Kunskap gör idrottslärare mer positiva till inkludering

Idrottslärare med erfarenhet av att möta elever med funktionsnedsättning och med kunskap om hur elever kan inkluderas, är mer positiva till att få med alla i undervisningen, visar en avhandling från Örebro universitet.

Ökad kunskap bland idrottslärare om hur elever kan inkluderas i idrotten kan förändra för de många elever med funktionsnedsättningar som allt som oftast betraktar idrottslektionerna från åskådarplats.

– Vad min studie visar är att de idrottslärare som upplever att de har kompetens, och är vana av att möta elever med funktionsnedsättningar, har en mer positiv attityd till att inkludera alla, säger Kajsa Jerlinder, som genomfört sin avhandling vid Institutet för handikappvetenskap vid Örebro universitet, och som arbetar som lärare på Högskolan i Gävle där hon undervisar i pedagogik och specialpedagogik.

Lärarkandidater får redan idag undervisning i hur elever kan inkluderas i undervisningen. Men samtidigt fortsätter elever att mer eller mindre konsekvent utestängas från idrotten i skolan.
– Jag undervisar i kurser i specialpedagogik, som studenter själva valt, och då säger många att ”det här borde alla få lära sig”. Ambitionen finns i lärarutbildningen att alla lärarutbildningsstudenter ska tränas i det här tänket, men kanske borde det genomsyra allt på riktigt, inte bara ingå som isolerade moment i kurser, säger Kajsa Jerlinder.

En av delstudierna i avhandlingen är en fallstudie som visar hur det kan gå till när mycket fungerar.
– Jag kallar det ett lyckat fall av inkludering. Alla som är inblandade, inte minst eleven själv, tycker att han är med på allting.

Fallstudien omfattar ett exempel där eleverna i en skolklass ska svinga sig som Tarzan över en klyfta. Då det finns barn i gruppen som inte klarar övningen på grund av nedsatt rörelseförmåga inför läraren ett alternativ med en magisk kula som eleverna istället kan använda för att ta sig förbi klyftan. Kulan kan användas av alla elever.

– Det är ofta ganska enkla anpassningar som behövs, säger hon.

Men för att den ”enkla anpassningen” ska bli möjlig krävs först en komplex kedja av anpassade insatser på både individ- och strukturnivå.

– Idrottshallen och omklädningsrummen måste vara tillgängliga också för en rullstolsburen, toaletter måste också vara anpassade, bland annat med hänsyn till att dessa elever även kan ha en inkontinensproblematik, det bör finnas en assistent som kan hjälpa till före och efter idrottslektionen, en idrottslärare som är utbildad inom området och inte minst en skolstruktur som stödjer en inkluderande policy och undervisningsstrategi, både på teori- och praktiknivå. Om allt det finns på plats så är det relativt enkelt att göra en anpassning, säger Kajsa Jerlinder.

Bilden från ett träningstillfälle med KFUM Boo Tigers.