Nyheter

IT-verktyg ska kompensera klyftorna mellan eleverna

 

Många hinder som möter barn i skolan kan trollas bort med anpassning av datorer och andra så kallade kompensatoriska hjälpmedel. Får barn med svårigheter tillgång till rätt hjälpmedel tidigt kan klyftan mellan dem och andra elever minska.

Stefan Bonn på Special­pedagogiska institutet menar att alla barn med svårigheter borde få kompensatoriska hjälpmedel. Med dagens teknik är de enkla att använda och billiga. Ibland kan det räcka att finjustera datorns inställningar. Rättstavningshjälp i ordbehandlingsprogram som Word och förstorad mus och text på skärmen kan lätt förenkla vardagen.
För barn med svår synskada eller läs- och skrivsvårigheter kan kompletterande program vara något att satsa på. Inlästa elektroniska böcker och daisy-böcker finns att tillgå. Intresset för inlästa böcker har under de senaste åren ökat och informatör Thomas Abraham på Inläsnings­tjänst menar att man idag märker ett starkt ökande intresse från skolor för inläst läromaterial.

Men stora brister finns vad gäller inlästa böcker. Många gånger finns inte skolböckerna inlästa och många känner inte till att böckerna går att få inlästa utan extra kostnad om man beställer minst fyra exemplar från Inläsningstjänst.
Stefan Bonn är positiv till den nya tekniken. Med en billig scanner, ett OCR-program (Optical Character Recog­ni­tion) och ett program för talsyntes kan man enkelt få alla böcker upplästa på datorn hemma. Man scannar in en text, OCR-programmet tolkar texten så att den blir digital och talsyntesen läser upp den. Enkelt och smidigt, menar Stefan Bonn, och relativt billigt.
Även Daisy-böcker ploppar upp på många håll och är mycket smartare än cd-böcker. Daisy-böcker kan spelas i särskilda Daisy-spelare eller i datorn och till dessa finns även hjälpmedelsprogram att installera i datorn. LexiLäser är ett exempel på ett program som passar utmärkt ihop med Daisy. Programmet är ett läs- och studiestödsprogram som läser Daisy-böcker, men som också innehåller en intelligent sökfunktion som tillåter stavfel när ditt barn söker efter ord i boken. Kurser i hantering av Daisyböcker erbjuds gratis för skolpersonal hos Inläs­ningstjänst.

För barn med dyslexi och skrivsvårigheter finns en mängd rättstavningsprogram. Förutom den vanliga rättstavningshjälpen i ordbehandlingsprogrammet finns specialprogram som Stava Rätt eller engelska SpellRight. Det finns även program som föreslår ord när man skriver, ungefär som mobilens ordlista.
För rörelsehindrade barn kan själva datorn behöva anpassas. Rätt mus och tangentbord kan lösa många problem. Enligt Stefan Bonn måste anpassningen alltid vara individuell och det går inte att generellt säga hur man löser problem med datorarbetet. Men man kan använda sig av större eller mindre tangentbord, styrplatta, annan sorts mus och ett tangentbord integrerat i skärmen.

I skolan kan mycket anpassas för det hörselskadade barnet. Många nyfödda döva barn får idag cochleaimplantat, ett tekniskt hörhjälpmedel som stimulerar hörselnerven. Det gör att barnet kan uppfatta ljud. Men som det ser ut idag blir inte hörseln perfekt utan barnet behöver öva upp hörseln och ha tillgång till andra hörseltekniska hjälpmedel. Många olika anpassningar kan göras i skolan med hjälp av hörapparat och hörselslingor. Hörselskadades riksförbund har mer information om dessa hjälpmedel på sin hemsida www.hrf.se.

Kognition är när hjärnan tar emot, behandlar och för vidare information. Den kognitiva förmågan kan påverkas hos barn med bland annat adhd och utvecklingsstörning. För barn med kognitiva funktionshinder finns en mängd olika kom-ihåg-hjälpmedel. Som förälder kan man själv börja med att strukturera upp barnets vardag och kanske sätta upp ett tydligt dagsschema hemma i hallen och i skolan. Rutiner är viktiga. Men det finns många bra tekniska lösningar. Bland annat erbjuds olika enkla handdatorer, med klocka, larm, kalender och dagsschema. Hand­datorer som man själv kan programmera och få upplästa. Många av dessa hjälpmedel kan ditt barn få via hjälpmedelscentralen, men reglerna ser olika ut i varje landsting. Ta reda på vad som gäller hos dig!
Stefan Bonn ser ljust på framtiden vad gäller kompensatoriska hjälpmedel för barn. För tio år sedan gav man it-hjälpmedel till någon promille av eleverna, idag är man uppe i procentandelar – och det ökar.
– Får barn med svårigheter tillgång till rätt hjälpmedel tidigt kan klyftan mellan dem och andra elever minska. Hjälpmed­len ska kompensera de hinder som barnet har, så att barnet kan åstadkomma samma resultat som han eller hon skulle uppnått utan funktionshindret, säger Stefan Bonn.
Även Birgitta Göthberg på Hjälpmedelsinstitutet är mycket positiv till den nya tekniken.
– När IT-tekniken dök upp var det många som höjde sina röster och hävdade att datorn inte var ”social”. Jag säger tvärtom, datorn öppnar för sociala kontakter mellan barn med och utan funktionshinder.

Mer information om bra datorprogram finns hos brukarorganisationen FMLS (Förbundet funktionshindrade med läs- och skrivsvårigheter), www.fmls.nu, och hos  Specialpeda­gogiska institutet, www.sit.se.

 

Denna artikel handlar om

ANNONSER
  • Etac Sulky R82 Cricket
  • Annons för HEA Medical
  • Annons för HD Motion
  • Annons för JAG
  • Annons för Fremia
  • Annons för Mini Crosser X
  • Annons för CJ Advokatbyrå
  • Annons för Unik Försäkring
  • Annons för STIL
  • Annons för Särnmark
  • Annons för Tobii Dynavox