Nyheter

Hon slåss för att gymnasieelever ska få rätt stöd


Denna artikel handlar om


Innehåll från NKA
Att vara anhörig

NYTT: Enkät om att vara anhörig under covid-19
Nya webbinarier om anhörigfrågor
Leva Livet – medan det pågår
Föräldrastöd: från kaos till struktur
Fler tips på NKA:s egen temasida




 

Arbetet med åtgärdsprogram i gymnasieskolan måste bli bättre. Det slår pedagogen Inger Öhlmer fast. Nu har hon tagit fram en ny bok om hur man skapar effektiva åtgärdsprogram inom gymnasieskolan.

Arbetet med åtgärdsprogram i gymnasieskolan måste bli bättre. Det slår pedagogen Inger Öhlmer fast. Nu har hon tagit fram en ny bok om hur man skapar effektiva åtgärdsprogram inom gymnasieskolan.

Skolverket släppte i höstas en rapport som var mycket kritisk till gymnasieskolans brister när det gäller att hjälpa elever som behöver särskilt stöd.
Rapporten fick Inger Öhlmér att bestämma sig för att skriva den nya boken ”Stöd i gymnasieskolan – Effektiva åtgärdsprogram” som hon lanserar nu i april.

Så här berättar Inger Öhlmér själv om bakgrunden till boken:
”Att upprätta åtgärdsprogram när det visar sig att en elev är i behov av extra stödåtgärder, är ett av gymnasieskolans uppdrag. Det handlar om att göra det möjligt för eleven att utvecklas och klara sina studier på bästa möjliga sätt inom det program eleven valt. Därför är det oerhört betydelsefullt att detta uppdrag genomförs och att det sker på bästa möjliga sätt. Sedan januari 2001 är detta uppdrag en skyldighet för samtliga skolformer.

Sedan tio år tillbaka har jag förmånen att arbeta med kompetenshöjning av all pedagogisk personal i ett flertal kommuner och ett stort antal gymnasier  runt om i landet. En viktig målsättning för det här arbetet är att skapa ett positivt förhållningssätt och en fruktbar samsyn kring elever i behov av särskilt stöd. En betydelsefull del i arbetet utgörs av att förbättra skrivningen av åtgärdsprogram så att de blir effektiva verktyg i skolvardagen. 

I juli 2006 skärptes förordningen genom att betona rektors skyldighet att se till att en utredning av elevens behov genomförs och att det i åtgärdsprogram tydliggörs vad som skall göras och hur åtgärderna skall följas upp och utvärderas. Utredningsansvaret gäller i första hand en pedagogisk utredning som genomförs av elevens lärare. Även Lpf 94, läroplanen för de frivilliga skolformerna, betonar på upprepade ställen betydelsen av noggrann uppföljning.

Trots att både gymnasieförordningen och läroplanen betonar vikten av noggrann uppföljning och att åtgärder skall sättas in då elevens behov visar detta är bristerna stora när det gäller stöd i gymnasieskolan och arbetet med åtgärdsprogram mycket skiftande. Från att somliga gymnasier har kommit igång riktigt bra till att en del inte skriver några program alls. Följden har blivit att alltför många elever avbryter studierna eller går ut med ofullständiga betyg. De talar ofta om att de inte fått det stöd de behövt eller att det kommit alldeles för sent. Detta leder i sin tur till större svårigheter att genomföra fortsatta studier och/eller att ta sig in på arbetsmarknaden.

Gymnasieskolans attityd till att snabbt sätta in stöd som utformas efter elevens behov och dokumentera detta så att det blir möjligt att följa upp och utvärdera måste förändras. En handbok om åtgärdsprogram skriven för gymnasiets medarbetare kanske kan bidraga till en förändring.”

Läs även om Skolverkets rapport http://www.foraldrakraft.se/skola/skolverket-kritiserar-gymnasieskolor-for-bristande-stod.html
Boken kan beställas på www.iorespons.se  eller 021 – 124002
 

 

ANNONSER
  • Annons för Humanas föreläsningar om LSS
  • Annons för Mo Gård
  • Annons för Valjevikens folkhögskola
ANNONSER
  • Annons för JAG
  • Annons för HD Motion
  • Annons för HEA Medical
  • Annons för CJ Advokatbyrå
  • Annons för Fremia
  • Annons för Unik Försäkring
  • Annons för STIL
  • Annons för Primass
  • Annons för Mini Crosser X
  • Annons för Tobii Dynavox
  • Etac R82 Caribou tippbräda
  • Annons för Tidvis
  • Annons för Made for Movement
  • Annons för Särnmark