Lena Holm: Ökad fattigdom försämrar barns hälsa
Våga prata om fattigdomen, uppmanar Majblommans generalsekreterare Lena Holm.
Genom att säga ifrån och skapa nätverk med andra i samma situation kan man både få snabb hjälp i vardagen och påverka politiker att jobba för fler jobb och större ekonomisk rättvisa.
De senaste åren har utvecklingen gått åt fel håll – de familjer som har det sämst ställt har blivit ännu fattigare, vilket hotar barnens hälsa och utveckling, varnar Lena Holm.
Att laga billig mat och lappa gamla kläder är knappast rätt råd till familjer som har svårt att få ekonomin att gå ihop. Nej, Lena Holm är hjärtligt trött på den typen av ”checklistor i präktighet”. Som ledare för barnhjälpsorganisationen Majblomman har hon förstått att de fattigaste hushållen – ofta familjer som har barn med funktionshinder – inte är hjälpta av att få råd om hur de kan bli ännu ”duktigare”.
– Tidigare var jag också en sån där käck klassförälder som tyckte att ”en extra femtiolapp till klasskassan har väl vem som helst råd med”, säger Lena Holm.
Hennes viktigaste råd till föräldrar i ekonomisk knipa är att våga prata om att man inte har råd, till exempel på föräldramötet när ett månadssparande till klasskassan eller avgifter till skolutflykt, kommer på tal.
När hon för tio år sedan bytte från jobbet som kommunikationskonsult till generalsekreterare för Majblomman fick hon snabbt klart för sig att klasskassor och pengar till skolutflykter kan vara en riktig mardröm för många familjer.
Att bli utpekad som fattig upplevs som skamligt både för föräldrar och barn – och riskerar dessutom att utestänga barn från kamrater och sociala nätverk.
Läs mer om Majblomman på www.majblomman.se
Hon fick också klart för sig att hon själv bar på många myter och fördomar om familjer som ”köper dyra märkeskläder istället för mat”.
– Om man har tvingats skicka Kalle till skolan i gamla, trasiga kläder under lång tid kan det vara väldigt viktigt att köpa ”rätt” skor eller kläder för att han inte ska känna sig utanför, säger Lena Holm.
Hon reagerar starkt mot myten att föräldrar har sig själva att skylla för att de prioriterar fel.
– Vi måste sluta skuldbelägga andra och istället visa mer empati för utsatta familjer. Många ensamstående föräldrar som är hårt pressade av sin ekonomi känner ett stort tryck att hela tiden visa att de är så himla duktiga.
De senaste fyra somrarna har Majblomman varit på plats under politiker- och lobbyingveckan i Almedalen för att skapa uppmärksamhet kring fattigdomen bland många barnfamiljer.
Varje sommar har partiledarna blivit utfrågade av Majblommans 12-åriga knattereportrar om viktiga ”köksbords-ekonomiska” frågor.
I år var det Felix Sandberg från S:t Hansskolan i Visby som ställde den förmodligen svåraste frågan som politikerna fick denna sommar:
– Vad tänker du göra åt att kommunerna inte har någon fritidsverksamhet för barn som måste stanna hemma under sommarlovet?
Sommarlovet är ofta den allra svåraste perioden på året för familjer som har knaper ekonomi, särskilt om barnen dessutom har behov av extra stöd. Under drygt två månader finns varken skola, fritidsverksamhet eller de aktiviteter eller nätverk som ger stöd och meningsfull sysselsättning under resten av året.
– Sommarlovsaktiviteter är något av det viktigaste vi kan hjälpa till med, säger Lena Holm. Vi vet att en av de värsta frågorna som utsatta barn kan få är ”vad ska du göra på sommarlovet?”.
Barnfamiljer kan söka bidrag till många olika ändamål hos Majblomman. Här finns inte alltför många byråkratiska regler, utan lokalföreningarna har möjlighet att ta stor hänsyn till barnens individuella behov.
– Ja, vi utgår helt från barnens egna behov, så om det är en cykel som behövs för att barnet ska kunna bli delaktigt och hänga med kompisar som alla andra kan vi ge bidrag till det. Men det kan vara lika viktigt med inträdesavgiften till en nöjespark.
