”Jag rasade ihop i en hög när jag såg räkningen från Försäkringskassan”
Tre personer med intellektuella funktionsnedsättningar krävs på sammanlagt cirka en halv miljon kronor av Försäkringskassan.
– Jag rasade ihop i en hög när jag såg räkningen. Jag trodde inte det var sant, säger Vera Rubensson till Östersundsposten.
Hon är mamma till Torbjörn, en av de drabbade personerna.
Försäkringskassan har nu utlovat en omprövning – men samtidigt kommer fler rapporter som tyder på ett systemfel med svåra följder för de mest utsatta.
– Kraven på dem som tar emot bidrag från Försäkringskassan är tuffa. De förväntas vända ut och in på sin ekonomi och vid minsta förändring omedelbart anmäla denna. Men på myndigheten själv ställs inte samma krav. Där kan såväl triviala som livsavgörande ärenden förhalas in absurdum, skriver Elisabeth Sandlund i en ledare i tidningen Dagen.
Bakgrunden är att de tre personerna, eller deras gode män, har missat att anmäla en flytt från föräldrahemmen till ett gruppboende.
Det har därför fått för mycket handikappersättning.
Fallet har uppmärksammats av tidningarna Östersundsposten och Expressen. I ett radioprogram har Försäkringskassans överdirektör Stig Orustfjord utlovat en omprövning och väckt ett hopp om att de tre personerna inte ska bli hårt skuldsatta.
Men Östersundsfallet är inte så sällsynt som man skulle kunna tro. Tidningen Dagens opinionsredaktör Elisabeth Sandlund berättar i en ledare om sina egna erfarenheter av att riskera återbetalningskrav från Försäkringskassan.
Så här skriver hon i ledaren:
”Östersundsfallet, där tre handikappade krävts på återbetalning av sammanlagt en halv miljon, handlar inte om ett enstaka misstag. Det rör sig om ett systemfel hos den myndighet som har till uppgift att se till att samhällets svagaste grupper har möjlighet till en dräglig tillvaro. Kraven på dem som tar emot bidrag från Försäkringskassan är tuffa. De förväntas vända ut och in på sin ekonomi och vid minsta förändring omedelbart anmäla denna.”
Elisabeth Sandlund beskriver sina egna erfarenheter:
”Återbetalningskravet i Östersund är ett livsavgörande fall. Mitt eget exempel är trivialt men pekar på samma systemfel: Dagen efter det att kommunen återbetalt den för höga hyra de tagit ut för min dotters lägenhet i gruppbostaden anmäler jag till Försäkringskassan att jag som god man önskar återbetala den del av bostadstillägget som i motsvarande mån varit för högt. Jag ber också om att förmånen omedelbart ska sänkas till rätt nivå.”
”Båda dessa till synes enkla åtgärder visar sig svåra att genomföra. Försäkringskassan har inga blanketter för sänkt hyra, enbart för höjd hyra. Och för att få besked om det belopp som ska återbetalas krävs fler telefonsamtal än jag kan hålla ordning på. Efter åtta månader anländer äntligen ett hotfullt formulerat brev där det hävdas att jag inte fullgjort mina skyldigheter.”
Så skriver alltså Elisabeth Sandlund, som förra året utkom med en egen bok om livet med sin dotter, som flyttade hemifrån vid 25 års ålder. Ett utdrag ur boken ”Ulles mamma” publicerades i Föräldrakraft nr 4, 2010. Boken är utgiven av förlaget Libris.
