God och nära vård har kört fast – ingen ökad delaktighet

Delaktigheten inom vården ökar inte, trots höga ambitioner med omställningen till god och nära vård.

Socialstyrelsens uppföljning, publicerad 1 september 2025, visar att utvecklingen står stilla, vilket särskilt drabbar personer med funktionsnedsättning.

Ingen förbättring sedan 2019

Mätningar av delaktighet och involvering bland patienter i regionernas primärvård visar inga förbättringar jämfört med 2019.

Uppföljningen visar att särskilda verktyg eller metoder för att underlätta kommunikation används främst inom habiliteringen.

Socialstyrelsen har i tidigare rapporter konstaterat att kompetens om funktionsnedsättningar och deras konsekvenser behöver öka i primärvården. Den nya rapporten stärker bilden att kompetensen behöver förbättras.

Gamla strukturer styr dialogen

Dialogen med det civila samhället är omfattande i många regioner, men den sker ofta genom gamla strukturer som pensionärsråd och funktionshinderråd, som inte når alla målgrupper.

Nya mottagningar för SMO, samordnat medicinskt omhändertagande

Uppstart av SMO-mottagningar för personer med funktionsnedsättning lyfts som exempel på vad som har förbättrats för personer med funktionsnedsättningar.

Några regioner har startat eller planerar sådana SMO-mottagningar, för samordnat medicinskt omhändertagande för vuxna personer med funktionsnedsättning. Region Västerbotten har startat upp PRIMO-mottagningar (primärvårdens medicinska omhändertagande) i för personer med funktionsnedsättning.

En förändring som rapporterats från flera kommuner är införande av specialiserade sjuksköterskor för målgruppen personer med funktionsnedsättning, och ökad brukarsamverkan exempelvis genom samverkansmöten, brukarråd och förbättrade genomförandeplaner.

Andra nyheter är förbättrad samverkan mellan kommun och region, exempelvis när det gäller utskrivning från hälso- och sjukvården och vid övergången från barnsjukvård till vuxensjukvård för barn- och ungdomshabiliteringens målgrupp.

Kommunikationsstöd bristvara

I nästan varannan region är det bara habiliteringen som arbetar med verktyg och metoder för att underlätta kommunikation för personer med särskilda behov.

Region Kalmar beskriver problemet att bildstöd främst används inom habilitering och rehabilitering, men inte i alla verksamheter och dessutom i varierande grad. Habiliteringen anges också kunna stötta och motivera andra verksamheter till kompetensutveckling och till användning av olika typer av AKK.

Region Kalmar beskriver även att kommunikation mellan vårdgivare och patient inte alltid sker på ett sätt som patienten kan ta till sig eller förmedla sig på.

Region Sörmland har ett pilotprojekt med bildstöd och behandlingskort inom såväl region som kommuner.

Lågaffektivt bemötande minskar stress

Kommuner inom Gävleborg har utbildning i lågaffektivt bemötande. Detta har ökat personalens kompetens genom medvetenhet om att kroppsspråk, tonläge och närvaro skapar en tryggare miljö för personer med särskilda behov. Detta minskar risken för stress och missförstånd.