Het debatt om fosterdiagnostik inom särskolan

Vilka barn får födas? Följderna av ny fosterdiagnostik står i centrum på Särskolans rikskonferens i Göteborg den 2-3 maj i år.
Konferensen ska också diskutera en rad andra kontroversiella frågor, däribland de många felaktiga särskoleutredningar som Skolinspektionen nyligen avslöjat.

Det finns fler oklarheter kring särskolans framtid. Hur blir framtidens gymnasiesärskola, som verkar ha glömts bort i den nya skollagen?

På Särskolans rikskonferens, som fått rubriken ”Vart är vi på väg?”, hoppas arrangören Göteborgs Stad Utbildning kunna skapa klarhet på några av dessa områden.

Förutom heta frågeställningar finns flera spännande föreläsare på plats, bland annat författaren och pastorn Tomas Sjödin, som själv har haft, men förlorat, två barn med svåra funktionsnedsättningar.

Troligen får rikskonferensen åter en minister på plats. Jan Björklund har tackat nej på grund av ett ministermöte i Bryssel, men förhoppningsvis kommer biträdande utbildningsminister Nyamko Sabuni istället.

Den första konferensdagen domineras av frågor kring fosterdiagnostik. FUB:s ordförande Anna-Lena Krook kommer att ta upp frågan om ”vilka barn som får födas”.

Hon ska också leda en frågestund med professor Torbjörn Tännsjö och med dr Glenn Haegerstam. Tännsjö är känd för att ha en öppen syn på fosterdiagnostik och vill ge föräldrar goda möjligheter att välja, medan Haegerstam varnar för en värdegrund ”på ett sluttande plan”.

De senaste årens diskussioner om fosterdiagnostik har noga följts av många inom särskolan, men detta är första gången som man tar ett så brett grepp om debatten.

– Vi kommer att ha mentometerknappar i publiken första dagen så att deltagarna kan ge svar på vad man tycker, berättar Tage Gumaelius som ingår i ledningsgruppen.

– Vi vet inte riktigt vilken syn man har på fosterdiagnostik inom särskolan, även om många reagerar negativt på att man väljer bort foster som inte anses vara ”normala”. Det är en svår fråga, men vi hoppas kunna verka för att det kommer någon form av riktlinjer, säger Gumaelius.

Är det inte en väldigt känslig fråga att ta upp på en särskolekonferens?
– Visst är det det. Jag hörde en elev säga att ”om detta hade gällt när jag föddes skulle jag inte ha funnits”. Men vi får inte vara rädda för att ta upp frågorna, debatten försvinner inte, säger Tage Gumaelius.

Av ännu större betydelse för den praktiska verksamheten är seminarierna om de olika skolformerna. Hur blir det exempelvis med gymnasiesärskolans framtid? Gymnasiesär kom aldrig med i den nya skollag som riksdagen godkände förra året. Just nu jobbar en särskild utredare, Eva Wallberg, med att ta fram ett nytt förslag.

Eva Wallberg är också en av föreläsarna på konferensen så troligen kan hon då avslöja vad som är på gång för gymnasiesärskolan.

– Vi hoppas hon kan ge oss en del besked, säger Tage Gumaelius. Vi har varit lite rädda för att regeringen vill göra gymnasiesär till en ren kopia av gymnasieskolan. Det vore inte bra, det är två olika elevgrupper och det måste man ta hänsyn till men vi tror att Eva Wallberg har tagit till sig synpunkter från fältet.

Framtidsplanerna för grundsärskolan och särvux ska också belysas i seminarier där Skolverket medverkar.

– Vi utgår från att man har fått en del nya direktiv efter valet så det finns många frågor att ge svar på, säger Tage Gumaelius.

Den högaktuella frågan om felaktiga särskoleplaceringar kommer säkert upp till diskussion, eftersom Skolinspektionen nyligen har underkänt en stor andel av de utredningar som kommunerna har gjort.

– Skolinspektionen har hittat många fel och det kan finnas ett behov av klarare riktlinjer för vilka elever som ska tillhöra skolformen, säger Tage Gumaelius.

Tror du att debatten leder till att det nu blir färre elever placerade i särskolan?
– Många har trott det, men hittills har elevantalet fortsatt att öka. Kanske har man blivit mer noggrann och även upptäckt att elever som inte går i särskolan borde göra det.

Själv hoppas Tage Gumaelius att önskemål om en central funktion, som kan hjälpa till att göra korrekta bedömningar av gränsfall, kommer upp.

Han vill även ha en diskussion om hur man kan minska traumat kring att gå i särskolan. Efter gymnasiesärskola är det ofta svårt att komma vidare inom utbildning och arbetsliv.

– Man borde se särskolan som ett hjälpmedel under en tid i livet, inte som en dom som man har hängande över sig hela livet, säger Tage Gumaelius.