I hetluften – Expert på barn som föds för tidigt, Hugo Lagercrantz

lagercrantz_hugo-600_0.jpg

ANNONS

Annons för Humana

ANNONS

Annons för Etac

ANNONS

Annons för Särnmark

ANNONS

Annons för durewall.se

ANNONS

Annons för LSS-skolan

Chanserna för barn som föds för tidigt har blivit mångdubbelt bättre sedan 70-talet. Men det är först nyligen man har förstått att även de minsta barnen kan vara medvetna om smärta, berättar Hugo Lagercrantz.

Chanserna för barn som föds för tidigt har blivit mångdubbelt bättre sedan 70-talet. Men det är först nyligen man har förstått att även de minsta barnen kan vara medvetna om smärta, berättar Hugo Lagercrantz.

I Sverige föds cirka sex procent av alla barn för tidigt. Det betyder att 4 000–5 000 barn föds före den 38:e graviditetsveckan eller med en födelsevikt lägre än 2 500 gram.
Hugo Lagercrantz är professor och överläkare på Astrid Lindgrens barnsjukhus i Stockholm och expert på nyföddhetsmedicin. Han är även styrelseledamot i Stiftelsen Tummeliten.
– Det är bara en halv procent av alla barn som föds i Sverige som föds extremt tidigt och väger under 1 000 gram. På 70-talet överlevde bara 10–20 procent av de barnen, idag överlever hela 80 procent, berättar Hugo Lagercrantz.

De flesta som föds för tidigt i Sverige klarar sig bra och utan komplikationer. De som drabbas av komplikationer är få och föds ofta väldigt tidigt. Det vanligaste är att barnet får andningsproblem, men kan också drabbas av hjärnblödning, stroke och neuropsykiatriska funktionsnedsättning.
Hur många barn som får neuropsykiatrisk nedsättning vet man inte, men Hugo Lagercrantz menar att man bör vara uppmärksam när ett barn har fötts för tidigt.
– Man kan se att de barn som fötts för tidigt oftare kan få koncentrationssvårigheter eller adhd-liknande tillstånd. Andra barn med adhd blir ofta hyperaktiva, medan barn som fötts för tidigt ofta blir mer lugna, säger Hugo Lagercrantz.

Han forskar just nu kring hjärnans utveckling hos små barn och berättar att man precis upptäckt att även de allra minsta barnen känner och kan uppleva smärta och sannolikt vara medvetna om att det gör ont.
– Tidigare har vi vetat om att de reagerar på smärta reflexmässigt, men inte vetat om att de kunde vara medvetna om smärta. Vi har upptäckt att smärtan bearbetas i hjärnbarkens hjässlober och upplevs sannolikt hos små barn lika mycket som hos oss andra. Detta är oerhörd viktig information, då vi insett att det är viktigt att vi ger barnen smärtlindring när vi gör ingrepp.
Vad kan hända om barnen inte får smärtlindring?
– Det kan definitivt påverka deras utveckling. Små barn som utsätts för mycket smärta kan bli smärtkänsligare och det kan också leda till att det görs felkopplingar i hjärnan så att barnen utvecklar neuropsykiatriska funktionshinder.

Risken för att drabbas av neuropsykologiska problem är högre för barn som fötts för tidigt, menar Hugo Lagercrantz.
Medicinen har idag inte kommit så långt att vi kan förebygga att barn drabbas av komplikationer, men han understryker att föräldrar kan göra mycket för att förebygga senare komplikationer i barnens liv.
– Man kan välja att stimulera barnet extra mycket. Läs mycket böcker, var aktiv med ditt barn och prata mycket. Det finns många bra datorprogram som hjälper barnen att öva upp arbetsminnet, säger Hugo Lagercrantz.

Vad kan mer hända med hjärnans utveckling när man föds för tidigt?
– Föds man för tidigt måste vissa delar av hjärnan utvecklas utanför livmodern som skulle utvecklats innan barnet fötts. Det kan bli för mycket kopplingar för den outvecklade hjärnan och framkalla stress hos barnet. Vi tittar även på hur kopplingarna i hjärnan dras och hur man kan motverka att det blir fel när detta görs utanför livmodern, säger Hugo Lagercrantz.
Därför är det viktigt att man skapar en miljö för de små barnen som så mycket som möjligt liknar en livmoder. Hugo berättar att man gärna täcker över kuvösen som barnen ligger i, så att barnen inte ska utsättas för en stor mängd sinnesintryck för tidigt.
– En annan sak, som inte är så vanlig, är att barnet kan bli ansiktsblind. Man kan då få stora svårigheter att känna igen sina lärare, syskon och kompisar. Som jag sa tidigare får många barn små eller stora neuropsykiatriska svårigheter, alltså väldigt subtila funktionshinder som inte syns. Många av dessa barn upplevs vara dumma eller arroganta och utsätts oftare för mobbning i skolan. Och just detta funktionshinder är extra jobbigt. Du och jag känner ju igen Göran Persson när vi ser honom på tv, men för en ansiktsblind person kan detta vara en omöjlighet, berättar Hugo Lagercrantz.

Publicerad:
2007-06-01

Av: Valter Bengtsson

Nyckelord:
Intervjuer


ANNONS

Annons för Humana

ANNONS

Annons för Etac

ANNONS

Annons för Särnmark

ANNONS

Annons för durewall.se

ANNONS

Annons för LSS-skolan