För barn med funktionshinder är det viktigt att utnyttja möjligheterna att få stöd från kommunens handikappförvaltning och eventuella handikapporganisationer. Organisationer är viktiga inte minst för att familjen ska kunna vara med i ett nätverk med andra i liknande situation. Funktionshinder och dålig ekonomi hänger ofta samman – men med rätt nätverk kan man hjälpas åt med olika aktiviteter.
– Om man slår sig samman kan man ta hand om varandras barn eller kanske åka på läger tillsammans, säger Lena Holm som menar att man kan få hjälp att bygga upp nätverk både via handikapporganisationer och andra organisationer som Makalösa Föräldrar (för ensamstående föräldrar).
Att söka bidrag är inte det lättaste. Majblommans Lena Holm känner inte till någon annan organisation som ger bidrag till barnfamiljer i ekonomiskt trångmål.
Om familjen har riktigt låg inkomst kan man dock vara berättigad till socialbidrag från kommunens socialtjänst.
Utöver det vanliga socialbidraget kan familjen även få extra bidrag från socialtjänsten till läger och andra sommarlovsaktiviteter – en möjlighet som de flesta inte känner till och som är ganska okänd även bland de socialsekreterare som handlägger ansökningarna.
– Många socialsekreterare känner inte till det. Frågor om försörjningsstöd sköts ofta av de medarbetare som har minst erfarenhet, säger Lena Holm.
Det är socialtjänsten som ansvarar för de grundläggande behoven i form av kläder, möbler och mat, men för att komma ifråga måste man ha tillräckligt låg inkomst. Om familjen ligger några hundralappar över gränsen kan de inte få något bidrag från socialtjänsten, vare sig till försörjningen eller några sommarlovsaktiviteter.
Datorer har seglat upp som ett viktigt verktyg för barnfamiljer, eftersom allt fler skolor använder sig av internet för att informera föräldrar och elever. Socialstyrelsen funderar nu över om datorer är något som ska ingår i det grundläggande stödet. Under tiden stödjer Majblomman många familjer med bidrag till inköp av datorer.
– Vi tycker egentligen inte att detta är något vi ska betala utan datorer borde ingå i den bas som socialtjänsten hjälper till med.
Glasögon är ett tydligt exempel på hur barn i fattiga familjer drabbas av hårt av ekonomiska orättvisor. Majblomman har drivit frågan om att alla barn som behöver glasögon ska få dem gratis. Idag varierar det från landsting till landsting i vilken mån glasögon subventioneras.
– Om ett barn har nedsatt hörsel är det självklart att barnet får en hörapparat, men man får inte glasögon om man har nedsatt syn. Glasögon är extra viktigt för små barn och för de som föds med synfel. Om de inte får glasögon i tid kan synen bli förstörd för livet. När det gäller glasögon är det ganska tydligt att barnen inte prioriteras. Ett landstingsråd i Västernorrland sa att barns glasögon inte är prioriterat för det är ”de som skriker högst som får mest”, säger Lena Holm.
Kravet på gratis glasögon stod överst på Majblommans agenda år 2006 och Lena Holm tror att förhållandet har förbättrats något sedan dess, men troligen är bristerna fortfarande skrämmande stora:
– Vi ska undersöka detta med en ny enkät i år, säger Lena Holm som räknar med att fortsätta att driva frågan.
– Vi räknar med att få stöd från Sveriges optiker som märker att barnen byter glasögon alltför sällan. När man är ett barn bör man ofta byta glasögon varje år.
Bidrag till cyklar är ett vanligt stöd från Majblomman. Det är något man inte kan få hjälp med från socialtjänsten, men inom Majblomman ser man detta som en viktig sak för att barn ska få vara med kompisar.
Cyklar som är specialanpassade för funktionshinder är dyra och det är ganska ovanligt att landstingen eller kommunerna hjälper till med den sortens hjälpmedel – de anses vara fritidshjälpmedel som familjerna själva får klara av att köpa. Det händer dock att Majblomman kan ge ett bidrag till detta liksom till en del andra hjälpmedel, kanske en extra barnstol så att ett barn med funktionshinder kan ha en specialanpassad stol både hemma och på dagis.
– Vi kan ge bidrag till ”det andra” hjälpmedlet när man behöver ett och samma hjälpmedel på två olika platser, säger Lena Holm.
