Instämmer i många RBU-krav men avvisar nya satsningar

– Vi kan instämma i många av punkterna i RBU:s rapport och det är därför vi har ändrat skollagen. Många av kraven är bra och är en viktig uppmaning till alla som driver skolor att bli bättre.

Det säger Bertil Östberg, statssekreterare på utbildningsdepartementet, i en kommentar till den skolrapport som RBU släppte i morse.

RBU:s rapport avslöjar stora brister i skolan för elever som har rörelsehinder och andra funktionsnedsätttningar.

– Jag är inte särskilt överraskad. Vi har redan tidigare vidtagit flera åtgärder för att vi har känt till att det varit låg kvalitet på pedagogiska utredningar och åtgärdsprogram, säger Bertil Östberg.

Trots det får de flesta av RBU:s krav på åtgärder kalla handen av Bertil Östberg. Han utlovar INGA nya initiativ från utbildningsdepartementet. Han hänvisar istället till det som redan gjorts, till exempel den nya skollagen som började gälla juli 2011.

– Vi har förstärkt lagen när det gäller rätten till stärskilt stöd och att välja skola. Men vi har också stärkt Skolinspektionen som fått nya maktmedel som förelägganden och viten. Dessutom har vi återinfört speciallärarutbildningen, säger Bertil Östberg.

Han avvisar kravet på att avskaffa skollagens möjlighet att neka plats åt en elev på grund av ”betydande organisatoriska eller ekonomiska svårigheter”.
Östberg tycker att det räcker att skollagen numera gör det möjligt att överklaga en skolplacering.

– Att ge elever en ovillkorlig rätt har vi bedömt som otroligt långtgående och extremt kostsamt. Det är sannolikt att det skulle kunna handla om många tiotals miljarder kronor.

– Nu ska vi följa hur överklaganderätten fungerar och se om lagstiftning ligger på en rimlig nivå.
Innan man kan bedöma hur praxis utvecklas kommer det dock att ta flera år.

Bör inte skolmiljön omfattas av samma krav på tillgänglighet som publika lokaler och platser?
– Det är klart att man ska ställa sådana krav när man bygger nytt, men för skolorna som helhet är det orealistiskt, de pengarna finns inte.

Utbildningsdepartementet säger även nej till att utöka rätten till skolskjuts för elever med rörelsehinder.
– Det skulle vara väldigt svårt att införa det för en särskild grupp elever, säger Bertil Östberg.

– Jag tycker inte att det känns så självklart att man ska ha rätt till skolskjuts om man väljer en annan skola än den som kommunen anvisar. Det här skulle också innebära väsentliga merkostnader.

RBU vill att det införs särskilda samordnare för att hjälpa elever med funktionsnedsättningar att välja rätt skola, hur ser du på det?

– Den typen av detaljreglering av kommunerna är omöjlig att ha. Kommunerna måste själva organisera detta på ett klokt sätt utifrån lokala förutsättningar.

Bör inte skolpersonal ha mer utbildning om funktionsnedsättningar för att kunna hjälpa eleverna bättre?
– Den frågan finns med i den nya lärarutbildningen. Man kan alltid tycka att det ska vara mer men lärarutbildningen kan inte vara hur lång som helst och vi detaljstyr inte hur man lägger upp utbildningen.

Bertil Östberg vill inte utlova några nya statliga resurser för att förbättra skolan för elever med funktionsnedsättningar.
– Det här är beslut som kommunerna måste fatta, men den nya skollagen ställer höga krav på dem att rätta till brister, säger Bertil Östberg.

Snabba åtgärder från regeringen kan RBU alltså inte räkna med.

De brister i stöd, anpassningar och hjälpmedel som man nu kartlagt kan dock bli en fråga för Skolinspektionen, som redan fått kraftigt ökat antal klagomål.

Även Skolväsendets överklagandenämnd får räkna med ökad arbetsbörda när fler föräldrar upptäcker möjligheten att överklaga både skolplaceringar och åtgärdsprogram.