Läkarintyg räcker som bevis – drabbade hoppas på skadestånd
Högsta förvaltningsdomstolen, HFD, har slagit fast att det räcker med läkarens bedömning av arbetsförmågan för att få rätt till sjukpenning. Det är inte ett krav att det ska finnas andra undersökningsfynd än läkarens bedömning.
Nu arbetar företaget Myndighetsjuridik för en grupptalan så att utförsäkrade kan kräva skadestånd.
Den enskildes uppgifter kan vara tillräckliga
Försäkringskassan har ofta ställt krav på ”objektiva undersökningsfynd” för att bevilja sjukpenning för personer med psykiatriska diagnoser som utmattningssyndrom, depression och ångest.
Nu har frågan prövats i högsta instans, i och med att Högsta förvaltningsdomstolen den 16 november 2022 bestämde att det inte ska finnas något sådant krav.
Även läkarintyg som huvudsakligen grundas på uppgifter från den försäkrade kan vara tillräckligt, för att det ska ses som sannolikt att personen saknar arbetsförmåga i prövningen av rätten till sjukpenning, anser HFD.
Frågan aktualiserades sedan en kvinna med utmattningssyndrom överklagat Försäkringskassans avslag på sjukpenning. Kvinnan hade förlorat även i kammarrätten.
HFD:s nya beslut i mål nr 5070-21 och 5071-21 innebär att hon nu får rätt till sjukpenning.
Fler med psykisk ohälsa kommer att få sjukpenning
Till Läkartidningen säger kvinnans ombud Jimmy Laine att HFD-domen ”innebär att fler sjukskrivna som lider av psykisk ohälsa rimligtvis kommer att få sin ansökan om sjukpenning beviljad”.
Han bedömer också detta ”underlättar för alla läkare som är frustrerade över att Försäkringskassan efterfrågar komplettering efter komplettering och inte godkänner deras sjukintyg”.
Den enskilde ska styrka att arbetsförmågan ”sannolikt” är nedsatt
Socialförsäkringsbalken anger (27 kap. 25 § första stycket) att den försäkrade genom läkarintyg ska styrka att arbetsförmågan är nedsatt på grund av sjukdom.
Den enskilde har bevisbördan för att visa att arbetsförmågan är nedsatt på grund av sjukdom i sådan omfattning att han eller hon har rätt till sjukpenning. Lagen säger däremot inget om vilket beviskrav som gäller.
Nu säger Högsta förvaltningsdomstolen att det bör krävas att den försäkrade ”gör sannolikt” att de angivna förhållandena föreligger.
Läkarintyg är det viktigaste underlaget
Prövningen av om arbetsförmågan varierar med vilken sjukdom den enskilde har, och hur sjukdomen inskränker förmågan att arbeta. Viktigaste underlaget för bedömningen är oftast ett läkarintyg som lämnas till Försäkringskassan.
Vid somatiska sjukdomar är det naturligt att läkarintyget innehåller undersökningsfynd som framkommit vid till exempel blodprov, röntgen eller fysiologiska undersökningar.
När det gäller psykiatriska tillstånd kan läkarens bedömning inte på samma sätt grundas på den typen av undersökningsfynd, skriver HFD, utan måste i stor utsträckning utgå från de uppgifter som den försäkrade lämnar.
Läkarens uppgift att bedöma arbetsförmågan
Avgörande för rätten till sjukpenning ”är läkarens värdering och bedömning av dem i kombination med eventuella iakttagelser som läkaren har gjort”, skriver HFD.
Läkaren ska bedöma ”vad som talar för att det aktuella tillståndet föreligger samt beskriva vilka funktioner som påverkas av tillståndet och vilken aktivitetsbegränsning det medför”.
”Däremot krävs inte att det i det medicinska underlaget redovisas undersökningsfynd som bygger på annat än läkarens iakttagelser och uppgifter från den försäkrade. Även ett läkarintyg där bedömningen huvudsakligen grundas på uppgifter från den försäkrade kan vara tillräckligt för att det ska anses vara sannolikt att den försäkrade saknar förmåga att utföra den typ av arbete som prövningen av rätten till sjukpenning avser,” skriver Högsta förvaltningsdomstolen.
Tydligare för Försäkringskassan att veta vad som gäller
Försäkringskassan uppger till Läkartidningen att HFD:s dom ska analyseras noga.
”Det är förvaltningsdomstolarna som ytterst bestämmer hur lagen ska tillämpas och vägledande domar gör det tydligare både för allmänheten och för Försäkringskassan vad som gäller”, heter det i uttalandet från Försäkringskassan.
Berör inte bara psykiska diagnoser
HFD:s beslut handlar om psykiska diagnoser, men till Sveriges Radio Ekot säger Inga-Lill Askersjö, justitieråd i Högsta förvaltningsdomstolen att domen kan ha betydelse även för andra sjukdomar.
Enligt SR Ekot hade Försäkringskassan mellan 2014 och 2019 ett ett styrande dokument som har inneburit att handläggare krävt att läkarintyg ska innehålla undersökningsfynd.
Den 15 december 2022 rapporterade SR Ekot att Försäkringskassan kan tolka den nya domen så att den får betydelse också för andra sjukdomar, t ex ME/CFS, kroniskt trötthetssyndrom. Försäkringskassans tillförordnade rättschef Marie Axelsson säger till Ekot att så kan bli fallet för ”sjukdomar där man inte kan förvänta sig att det finns objektiva undersökningsfynd”.
”En gigantisk rättsskandal”
Forskaren Niklas Altermark säger i en poddsändning med Ulla Andersson (V) att HFD-domen ”klartext innebär att tusentals, antagligen tiotusentals, avslag har saknat rättslig grund. Det är en gigantiskt rättsskandal som skett, och det måste vi gå till botten med.” Niklas Altermark utkom 2020 med en boken ”Avslagsmaskinen” om Försäkringskassan och sjukförsäkringen.
Planerar grupptalan för att få skadestånd
Jimmy Laine på Myndighetsjuridik arbetar med en grupptalan mot Försäkringskassan, där planen är att utförsäkrade personer, som försämrats i sitt tillstånd på grund av felaktig handläggning, tillsammans ska kräva skadestånd.
På Facebook skriver Myndighetsjuridik den 31 mars 2023 att man framförallt söker följande typer av fall:
• Har du blivit utförsäkrad på felaktiga grunder men senare fått rätt till ersättning?
• Har FK tvingat dig att genomgå en AFU trots att detta medfört försämrat hälsotillstånd? Detta gäller framför allt dig som lider av ME/CFS eller av utmattningssyndrom.
• Har FK beslutat att avslå din ansökan med motiveringen att det inte funnits tillräckliga objektiva undersökningsfynd?