”I skolan tror många att hjälpmedel är fusk”

Barn med dyslexi får inte den hjälp de behöver och känner sig ofta dumma och blir ledsna. Men allt är inte nattsvart.

Enligt Inger Rålenius på Dys­lexi­förbundet finns det en mängd bra hjälpmedel. Det är svårt att få tillgång till dem i skolan, men inte omöjligt.

– På många skolor får man det stöd och de hjälpmedel man behöver, men det är en väldigt liten del jämfört med de barn som får kämpa flera år för rätt stöd eller kanske aldrig får det.

Det finns en stor okunskap bland lärare och många tror att det blir fusk för eleverna om de får till exempel rättstavningsprogram, säger Inger Rålenius.

Hon jämför hjälpmedelstillgången för barn med dyslexi med barn med synskador.

– Det är ingen som tycker det är fusk att barn med synskador använder glas­ögon för att läsa, säger Inger Rålenius.

Trots kunskapen som finns idag är det många barn som får sina diagnoser alldeles för sent. På universiteten har man kommit långt med hjälpmedel, men i grundskolan finns stora brister.

– Barnen tror att det är de själva som det är fel på. Men om de får en utredning och hjälp är det som att gå från svart till vitt. Och det är viktigt att utredningen kommer tidigt, säger Inger Rålenius.

Resurser i årskurs två

Hon menar att man bör sätta in resurser redan i årskurs två eller tre för att förebygga att eleverna tröttnar och känner sig dumma. Om hjälpmedel kommer senare har ungdomarna redan hunnit känna sig ”korkade” och vill inte sticka ut ännu mer med ett hjälpmedel.

– Har man inte vant sig vid det finns risken att man tycker det är pinsamt att börja med ett hjälpmedel, säger Inger Rålenius.

Men allt är inte nattsvart. Hon är glad för att flera landsting nu äntligen börjat förskriva personliga hjälpmedel till barn och vuxna med dyslexi. Tidigare har bara kommuner skrivit ut hjälpmedel via skolan.

– I bland annat Stockholm, Dalarna och Skåne har man börjat förskriva det på hjälpmedelscentralerna, berättar In­ger Rålenius.

Positiv till Skoldatateken

Hon är också väldigt positiv till Skol­da­tateken som växt upp runt i landet. Enligt henne har de varit en murbräcka på många skolor och informerat lärare om behoven som finns och hur man kan hjälpa till med hjälpmedel.

– Skoldatateken har gjort något fantastiskt, de har lyckats vända den negativa trend som vi inom Dyslexiförbundet har sett, säger Inger Rålenius.