I hetluften – Handikappombudsmannen Lars Lööw

ANNONS

Annons för Egen assisans

ANNONS

Annons för Etac

ANNONS

Annons för Särnmark

ANNONS

Annons för durewall.se

ANNONS

Annons för LSS-skolan

ANNONS

Annons för Humana

Tusentals barn med funktionshinder kan anmäla sina skolor för diskriminering. Handi­kappombudsmannen Lars Lööw säger sig vara beredd att driva deras ärenden mot skolor som bryter mot lagen.
 

Tusentals barn med funktionshinder kan anmäla sina skolor för diskriminering. Handi­kappombudsmannen Lars Lööw säger sig vara beredd att driva deras ärenden mot skolor som bryter mot lagen.

Den nya lagen mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever innehåller inte bara ett förbud mot diskriminering utan ställer också krav på ett förebyggande arbete. Skolorna måste se till att det finns en plan för likabehandling inom varje verksamhet.
– Lagen är ett viktigt steg framåt, säger handikappombudsmannen Lars Lööw, men han är ändå inte nöjd.
Lagen har brister och den värsta missen, enligt handikappombudsmannen, handlar om rätten att välja skola.
– Regeringens utgångspunkt är att det aldrig kan vara diskriminering när samhället talar om vilken skola som är bäst för ett barn. Regeringen anser alltså att det är helt okej att första åtgärden, för ett barn som efter en olycka ska ta åter­-vända till vardagen, blir att byta skola.
– Det är inte så att det alltid är fel att byta skola i den situationen men det är inget som skolan ska kunna bestämma helt på egen hand, säger Lars Lööw.

Vilka anmälningar tror du blir resultatet av den nya lagen?
– Jag förväntar mig att det blir anmälningar från elever som känner sig kränkta på grund av att de inte kan följa med på skolresor. Det kan också bli anmälningar från elever på grund av att uttryck som ”cp”, ”mongo” och ”damp-unge” tillåts förekomma, det är uttryck som vi vet är ganska vanliga.
Det kan också bli anmälningar från funktionshindrade elever om kränkande uttryck i läromedel.

Elever och föräldrar gör sin anmälan till dig eller någon annan ombudsman. Vad händer sedan?
– Vi gör en utredning. Skolan får ge sin syn skriftligt. Om vi inte är nöjda med svaret har vi överläggningar med skolan. Om vi har bevis för diskriminering genomför vi en förlikningsförhandling och resultatet kan då bli ekonomisk ersättning till eleven. Om vi ej lyckas få en förlikning stämmer vi skolan. Det hela tar mellan sex månader och två år.

Hur stort skadestånd kan man räkna med?
– Praxis prövas just nu, men att inte bli antagen till högskolan på grund av etnicitet har hittills gett 50 000–60 000 i skadestånd. Samma belopp har utdömts för att inte bli insläppt på krogen. Om en elev inte får följa med på en skolresa är det rimligt att det kostar minst lika mycket. Vi kommer att yrka mellan 120 000 och 150 000 kronor i skadestånd.
Handikappombudsmannen driver skadeståndsprocesserna som självständig part vilket innebär att den drabbade familjen inte tar några ekonomiska risker.

Hur vet man om en kränkning är tillräckligt allvarlig för att berättiga till skadestånd? Börja med att läsa på www.ho.se. Information om den nya lagen finns där. Inför 2006 års verksamhet lyckades Lars Lööw övertyga riksdagen om att han behövde mer resurser än vad regeringen tänkt sig. Det innebär att han nu kan tillsätta en halvtidstjänst.
– Om jag inte hade fått de resurserna hade regeringen inte klarat propositionen om förbud mot diskriminering i skolan. Vi får se hur mycket anmälningar vi får.
– Det ställs nya krav på att skolorna ska ha en plan för att motverka diskriminering. När läsåret 07/08 börjar vore det konstigt om inte alla har sådana planer.

Publicerad:
2006-10-01

Av: Redaktionen

Nyckelord:
Intervjuer, diskriminering


ANNONS

Annons för durewall.se

ANNONS

Annons för Egen assisans

ANNONS

Annons för Särnmark

ANNONS

Annons för Etac

ANNONS

Annons för Humana

ANNONS

Annons för LSS-skolan