Kan man tvingas ha förvaltare mot sin vilja? Juristen svarar
Kan en person tvingas ha en förvaltare mot sin vilja?
En 63-åring uppmanas av kronofogden att ha god man eller förvaltare, trots att han är kapabel att veta vad han vill och fatta egna beslut.
Mannen är även arbetsgivare för sina egna personliga assistenter.
”Vill inte ha god man eller förvaltare, men är rädd att tvingas till det”
HejaOlika fick följande brev från en mycket bekymrad läsare.
Hej, vi vet ej vart vi kan vända oss om hjälp. Min man fick hjärnproppar i 30-årsåldern, och idag är han 63 år. Han kan ej prata, utan kommunicerar via pektavla. Han kan inte äta, inte gå.
Nu vill kronofogden att han ska ha god man eller förvaltare. Min man vill inte, men han är rädd att de gör som de vill.
Kan de tvinga en människa till detta? Han är klar i huvudet, vet vad han vill men det verkar som de inte vill acceptera det. Min man mår inte alls bra.
Han är egen anordnare av personlig assistans sedan ett år tillbaka, det är säkert det som de hänger upp sig på.
Snälla ni, om ni kan eller känner någon som kan ge oss någon råd och hjälp angående om de kan tvinga en människa att ha förvaltare, han mår inte alls bra!
Juristen om rättigheter och regler kring förvaltare och god man
Josefin Mikaelsson, jurist på Altius Advokatbyrå, kommenterar här läsarens oro och frågor:
Tack för din fråga om att mot sin vilja tvingas ha god man eller förvaltare, och vilka konsekvenser det kan få om man är egen arbetsgivare för sina personliga assistenter.
Innan jag redogör för detta vill jag tipsa om möjligheten att lämna fullmakt till någon som kan hjälpa till med ekonomiska och andra personliga angelägenheter.
Fullmakt och framtidsfullmakt
En person som behöver hjälp med sina ekonomiska eller juridiska angelägenheter kan lämna uppdrag till någon annan som denne har förtroende för. Villkoret för att kunna lämna en fullmakt är att personen förstår vad det innebär och att personen också kan instruera och ha kontroll över fullmaktshavaren.
Det är den som lämnar fullmakt som bestämmer hur mycket fullmaktshavaren ska få göra. Det kan till exempel vara att betala räkningar eller på annat sätt sköta ekonomiska angelägenheter. Att lämna en fullmakt till någon annan är en helt privat angelägenhet, så det finns inga särskilda formkrav och det är inte heller någon myndighet som utövar tillsyn eller granskar lämnade fullmakter.
Ett annat alternativ är att upprätta en framtidsfullmakt. En framtidsfullmakt innebär att den enskilde utser en person som i framtiden, om denne drabbas av sjukdom eller psykisk ohälsa, får ansvar att ta hand om ekonomiska och personliga angelägenheter. En framtidsfullmakt är ett alternativ till god man och förvaltare.
Till skillnad från en vanlig fullmakt måste en framtidsfullmakt vara skriftlig. Det måste framgå att det är en framtidsfullmakt, vem som ska få företräda personen och vad fullmakten omfattar.
Framtidsfullmakten måste också vara undertecknad av den enskilde och bevittnad av två andra personer. När det gäller framtidsfullmakter har överförmyndaren rätt att begära att fullmaktshavaren redovisar hur uppdraget sköts.
God man och förvaltare
Om en person på grund av sjukdom, psykisk störning, försvagat hälsotillstånd eller liknande behöver hjälp för att bevaka sin rätt, förvalta sin egendom eller sörja för sin person kan tingsrätten besluta om att anordna god man eller förvaltare. Den som beviljas god man eller förvaltare kallas för ”huvudman”.
Skillnaden mellan god man och förvaltare ligger i graden av kontroll och självbestämmande för huvudmannen. God man är frivilligt för den enskilde medan förvaltare kan beslutas mot den enskildes vilja.
Eftersom god man är en frivillig insats får tingsrätten inte besluta att utse en god man mot den enskildes vilja. Även om den enskilde beviljas en god man har huvudmannen kvar hela sin rättshandlingsförmåga, och får själv bestämma om sina egna angelägenheter. Den gode mannen utgör ett stöd för huvudmannen och ska hjälpa huvudmannen med till exempel ekonomi, rättigheter eller personliga frågor. Den gode mannen får inte vidta åtgärder mot huvudmannens vilja.
Om den enskilde är ”ur stånd att vårda sig eller sin egendom” får tingsrätten besluta om förvaltarskap. Förvaltarskap får alltså beslutas mot den enskildes vilja. Huvudmannen förlorar sin rättshandlingsförmåga vilket innebär att förvaltaren har rätt att utan huvudmannens samtycke sköta dennes ekonomi och andra personliga frågor. Förvaltarskap får inte beslutas om det är tillräckligt med en mindre ingripande åtgärd, till exempel god man.
Oavsett om det är fråga om god man eller förvaltare ska uppdraget anpassas efter huvudmannens behov. Förordnandet kan därför begränsas till att enbart gälla vissa ekonomiska angelägenheter och behov hos huvudmannen.
Den enskilde och dennes anhöriga kan ansöka om god man eller förvaltare.
Vissa myndigheter, till exempel socialtjänsten, ska istället anmäla att det föreligger ett behov av god man eller förvaltare. Det kan till exempel ske när den enskilde inte klarar av att sköta sin ekonomi och därför får skulder som denne inte klarar av att betala. Av ansökan eller anmälan ska det framgå varför det finns behov av god man eller förvaltare.
Innan tingsrätten fattar beslut ska den enskilde, och ibland även dennes anhöriga, ges möjlighet att yttra sig. Tingsrätten behöver även ett läkarintyg eller annan likvärdig utredning om den enskildes hälsotillstånd innan beslut fattas.
När det gäller förvaltarskap kan tingsrätten utse en god man eller ett rättegångsbiträde som ska företräda den enskilde och bevaka dennes rätt i ärendet om förvaltarskap.
Egen arbetsgivare för assistenterna – hur fungerar god man och förvaltare då?
Det finns inget formellt hinder mot att den som har god man eller förvaltare fortsätter att bedriva sin personliga assistans i egen regi.
God man är ett frivilligt stöd och personen har kvar sin rättshandlingsförmåga. Den som har god man kan därför fortsätta bedriva assistansen i egen regi. Ofta sker det med stöd av den gode mannen.
För den som har förvaltare är det inte lika enkelt. Den som har förvaltare har samma rättshandlingsförmåga som ett litet barn. Det innebär att det är förvaltaren som får bestämma om assistansen, med stöd av förvaltaren, ska fortsätta bedrivas i egen regi eller om den enskilde istället ska anlita en assistansanordnare.
Sammanfattning av dina rättigheter
- Det finns alltså olika möjligheter till hjälp och stöd om man inte själv kan eller vill sköta sina egna angelägenheter, men det är endast förvaltare som kan beslutas mot den enskildes vilja.
- För att tingsrätten ska besluta om förvaltare måste det vara visat att det inte är tillräckligt med en mindre ingripande åtgärd.
- En mindre ingripande åtgärd är till exempel god man eller att den enskilde har lämnat fullmakt åt någon annan som kan sköta den enskildes angelägenheter på ett betryggande sätt.
- För den som är egen arbetsgivare kan ett förvaltarskap innebära att denne istället måste anlita en assistansanordnare. Det är i sådana fall något som förvaltaren beslutar om.
