Nyheter

Kjell-Olof Feldt: Datorspel nytt fokus för hjärnfond

Kjell-Olof Feldt vill flerdubbla forskningsanslag
kjell olof feldt 400 0

 

Forskning kring epilepsi – inte minst hos barn – är ett område som Hjärnfondens ordförande Kjell-Olof Feldt gärna vill se mer av. Detsamma gäller spelberoende. Beroende av datorspel är ett större problem än de flesta tror, anser han.

Kjell-Olof Feldt hoppas att Hjärnfondens anslag till forskning ska kunna flerdubblas under de närmaste åren. Han tror att anslagen kan växa från 20 miljoner kronor förra året till 100 miljoner.

I så fall krävs också rika privatpersoner och företag inom det medicinska området med donationer till Hjärnfonden hjälper till att lösa gåtorna kring bland annat epilepsi, spelberoende, anorexi och många andra hjärnbaserade sjukdomar.

Kjell-Olof Feldt har nära, personliga erfarenheter av den här typen av diagnoser och det bidrog till att han för ett tiotal år sedan engagerade sig i Hjärnfonden.

Arbetet som ordförande för Hjärnfonden ideellt till fullo. Han, liksom övriga i styrelsen, utför sitt arbete utan arvode. Det handlar om åtskilliga timmar varje vecka som han arbetar för att engagera donatorer och stödja forskningen i kampen att förstå hjärnans funktioner och hitta lösningar när allt inte fungerar som det ska.

Kjell-Olof Feldt är sedan 1990 pensionerad från politiken men tycks inte vilja slå av på takten. Tvärtom är målet för de kommande åren högt ställt för Hjärnfonden, som nyligen avslutat det mest framgångsrika året någonsin. Under 2006 delade fonden ut 20 miljoner kronor, vilket i år väntas öka till 30 miljoner.

– Om några år bör vi kunna dela ut 100 miljoner till forskningen, säger Kjell-Olof Feldt.

När vi träffas på Drottninggatan i Stockholm för en intervju i början av året kommer han själv från ett läkarbesök vid Hötorget. Läkarbesöket i sig illustrerar hur betydelsefull hjärnforskningen är, med tanke på att så många vitt skilda diagnoser har sin grund i problem i hjärnan.

– Jag har ibland svårigheter att svälja, men min läkare lär mig hur jag ska lura min hjärna, berättar Kjell-Olof Feldt.

– När man sväljer mat eller dryck ska det passera luftstrupen och för att undvika att mat och dryck hamnar i luftstrupen har vi en slags ventil som fälls igen. Den fungerar mer eller mindre bra, men man kan lura hjärnan att att stänga ventilen snabbare. Man knycker till lite grand… det sa min läkare. Det visar att allt fler börjar förstå sambandet och att hjärnan har en fullständigt dominerande roll för hur våra lemmar och olika organ fungerar.

Kjell-Olof Feldt vet hur problem med hjärnan hos barn och unga kan påverka livet för en familj. Hustrun Birgitta har en dotter med aspergers syndrom. Dottern är idag i 40-årsåldern och bor och har det bra i ett gruppboende. Där har hon egen lägenhet men har också kamrater i gruppboendet som hon äter tillsammans med. Där finns också kontaktpersoner.

Är det erfarenheter som dessa som gör att du jobbar med fonden?
– Ja, det spelar in. Det var 1993 som jag fick frågan om jag ville engagera mig. Jag ville göra något annat, ja ideellt arbete helt enkelt.

Du har inte ens något arvode utan jobbar helt oavlönat?
– Ja, det är oavlönat, tvärtom har jag en del kostnader, säger Kjell-Olof Feldt med ett glatt skratt.

Hur mycket arbete innebär det för dig som ordförande?
– Det varierar, men varje vecka har jag samtal med vd och ledamöter i styrelsen.

Jobbar du också för att dra in donationer till fonden?
– Det är flera ledamöter av styrelsen som gör det, till exempel Per Nydahl och Lars Olsson, som är professor på Karolinska Institutet. De har många kontakter, bland annat med läkemedelsbolag. Bolagen satsar mycket på neuroforskning och därför är det intressant för oss att samarbeta. En del av den forskning som läkemedelsbolagen vill utföra skulle kunna ske inom ramen för Hjärnfonden.

