LSS-boenden för barn blir allt bättre: ”Man blir lycklig”

Förra sommaren slog Socialstyrelsen larm om allvarliga övergrepp inom gruppboenden och andra LSS-insatser.
Nu har utvecklingen vänt till det bättre åtminstone på ett område, LSS-boenden för barn.
– Det går åt rätt håll. Man blir lycklig, säger Brittmarie Fagerlund, utredare på tillsynsavdelningen på Socialstyrelsen.

I maj 2011 beskrev Socialstyrelsen hur en 14-årig pojke med autism låsts in i ett bås med betonggolv när personalen tycker att han blir för besvärlig. De pengar som skulle använts till fortbildning av personalen hade socialnämnden sparat bort.

Nu ska risken för sådana övergrepp mot barn vara mycket mindre.
– Det ska inte kunna förekomma, säger Brittmarie Fagerlund.

Bakgrunden till förändringen är att lagen kräver att Socialstyrelsen, som är tillsynsmyndighet, gör tätare inspektioner.

Under våren släpper Socialstyrelsen även en ny handbok. Det är första gången som det publiceras riktlinjer för LSS-boenden för barn som är mer utförliga än den kortfattade lagtexten.

– Vår handbok kommer att bli mer utförlig kring frågor om hur ett boende ska vara utformat och vilken kompetens personalen bör ha, säger Brittmarie Fagerlund.

Hittills har LSS-boenden i stor utsträckning förlitat sig på information och synpunkter som man fått i kontakter med Socialstyrelsens inspektörer.

Med den nya handboken blir det mindre godtyckligt eftersom den innehåller en hel del riktlinjer. Sedan tidigare finns en liknande handbok för LSS-boenden för vuxna – Bostad med särskild service för vuxna enligt LSS.

– Handboken blir ett viktigt hjälpmedel, säger Brittmarie Fagerlund.

Det var för cirka två år sedan som Socialstyrelsen skärpte kontrollen av LSS-boenden för barn. Tidigare gjordes bara stickprovskontroller av länsstyrelserna.

Enligt Brittmarie Fagerlund har det lett till en tydlig förbättring av kvaliteten.

– Idag gör vi minst två besök per år på varje boende för barn, ett föranmält besök och ett oanmält. Det är lite olika vad vi tittar på vid besöken. Det kan handla om begränsningsåtgärder då vi kontrollerar att man inte använder sig av till exempel låsta dörrar och tvång. Det har förekommit att man har ”lagt ned” barn och unga, eller låst in dem och det är inte tillåtet eftersom LSS är en frivillig lag, där tvång inte får förekomma. Vid andra besök har vi undersökt personalens kompetens. Det är olika inriktning varje år och vi följer upp det som fungerat dåligt, berättar Brittmarie Fagerlund.

Efter varje tillsyn skrivs rapporter, som vem som helst kan begära ut genom att kontakta Socialstyrelsens registrator per telefon eller mejl. Man kan beställa rapporter för ett visst boende eller för alla inom ett område eller kommun. Varje rapport är normalt på 3-4 sidor, även om det varierar. Rapporterna får man normalt via vanlig post. Personuppgifter maskas bort.

– Vi skriver inte så mycket beröm i rapporterna, vi letar inte efter de goda sakerna utan det som kan förbättras, säger Brittmarie Fagerlund.

Att samtala med barnen är en viktig målsättning vid alla tillsynsbesök.
– Vi försöker alltid få tillfälle att prata med de barn som kan och vill göra det, säger Brittmarie Fagerlund.

Efter besöket sänder Socialstyrelsen ett förslag till beslut till ansvarig innan rapporten slutligen fastställs.

Och rapporterna ger en allt mer positiv bild av förhållandena.
– Den senaste tiden har det blivit väldigt mycket bättre än när vi påbörjade den nya tillsynen 2010. Tillsynen har verkligen gjort skillnad och vi har kommit åt det som det ofta har varit tråkigheter med.

