärnskadeförbundet Hjärnkraft
Ursula Heldmann
överläkare, spec. i neurologi och rehabmedicin, PhD, rehabiliteringsmedicin SUS, Skåne