Känd barnläkare tar strid: ”Privata barnsjukhus ökar klyftorna”

Den offentliga vården kan dräneras på barnläkare och klyftorna ökar. Barnläkaren Lars H Gustafsson är mycket kritisk till planerna på nya privatfinansierade barnsjukhus. ”Ökade klyftor strider mot FN:s barnkonvention”, säger han till Föräldrakraft.
– Ägandeformen för ett sjukhus spelar ingen roll men om man kräver pengar för att barnen ska få vård leder det till att somliga har råd och andra inte, säger Lars H Gustafsson.
{loadposition incontent}Han hänvisar till barnkonventionens 24:e artikel om att alla barn ska ha rätt till ”bästa uppnåeliga hälsa” och den andra artikeln om att samtliga barn ska behandlas lika.
– Förespråkarna för ett privatfinansierat sjukhus måste visa att det inte leder till ökade klyftor för barn. Jag har svårt att tro att föräldrar är beredda att betala för en vård som inte leder till att just deras barn får det bättre än andra. Varför skulle de göra det?
Men de drivande bakom nya barnsjukhuset Martina säger ju att deras verksamhet ska avlasta den offentliga vården så att alla kan få det bättre?
– Det återstår för dem att visa att de sämst gynnade barnen får lika bra vård, vilket de har rätt till enligt barnkonventionen.
Vad händer om Sverige bryter mot konventionen?
– Sverige har tidigare fått kritik för att asylsökande barn tidigare inte fick lika bra vård som andra barn, men det har man nu ändrat på. Sverige utsätts för en granskning av FN:s Genevekontor vart femte år för att se om vi följer barnkonventionen. Principen är att alla barn ska ha bästa uppnåeliga hälsa utan åtskillnad och det får alltså inte finnas några ekonomiska barriärer.
Är det inte en illusion att villkoren ska vara lika?
– Nej, principen betyder att alla ska få tillgång till det bästa vi kan erbjuda i Sverige och att prioriteringen ska göras utifrån barnets hälsa. Kontakter, ekonomi eller om man är asylsökande får inte spela någon roll.
Det är barnläkare och barnsjuksköterskor som är drivande i planerna på det nya barnsjukhuset – hur ser du på det?
– Det känns tveksamt och jag kommer att prata med kollegor om detta och funderar på att skriva en debattartikel. När det gäller vuxna är det lättare att acceptera privatfinansierad vård eftersom vuxna själva kan styra och planera sina liv medan barn är helt beroende av sina föräldrars möjligheter. Därför är det så viktigt att samhället håller barnen skadelösa.
Menar du att detta bryter mot läkaretiken?
– Nej, det vill jag inte säga men det är en etisk fråga hur vi ska förhålla oss till barnkonventionen och hur den ska styra vår tänkande. Ifråga om asylsökande barn har läkarkåren slutit upp bakom barnkonventionen, där har vi bestämt oss för att konventionen gäller.
– Jag vill inte kategoriskt avvisa [privatfinansierade barnsjukhus] men det krävs en grundlig diskussion eftersom det finns stora farhågor att man tubbar på principen.
Ser du själv någon möjlighet att ett helt privatfinansierat barnsjukhus kan följa barnkonventionen?
– Nej, jag förstår inte hur man har tänkt.
Hur ser du på att de stora försäkringsbolagen vill sälja barnförsäkringar för sjukvård – det har talats om en årlig premie på 3000-4000 kronor?
– Om man ser det ur barnkonventionsperspektivet så är alla aktörer skyldiga att tänka igenom hur deras verksamhet rimmar med principen om att alla barn ska ha lika rätt till vård.
Du har varit barnläkare på Rosengård i Malmö men gick nyligen i pension därifrån. Vad tror du att privata barnsjukhus skulle betyda för barnen i Rosengård?
– Malmö har redan stora skillnader och vi har sett att Rosengårdsbarnen har ett lägre utnyttjande även av den offentliga vården. Med privata barnsjukhus tror jag att de redan stora skillnaderna ökar ytterligare.
– Utsatta familjer kommer som tidigare att vara hänvisade till offentliga vården. Privata barnsjukhus hoppas kunna avlasta den offentliga vården, så att de utsatta barnen egentligen inte ska få någon försämring. Men det är klart att detta dränerar den offentliga vården på barnläkarresurser och ger ekonomiskt starka tillgång till bättre sjukvård. Det är en slags diskriminering.

Text av Valter Bengtsson
Chefredaktör och ansvarig utgivare för webbtidningen HejaOlika och papperstidningen Föräldrakraft, sedan starten 2006.