Hur känns det?
– Man blir bara lycklig, särskilt om man som jag har varit med ända sedan vårdhemstiden.

Socialstyrelsens tillsynsavdelning tar även hand om klagomål från anhöriga och boende.

– När vi får anmälningar utreder vi dem så snart som möjligt. Det kan handla om personalbrister eller regler som inte stämmer överens med lagen. Men det är inte så ofta vi får anmälningar, de flesta brister upptäcks när vi gör våra besök. Till exempel om barnen låses in. Vi är väldigt uppmärksamma på hur dörrarna ser ut. Det har till och med hänt att vi själva inte lyckats komma ut, utan att personalen har fått hämta nycklar.

LSS-boenden omfattas även av ”lex Sarah”, den lag som innebär att personal genast ska rapportera missförhållande. Den som driver verksamheten ska utreda och åtgärda bristerna utan dröjsmål. Om det handlar om allvarliga brister ska de anmälas till Socialstyrelsen. Även lex Sarah-anmälningar kan man begära ut via Socialstyrelsens registrator.

Anhöriga eller enskilda kan inte göra Lex Sarah-anmälningar, men det går alltså bra att kontakta Socialstyrelsens tillsynsavdelning direkt med klagomål. Man kan förstås även prata med kommunens socialtjänst eller politikerna i den ansvariga nämnden.

Vad ska man tänka på om man vill anmäla brister? En anmälan kan handla om kränkningar eller dåligt bemötanden eller regler som bryter mot lagen (till exempel att alla måste lägga sig vid en viss tid).
– Sådana regler ska vara individuella, inte för en hel grupp, betonar Brittmarie Fagerlund.

För att minska risken för sådana brister arbetar Socialstyrelsens inspektörer för att begränsa antalet personer på varje boende.

– När vi ser att det verkar vara för många personer på ett boende påpekar vi detta. Det går inte att sätta en siffra, utan det beror på vad barnen och personalen klarar. Fem barn är vanligt på ett boende, säger Brittmarie Fagerlund.

Mycket kan fortfarande förbättras.
– Det är en fara att det inte finns någon riktigt bra utbildning för de som arbetar inom LSS-boende. Kompetensen behöver höjas. Man måste ha en ordentlig förståelse för funktionsnedsättningar för att kunna ha ett bra bemötande och veta vad man ska göra. Vi behöver också diskutera etiska frågor mycket mer.

Finns det bättre utbildning på gång?
– Frågan har diskuterats men idag finns inte någon utbildning som riktigt passar. Man kan gå många olika kurser, men det finns ingen ordentligt utbildning.

Den nya förbättrade tillsynen behöver också breddas till fler områden. Idag omfattar den bara LSS-boende för barn, men inte andra LSS-insatser som korttidsvistelse, boende för vuxna eller daglig verksamhet.

– Dessa områden är inte prioriterade just nu, men även där måste det komma en bättre tillsyn förr eller senare.

Varför dröjer det?
– Det är brist på resurser, det går åt många personer för att sköta tillsynen och det finns många, många boenden.

Finns det några förslag om att stärka resurserna för att utöka inspektionerna?
– Nej, inte vad jag känner till.

Vad ska man som förälder tänka på vid val av LSS-boende för barn?
– Om man söker efter ett boende kan man kontakta oss på Socialstyrelsen för att ta del av de senaste tillsynsbesluten. Prata med den som är ansvarig för verksamheten. Ställ alla tänkbara frågor och se till att få svar på alla undringar. Fråga inte en gång utan många gånger. När man träffar den ansvarige kan det vara så mycket som dyker upp och man kan behöva fråga flera gånger för att känna sig trygg innan man skolar in barnet.

– Om man redan har barnet på ett boende är det viktigt att man är involverad och bryr sig om vad som händer på boendet. Boendet ska vara ett komplement till föräldrahemmet.

– Om man har synpunkter på boendet ska man kontakta Socialstyrelsen. När det handlar om barn är det viktigt att det går fort, säger Brittmarie Fagerlund.