Lång kö till friskolor med specialkompetens

Oavsett politiska vindar fyller fristående resursskolor en viktig funktion i skolsverige. Många av dessa skolor är ytterst populära och köerna dit är ofta långa.

Svedenskolan  Mälarhöjden, som drivs av familjeföretaget Utveck­lings­pedagogik Sverige AB, har nyligen beslutat om expansion inom högstadium, gymnasium och gymnasiesärskola.

Det handlar om en utökning med ett 80-tal elever till totalt nästan 400 elever på fyra olika skolor i Stockholms­om­rå­det.

– Vi har haft en elevökning nästan varje år vi varit verksamma, säger Niklas Ahlström, son till grundaren Jan-Åke Ahlström som år 1994 drog igång en av landets första fristående särskolor.

Företaget drivs fortfarande av familjen, med Niklas Ahlström som vd och tre syskon som delägare.

Skolorna har blivit allt fler, men köerna har ändå fortsatt att växa. Ett hundratal barn köar till skolan i Bergshamra och ett 80-tal till Mälarhöjden. Flera andra resursskolor har också kö, och det ger förstås Utvecklingspedagogik råg i ryggen att utöka, trots att friskolor har varit i skottlinjen i den politiska debatten.

Även kommunernas ersättningar till friskolorna har ifrågasatts. Tilläggs­beloppen för elever som behöver extra stöd kapades drastiskt av Stockholms stad för två år sedan.

– Stockholm försämrade bidraget för den elevgrupp som vi vänder oss till, men backade efter massiva protester. Nivån justerades, men det blev en minskning och även ett nytt sätt att fördela pengarna. Även andra kommuner har ändrat ersättningen på olika sätt, säger Niklas Ahlström.

Trots lägre ersättning menar han att detta inte har drabbat eleverna.

– Nej, eleverna får inte drabbas. Jag tror att det har varit en fördel för oss att vara ett mellanstort företag. Vi har haft bättre möjligheter än mindre företag att effektivisera genom att dela på gemensamma resurser.

Inför framtiden hoppas man på mer fokus på skolors kvalitet än på ägarform eller frågor om inkludering kontra särskilda grupper och resursskolor.

– Vi ser ingen minskning av behovet av den typ av skolor som vi driver.
Med mer kunniga och drivande föräldrar kan man förvänta sig ökad efterfrågan på skolor med specialistkompetens för elever med autism. Och satsningar på inkludering, och borttagning av mindre undervisningsgrupper, tenderar att bygga på köerna till resursskolor.

Samtidigt satsar Svedenskolan på att höja kompetensen och förbättra stödet till barn med autism, genom fortbildning i lågaffektivt bemötande samt extra anpassningar.

Läroplan och kursplaner ska tydliggöras med bildstöd, för att eleverna ska bli mer delaktiga.

– Det som är extra anpassningar på andra skolor är något alla kan få här, som teacch-inspirerad pedagogik och hur man förhåller sig till eleverna så att problem inte ska uppstå, säger Nicklas Johansson, rektor för Svedenskolan Mälarhöjden och Sveden­skolan Bergshamra.

Han menar att det är viktigt att skolorna har ett gemensamt arbetssätt baserat på behoven hos just denna elevgrupp.

– Vi jobbar mycket med visualisering genom seriesamtal och sociala berättelser. Bemötandet bygger på att inte till­rättavisa utan att ge alternativ som visar hur man kan göra istället.

En utmaning är att hitta personal med rätt kompetens. Det som utmärker en bra resursskola är ofta tillgången till duktiga lärare, elevassistenter och personal inom elevhälsan.

– Mycket styrs av enskilda elevers behov, säger Nicklas Johansson.

Många föräldrar som blivit brända av dåligt stöd i vanliga skolor drömmer om en skola med specialkompetens.

För att få plats på någon av Utvecklings­­pedagogiks skolor krävs dock inte bara en diagnos utan även en köplats, alternativt att man kan utnyttja syskonförtur eller närhetsprincipen.

– Många som kommer hit har sökt med ljus och lykta efter en skola som klarar barnets behov, säger Niklas Ahlström. Vi är inte perfekta men klarar våra åtaganden som skola som riktar sig till elever som har behov av stöd. Det är stimulerande att få höra så mycket positivt från föräldrar och elever.