Budgetbesked dröjer: ”Enormt svek om regeringen inte levererar”

Funktionsrättsrörelsen är besviken och orolig över att det ännu inte kommit några besked om viktiga delar av statsbudgeten för 2026.

För assistansersättning, lönebidrag samt sjuk- och aktivitetsersättning kommer troligen inga besked förrän hela budgeten presenteras på måndag den 22 september.

LÄS ÄVEN:
Allt om budgeten 2026

Inga pressträffar är aviserade om dessa frågor, och därför drar vi nu slutsatsen att det inte kommer några besked före finansminister Elisabeth Svantessons pressträff klockan 08.30 den 22 september.

”Enormt svek om regeringen inte levererar”

– Jag är förvånad och orolig över att regeringen tillsammans med Sverigedemokraterna ännu inte har kommunicerat hur man avser leverera på löftet om en indexerad assistansersättning, säger Henrik Petrén på arbetsgivarorganisationen Fremia.

– Det är nu ett år sedan man på en gemensam presskonferens lovade att införa en indexering. Att den personliga assistansen är underfinansierad och har urholkats under en lång period har varit känt av politiken under flera år. Om man nu, trots insikt om problemen och ett utställt löfte, inte levererar i budgetpropositionen vore det ett enormt svek mot alla människor som har behov av personlig assistans. Och dessutom mot de omkring 100 000 personer i Sverige som arbetar med personlig assistans, säger Henrik Petrén.

Tystnad tolkas negativt

– Jag tolkar regeringens tystnad som negativ, och det känns svårt att ha några större förhoppningar om assistansersättningen, säger Sophie Karlsson, ordförande för IfA, Intressegruppen för assistansberättigade.

– Regeringen har tidigare gått ut med nyheter som man vill satsa på, till exempel funkisskatten och mer pengar till hushållen. Men assistansen har man inte nämnt med ett ljud. Vi har tidigare blivit lovad en indexering och 2025 höjdes ersättningen med 3 procent. Nu vet jag inte om man vågar hoppas varken på det ena eller andra. Bara att vänta och se.

– Assistansen kommer att få det mycket tufft om det inte kommer någon indexering nu och om höjningen av nivån inte följer de ökade kostnaderna. Det finns inga marginaler att ta av längre för den seriösa assistansen, säger Sophie Karlsson.

”Har väntat på besked i flera veckor”

– Jag har trott på besked om lönebidraget i flera veckor, säger Nicklas Mårtensson, ordförande för Funktionsrätt Sverige.

– En höjning av lönebidraget är särskilt viktigt i detta skede i konjunkturen, när arbetslösheten stiger och att regeringen är så expansiv ett år före ett val. Det är ju också en stor sak i enlighet med arbetslinjen.

Höjd och indexerad assistansersättning har uppfattats som åtminstone ett ”halvt löfte” inom funktionsrättsrörelsen.

– Kanske finns detta ändå med i budgeten för 2026, men risken är att regering höjer med 3–3.5 procent, och att ersättningen fortsätter att halka efter kostnaderna, säger Nicklas Mårtensson.

LÄS ÄVEN:
Funkisskatten avskaffas 2026: 1800 kr lägre skatt per år

Sänkt matmoms slukar 16 miljarder

Under september har regeringen presenterat mängder av budgetförslag, till exempel tillfälligt sänkt matmoms vilket lägger beslag på 16 miljarder 2026 och 21 miljarder 2027. Det är pengar som enligt Åsa Hansson, docent i nationalekonomi vid Lunds universitet och expert på skattefrågor, istället borde gå till direkta stöd till utsatta grupper.

”Man skulle ju kunna göra mycket mer för pengarna om man riktar dem mot de grupper som verkligen behöver det”, säger hon till Dagens Industri.

Alternativ till sänkt matmoms

Exempel på satsningar som skulle ge ”mycket mer för pengarna”:

• Höjda nivåer i sjuk- och aktivitetsersättningen. 1000 kronor extra per månad och mottagare skulle kosta cirka 3,5 miljarder.
• En höjning av bostadstillägget vid sjuk- och aktivitetsersättning med 2000 kronor per månad skulle kosta cirka 2,9 miljarder kronor.
• En. 5-procentig höjning av assistansersättningen skulle kosta cirka 1,4 miljarder.

”Höj sjukersättningen – varje krona går tillbaka till samhällsekonomin”

Videointervju: Privatekonomen Arturo Arques, Swedbank, förklarar varför politikerna behöver agera nu inför budgeten för 2026, och vilka reformer som faktiskt skulle göra skillnad. HejaOlikas Valter Bengtsson gjorde intervjun 22 augusti 2025. Läs även artikeln.

Elisabeth Svantesson: Människor behöver framtidstro

Finansminister Elisabeth Svantesson lovade den 20 augusti att budgeten för 2026 blir expansiv, för att knäcka den ”envisa” lågkonjunkturen som inte vill ta slut. Svantesson skyller lågkonjunkturen på internationella faktorer som krig och tullhot.

