”Hur ska vi som inte kan jobba mer än halvtid finansiera den andra halvan?”

Patrik Lindberg vet vad det innebär att vara långtidsarbetslös. Han vet också hur det är att ha ADD och Aspergers syndrom. Vem är då bäst lämpad för att vara föreläsare i ämnet? Ingen mindre än han själv.

– Nu har jag hittat rätt. Att vara anställd genom Solhagagruppen som föreläsare är det bästa som hänt.

Under två års tid har Patrik Lindberg på egen hand och mot arvode, föreläst om sin resa fram till diagnosen Aspergers syndrom och ADD. Sedan ett halvår tillbaka är han nu anställd hos Solhagagruppen.

Med en bakgrund som undersköterska, flera misslyckade anställningar inom vården och efterföljande arbetslöshet, hade han år 2001 turen att träffa på en arbetsförmedlare som förstod vad det handlade om. Patrik Lindberg ställde sig i kö för en neuropsykiatrisk utredning. Det skulle ta tre år innan han fick en tid.

Han tycker att det både är för- och nackdelar med att ha fått diagnosen. Samtidigt som han är glad över att ha fått en förklaring till problemen, beskriver han det som en jobbig process att acceptera faktum.

– Det kändes så slutgiltigt, det tog mig över två år att bli kompis med diagnosen.

Nu kan han bättre framhålla sina styrkor. Som att hans bildseende är väldigt bra, vilket han har nytta av när han fotograferar. Uppe på scenen får han ofta uppskattande kommentarer från publiken för att han skildrar saker på ett lite annorlunda sätt.

– Personer med Aspergers har inte heller någon åldersfixering, man är liksom inte intresserad av det yttre utan mer av det personerna säger.

När det gäller arbetsmarknadspolitik tycker Patrik Lindberg att det är ett stort resursslöseri att det är så få företag som anställer personer med funktionsnedsättning.

– Politikerna borde jobba för att få ut fler personer med funktionsnedsättning i arbete. Sedan talar man inte om deltidsarbete längre, bara heltid, hur ska vi som inte kan jobba mer än halvtid finansiera den andra halvan?