Skolavgifter och klasskassor är egentligen förbjudna om de inte är helt frivilliga – all skolverksamhet ska vara gratis – men är ändå mycket vanliga. Det handlar om avgifter och utlägg för skolutflykter, miniräknare etcetera. Majblomman har bekämpat avgifterna med stor framgång, men fortfarande måste föräldrar ställa upp med nästan en halv miljard kronor för att deras barn ska kunna delta i skolans verksamhet.
– När vi drev vår kampanj mot skolavgifter som hårdast visade vår undersökning att föräldrar betalade 700 miljoner kronor i olika avgifter. Det gick så bra att det två år senare hade sjunkit till 430 miljoner kronor, men det är fortfarande alldeles för mycket pengar.
Många har uppfattat kampanjen mot skolavgifter som gnällig och överdriven, men Lena Holm och hennes 12 000 medlemmar runt om i landet kan intyga att en hemskickad lapp om 50 kronor till veckans utflykt är ett stort problem för många familjer. Förbudet mot avgifterna innebär inte att skolklassen inte kan göra utflykter eller hitta på kul aktiviteter – inget hindrar att man gör frivilliga insamlingar där föräldrarna kan bidra efter förmåga.
Fattigdomen kan vara så allvarlig att föräldrar inte kan hämta ut mediciner och om man ligger strax över socialbidragsgränsen finns heller ingen hjälp att hämta hos socialtjänsten.
– Visst finns ett högkostnadsskydd, men man måste betala ganska mycket själv innan man når upp till den nivå då medicinerna blir gratis. Det kan gräva ett stort hål i hushållskassan och det händer att vi ger bidrag till mediciner.
Mer sällan är det att Majblomman kan ge stöd till behandlingar.
– Vi har fått en hel del ansökningar till behandlingar hos bland annat Move & Walk, men det är ett problem att dessa behandlingar är så dyra. Det kan handla om 20 000 kronor och vi har nog aldrig gett ett bidrag på mer än 5000 kronor.
Behovet av stöd ökar mest när det gäller kläder och sommaraktiviteter, att döma av de ansökningar som Majblommans 800 lokala föreningar behandlar varje år.
Men stödbehovet ökar också rent allmänt.
– Gapet har mellan medelinkomsttagare och de som är fattiga har blivit större, säger Lena Holm.
De fattiga har blivit färre men de har fått det ännu sämre. Och enligt Lena Holm är förklaringen att det inte finns tillräckligt många jobb och de neddragningar som gjordes i början av 90-talet då resurser försvann från socialtjänsten, skolan och barnomsorgen.
– De som har svårast att återhämta sig efter de neddragningarna är barnfamiljerna. Göran Persson har själv erkänt att man glömde bort ”köksbordsekonomin” när man gjorde neddragningarna, säger Lena Holm.
Skamkänslorna för att man är fattig måste bort, anser Lena Holm, som vill göra fattigdomen ”pratbar” för att slå sönder myterna om att man kan leva gott på socialbidrag och för att alla andra ska förstå hur svårt det är att ta sig ur en ekonomisk kris.
– Det är tabu att prata om att man är fattig och därför fattar andra inte hur det är, säger Lena Holm.
Att som ensam förälder ställa sig upp på klassmötet och säga att man inte har råd med den där extra 50-lappen till klasskasssan kräver mycket mod, men Lena Holm anser att det är just det som fler måste göra.
– Om man tar upp det på föräldrarmötet så kommer problemen upp på bordet och man kan hjälpas åt att hitta lösningar. Det är viktigt att frågorna börjar diskuteras mer så att man i alla politiska sammanhang tar med barnperspektivet.
De fattiga barnen glöms ofta bort i politiken.
– Det kan handla om att en kommun höjer entréavgiften till simhallen för att få bättre kommunekonomi, men samtidigt utestänger man många barn som inte får lära sig att simma och inte kan vara med sina kompisar, säger Lena Holm.
Ett annat exempel på hur kommunpolitiker har utestängt barn är avgifterna till musikskolan, en verksamhet som tidigare var helt gratis.
– Det är allvarligt att man idag har höja avgifter på kultur som är så viktigt för barns utveckling. I alla sådana beslut måste politikerna bli mycket mer medvetna om att konsekvensen blir att alltför många barn utestängs från gemenskap, får sämre hälsa och utveckling för barn i fattiga familjer, säger Lena Holm.