Men om du, med din bakgrund som toppolitiker, ber ett storföretag om en donation säger företaget väl ”ja”?
– Nej, de säger de inte! skrattar Kjell-Olof Feldt. I början var det så vi alla trodde att det skulle fungera. Jag satt och skrev brev till ett 20-tal verkställande direktörer. Hälften svarade – och tackade nej. En enda klämde fram en slant, det var Astra, så vi kunde åtminstone bekosta styrelseledamöternas resor till våra sammanträden.

Strategin övergavs – idag är det inte Kjell-Olof Feldts namn som ska sälja in idén hos donatorerna, utan forskarna, de som sitter på kunskaperna.

– Därför ingår det nu i alla våra projekt att beskriva forskningens innehåll och syfte, så att vi kan förklara för donatorerna vilket arbete som pågår och som vi vill fortsätta med.

Det är mycket enklare att få kontakt med människor som har egen erfarenhet av barn och andra anhöriga med psykiska problem, enligt de erfarenheter Kjell-Olof Feldt har gjort.

När det gäller barn och ungdomar är Kjell-Olof Feldt angelägen om att öka fokus på epilepsi.

– Det är ett område som man borde satsa mycket mer på. Eftersom det är en så spridd och uppenbart neurologisk sjukdom är det ett av mina mål för Hjärnfonden att hitta bra donatorer så att vi kan komma igång med något.

Hur ser en bra donation ut?
– De större projekten måste kunna hålla på i åtminstone tre år och för att säkerställa det är tio miljoner kronor rätt nivå. Då får man forskargrupp på tre, fyra personer.

Ett annat område, där behoven är uppenbart stora, är beroendeproblemen. Det handlar inte bara om droger och nikotik utan även om spel, shopping etcetera.

– Det är ett område som först på senare år har kommit i fokus på allvar, säger Kjell-Olof Feldt.

– Nu har man börjat lära sig hur belöningssystemen i hjärnan fungerar och söker efter mediciner som kan koppla ur belöningscentralen inför de kickar man får av exempelvis att vara full, spela eller tända en cigarett.

– Det beroende av datorspel som barn kan utveckla är ett bra exempel. Jag känner själv till ett sådant fall, där datorspelandet nästan är ett funktionshinder. Pojken sitter med spelet på nätterna och kan inte gå i skolan på dagarna. Vad ska föräldrarna göra – binda honom till sängen?

– Detta har blivit ett neurologiskt forskningsområde och det är ganska nytt. Det var inte länge sedan det mera var ett moralisk fel hos personer som inte kunde låta bli att supa eller spela, nu vet man att det handlar om samma reaktionsmönster i hjärnan.

Den svenska forskningen inom beroendeområdet är lovande, anser Feldt.
– Den drivs med stor intensitet av grupper på Karolinska institutet. Hjärnfonden har ingen egen forskningpolicy. Styrelsen anger bara den allmänna inriktningen. Forskningen ska vara fri, urvalet sker på rent vetenskapliga grunder av en nämnd.

– Vi har faktiskt en policyfråga, kommer Kjell-Olof Feldt på under intervjun. Det är att vi vill ha mer forskning om klinisk neurologi, det vill säga närmare patienten, om själva behandlingen av människor med neurologiska dysfunktioner.

– Vi vill göra den kliniska forskningen mer synlig. Det handlar om hur vi praktiserar den kunskap som finns. Genom att utveckla metoder i det kliniska arbetet förstärker man effekterna av grundforskningen.

Hittills har den kliniska forskningen dock gått lite trögt:
– Vi utlyste nyligen att vi kan ta hand om tre projekt men fick bara en ansökan.

Varifrån kommer pengarna i Hjärnfonden?
– Testamenten blir en allt viktigare del av finansieringen, i takt med att fonden blir känd. Under fjolåret kom det in 20 miljoner kronor i testamenten och resten genom insamlingar från allmänheten, däribland en stor donation från Bertil Hållstens stiftelse.

Ni har ett bra ekonomiskt läge nu?
– Ja, fjolåret var det mest framgångsrika hittills och vi siktar på fortsatt expansion. Behoven är mycket större än vi kan tillfredsställa med de pengar vi nu har.

