Nyheter

Han söker svaren i barnets omgivning


Denna artikel handlar om


Innehåll från NKA
Att vara anhörig

Nya verktyg för kommunikation 2021
Konferens: Livets möjligheter
Nya webbinarier om anhörigfrågor
Leva Livet – medan det pågår
Föräldrastöd: från kaos till struktur
Fler tips på NKA:s egen temasida




Intervju med Martin Forster ur Tema Psykisk hälsa i Föräldrakraft nr 6, 2012.

 

När psykologen Martin Forster träffar ett barn som har problem utgår han i första hand från omgivningen för att hitta pusselbitar som kan hjälpa barnet. – Det är i miljön problemen uppstår. Det är viktigt att förklaringen till problemet inte landar hos barnet, då tappar omgivningen initiativkraft att hjälpa. På det här sättet får ansvariga vuxna ett sunt perspektiv.

När psykologen Martin Forster träffar ett barn som har problem utgår han i första hand från omgivningen för att hitta pusselbitar som kan hjälpa barnet.
– Det är i miljön problemen uppstår. Det är viktigt att förklaringen till problemet inte landar hos barnet, då tappar omgivningen initiativkraft att hjälpa. På det här sättet får ansvariga vuxna ett sunt perspektiv.

Martin Forster är psykolog och doktor i psykologi. Han är ”pappa” till utbildningsprogrammet Komet, som riktar sig till föräldrar och lärare, och som handlar om att hitta verktyg som leder till mindre bråk och konflikter, både hemma och i skolan.

Idén är att det är den vuxne som i första hand måste ändra sitt beteende för att minska problemen.

Till vardags tar Martin Forster emot barn och föräldrar för individuell konsultation, men han är också lärare på psykologutbildningen på Karolinska Institutet på deltid, samt ägnar tid åt att sprida sina erfarenheter via föreläsningar och genom att svara på läsarfrågor i Dagens Nyheter.

Den egna mottagningen ligger inhyst i lokalerna till den privata psykolog- och psykiatrimottagningen Inside Team, som erbjuder psykologiska tjänster inom kognitiv beteendeterapi och neuropsykiatri.

Redan på psykologlinjen kom han in på hur man kan hjälpa föräldrar och lärare att ha ett fungerande samspel med så kallade ”bråkiga” barn. Det blev en avhandling om ämnet som senare resulterade i boken ”Fem gånger mer kärlek”, där han ger praktiska råd till föräldrar för hur de ska få ett mer fungerande familjeliv.

Martin Forster är kritisk till att det fortfarande saknas forskning och resurser för de minsta barnen.

– Vi borde ta barns psykiska ohälsa på samma allvar som hjärtproblem. Psykisk ohälsa har lika stora konsekvenser för samhället på sikt. Den bittra sanningen är att vi har väldigt lite kunskap om hur barn under tio år mår. Det är allvarligt eftersom denna vetskap skulle kunna lägga grunden för politiska beslut.

Han börjar se en trend i att det tillförs medel från politiskt håll för att utreda vilka som behöver hjälp. Å ena sidan finns det redan resurser, men de läggs på psykologiska utredningar, och Martin menar att dessa pengar i stället kan användas till konkret hjälp.

– Det är inte säkert att det händer något bara för att en utredning gjorts. Det finns också en stor mängd barn som mår ”för bra” för BUP, men som ändå behöver hjälp. I snitt finns två elever i varje klass som upplevs stökiga av omgivningen. Ibland har de en diagnos, ibland inte.

Kollegorna på Inside Team ska därför göra en uppföljning för att se vad följden blev för de barn som utreddes hos dem förra året, om hjälpen efteråt skiljer sig beroende på om de fick en diagnos eller inte.

– Vår misstanke är att det är lättare att få hjälp om man har en diagnos. Men alla har rätt att få hjälp utifrån sina förutsättningar.

Folkhälsoinstitutet genomför vart fjärde år en undersökning om lite äldre barns hälsa.  

– De senaste 20 åren har förekomsten av nedstämdhet bland ungdomar, framför allt flickor, mer än fördubblats. Vi vet också att fler vårdas för psykisk ohälsa och suicidförsök. Man vet inte varför ohälsan ökat så mycket och särskilt i Sverige, men många forskare tror att ungdomsarbetslösheten bidrar, eftersom den gör det svårare att etablera sig i samhället och att ungdomarna har svårt att känna att de befinner sig i ett sammanhang, att de har ett mål och en uppgift.

Martin tror att dagens föräldrar signalerar att ”världen står öppen” och att allt är möjligt, men att dessa förväntningar sedan krockar med verkligheten.

– Det blir en motsats. Det är upp till dig själv att skapa lycka och framgång. Det skapar ökad stress och gör att fler mår riktigt dåligt idag. I dessa Facebooktider förvandlas också ”jaget” till ett eget varumärke som ungdomarna ska presentera och marknadsföra, vilket leder till ännu mer press.

Att sätta människor i fack skapar problem, menar Martin.

– Vi människor kategoriserar personlighetstyper men då ger vi en statisk bild av hur någon är. Vi har alla en uppsättning tankar och känslor och jag kan välja att vara vem jag vill i varje sekund eller varje ny situation. Det är svårare att hjälpa ett barn om föräldrarna tror att de har en bild av hur barnet ”är”, istället för att försöka se orsaken i omgivningen.

Och problemen uppstår inte i alla miljöer.

– Vissa situationer fungerar bra, men i andra sammanhang uppstår problem. När vi förändrar omgivningen ger vi barnet en möjlighet att utvecklas på ett positivt sätt.

Ett av Martins konkreta råd till föräldrar är att hjälpa sitt barn att övervinna rädslor genom att lägga band på sina egna. Han tar ett exempel från sitt eget familjeliv, där han just nu håller på att skola in sin son på förskola, och där han tydligt kan se sin sons ängslan inför detta.

– Mitt agerande avgör, inte min egen rädsla. Om jag signalerar mellan raderna att jag är orolig för mitt barn, så överför jag osäkerheten till honom.

Ordentlig anledning att vara orolig för barnets psykiska hälsa tycker Martin att man ska ha först om man ser att barnets rädslor hindrar henne eller honom att delta i aktiviteter eller en verksamhet.

– Om ditt barn undviker och väljer bort saker som han eller hon egentligen vill eller måste göra, finns det anledning att reagera. När rädslan blir ett hinder är det ett problem.

 

Social­styrelsens definition av funktionshinder:

”Ett funktionshinder är en begränsning som en funktionsnedsättning innebär för en person i relation till omgivningen.”

 

ANNONSER
  • Annons för Humanas föreläsningar om LSS
  • Annons för Mo Gård
  • Annons för Valjevikens folkhögskola
ANNONSER
  • Annons för Tidvis
  • Annons för Primass
  • Etac R82 Caribou tippbräda
  • Annons för HEA Medical
  • Annons för Fremia
  • Annons för Made for Movement
  • Annons för STIL
  • Annons för CJ Advokatbyrå
  • Annons för Tobii Dynavox
  • Annons för Mini Crosser X
  • Annons för Unik Försäkring
  • Annons för JAG
  • Annons för HD Motion
  • Annons för Särnmark