Vid ett pressmöte på Harpsund 28 augusti sa Svantesson att ”vi behöver bryta lågkonjunkturen och få fart på svensk ekonomi. Då är stärkt inhemsk efterfrågan nyckeln. Människor behöver känna ekonomisk trygghet, lugn och framtidstro. Därför kommer vi att presentera en budget med fokus på att stärka familjers ekonomi här och nu. Nu är det hårt arbetande människors tur.”

Funktionsrätt: Satsningarna som får fart på ekonomin nu

Nicklas Mårtensson, ordförande för Funktionsrätt Sverige, menar att regeringen själv har bidragit till lågkonjunkturen genom att hittills vara alltför restriktiv med satsningar som skulle öka sysselsättningen för personer med funktionsnedsättning. Sverige har ”sparat i ladorna” alltför mycket, och har en låg statsskuld jämfört med andra västländer.

– En höjning av lönebidraget som skulle göra en stor skillnad, genom att många personer med funktionsnedsättning snabbt och över tid skulle komma i varaktigt arbete. Detta är även något som regeringens expertmyndighet Arbetsförmedlingen förespråkar, säger Nicklas Mårtensson till HejaOlika.

– Nu säger finansministern att kan vi kan förvänta oss reformer i budgeten för 2026 som ska gynna hushållen och stimulera konsumtionen och på så sätt bidra till att dra igång Sveriges ekonomi.

– Ett effektivt förslag som snabbt skulle höja konsumtionen är att höja nivån för sjuk- och aktivitetsersättning som har släpat efter utvecklingen i samhället i många år. En sådan höjning skulle nästan helt gå till konsumtion, inte till sparande som ofta är fallet när andra grupper får en förbättrad ekonomisk situation.

– På samma sätt som lönebidraget har urholkats så har nivån på assistansersättning släpat efter under många år. Denna bör höjas för att ta igen det som har förlorats i kostnadstäckning för assistansens kostnad, och indexeras för att skapa en förutsägbarhet och trygghet i planeringen för framtiden, säger Nicklas Mårtensson.

Personlig assistans

Att assistansersättningen höjs och indexeras från januari 2026 är vad många tar för givet, men det återstår att se hur stor höjningen blir, och hur indexeringen utformas. Svaren blir minst sagt avgörande för personlig assistans framtid.

Lika viktig är behovet av att rätta till de havererade behovsbedömningarna inom personlig assistans. Problemen är så stora att regeringen år 2018 beslutade nödstoppa omprövningar av assistans. Problemen har knappats minskat sedan dess.

Nu talas det om att återstarta omprövningar, men först måste i så fall behovsbedömningarna ses över. Camilla Waltersson Grönvall sa i Almedalen i juni att en översyn av behovsbedömningarna är på gång, vilket i så fall lär finnas med även i budgeten. En översyn utan något budgetutrymme skulle inte falla i god jord. Regeringen måste inse att en översyn kommer att kosta pengar.

Arbetsmarknad

Många stöd har urholkats genom åren, och behöver nu stärkas. Det gäller till exempel lönebidragstaket som inte höjts på flera år. Arbetsförmedlingen vill höja rejält med 25 procent, och vill även se en indexering, alternativt en höjning direkt med 40 procent. Några indikationer på detta från regeringen har det dock inte kommit ännu.

Funktionsrättsrörelsen hoppas även på fler lönebidragsplatser och andra satsningar på arbetsmarknadsstöd.

Den 19 augusti frågade HejaOlika arbetsmarknadsminister Johan Britz om regeringen har några planera på att höja lönebidragstaket.

LSS-insatser

För LSS-insatser och andra funktionshinderstöd i kommunerna är det avgörande att regeringen stöttar med statsbidrag, både generella statsbidrag och sådana som riktar in sig på LSS.

Ett hett önskemål är också ökade anslag till IVO och Socialstyrelsen för att ökad kontroll och uppföljning av LSS och andra kommunala funktionshinderinsatser. Här finns behov av snabba, kraftfulla insatser för att höja kvaliteten inom LSS.

Ekonomisk trygghet

För personer som inte kan arbeta på grund av sjukdom och livslånga funktionsnedsättningar är sjuk- och aktivitetsersättningen viktig, men risken är stor att 2026, liksom 2025, blir ett år med urholkad ersättning i förhållande till inflation, avgifter och extrakostnader för funktionsnedsättning.

Miljöpartiet: Ofattbar att så många tvingas till fattigdom

I augusti 2025 intervjuades Nils Seye Larsen (Miljöpartiet) om statsbudgeten för 2026. Han förespråkar höjda nivåer i sjuk- och aktivitetsersättningen och ett återställande av högkostnadsskyddet för läkemedel.

Larsen hoppas också att budgeten rymmer en ny lag om ledsagning ska bli verklighet för att synskadade ska få gratis tillgång till ledsagning i hela landet.

Folkhögskolorna hoppas på 250 mkr extra

För att klara de akuta ekonomiska hoten mot landets 154 folkhögskolor behöver statens anslag skrivas upp med 10 procent, uppger Olle Westberg, generalsekreterare för rörelsefolkhögsskolans intresseorganisation, RIO. Det motsvarar cirka 250 miljoner kronor.

Text av Valter Bengtsson

Chefredaktör och ansvarig utgivare för webbtidningen HejaOlika och papperstidningen Föräldrakraft, sedan starten 2006.