Hur mycket vill ni expandera?
– Hur mycket som helst. Det måste finnas bra forskare och bra forskningsprojekt men idag ser jag ingen gräns med tanke på var vi befinner oss. Staten har ju dragit sig undan när det gäller stöd till medicinsk forskning. När Cancerfonden började växa minskade statens stöd, på samma sätt har Hjärt- och lungfonden ersatt staten i stor utsträckning.

Ni kan blir lika stor som Cancerfonden?
– Javisst, men det kommer att ta en tid. Cancerfonden har en kapitalavkastning som bara den är tre gånger så stor som Hjärnfondens årliga forskningsanslag. Vi har också ett kapital – förra året på 50 mkr – men Cancerfonden har 1500 miljoner.

Ni har också en speciell barnhjärnfond – varför då?
– Vi startade den för några år sedan eftersom många människor var intresserade av att öronmärka pengar för barn.

– För barn är en typ av forskning särskilt aktuell: hjärntrauma eller skador på hjärnan. Ett av de vanligaste neurologiska problemen hos barn är att de har skadat huvudet, antingen vid förlossningen, under spädbarnstiden eller i fallolyckor senare. Andra exempel på forskning som är viktig för barn och ungdomar gäller bulimi och anorexi.

Kunskapen om hjärnan har ökat dramatiskt de senaste 10-15 åren geom nya metoder för att se in i levande hjärnor.

– Förr kunde man bara titta i döda hjärnor, nu kan man följa processor i levande hjärnor genom bland annat magnetröntgen. Optimismen är stor att det kommer fram kunskaper för terapeutiska ändamål.

Leder det till bättre terapier eller är forskningen fortfarande på grundläggande nivå?
– Inom parkinson är det uppenbart att det har kommit bättre terapier tack vare forskningen. När det gäller stroke vet man nu att tidig och snabb aktivering är mycket viktig. De första timmarna betyder oerhört mycket. Samma sak gäller barn som ramlar och slår i huvudet.

– Om en del av hjärnan slås ut kan andra delar av hjärnan kompensera genom att ta över funktionerna, inte helt och hållet, men forskningen om den kompensatoriska förmågan har lett till att hela rehabiltieringen har kommit i ett nytt läge.

Kjell-Olof Feldt upplever ett stort intresse för forskning kring hjärnan – men egentligen är intresset mycket större än vad man kan få intryck av.

– Vi brukar fråga folk hur många hjärnsjukdomar de kan räkna upp. Demens kan de flesta men sedan kommer många inte på så många fler. Att alkoholism kan vara en hjärnsjukdom är för många helt otänkbart. Eller för den delen att anorexi är en neurologisk störning, och inte handlar om att flickor tycker om att vara magra.

Vad är bästa informationskällan om hjärnforskning?
– Vi har gett ut ”Boken om hjärnan”, en tjock bok skriven av en mängd neurologer, och nu är vi på väg att göra en ny upplaga av den. Den här gången via Karolinska institutets förlag. Det är svårt att få privata förlag att satsa på den här typen av böcker som tar lång tid att producera. Det ska vara en populärvetenskaplig bok som går att läsa av lekmän och sista manus levereras i nu i februari, säger Kjell-Olof Feldt.

Fakta om Kjell-Olof Feldt

Ålder: 75 år

Familj: Hustru Birgitta von Otter samt barn.

Fritid: Läsning och skogsvandringar.

Bakgrund: Fil lic. Ledamot av riksdagen 1970-90. Statsråd 1970-76 samt 1982-90.

Övriga viktiga uppdrag: Ordförande för Friskolornas riksförbund och styrelseledamot i Previa.

Fakta om Hjärnfonden

Anslag till fondens ändamål: 20 mkr (2006).
Fondens tillgångar: 50 mkr (06).
Insamlat: 30 mkr.
VD/generalsekreterare: Hillevi Engbrant.
Ordförande: Kjell-Olof Feldt.
Webbplats: www.hjarnfonden.se

 

ANNONSER
  • Annons för Särnmark
  • Annons för HD Motion
  • Annons för Fremia
  • Annons för Unik Försäkring
  • Annons för CJ Advokatbyrå
  • Annons för JAG
  • Annons för Tobii Dynavox
  • Annons för Mini Crosser X
  • Etac Sulky R82 Cricket
  • Annons för HEA Medical
  • Annons för STIL