LSS och assistans ska utredas igen – men nu ska de närmast berörda få vara med

En ny utredning ska se över personlig assistans och andra LSS-insatser. En annan utredning ska se över hjälpmedelsförsörjningen. En tredje ska bädda för en breddad diskrimineringslag.
Det avslöjar Åsa Regnér, minister med övergripande ansvar för funktionshinderpolitiken. Hon utlovar ett nära samarbete med de människor som berörs genom deras representanter inom funktionshinderrörelsen.

Dagens Omsorg och Föräldrakraft har hälsat på hos Åsa Regnér på socialdepartementet för att få grepp om vad regeringen planerar inom funktionshinderspolitiken.

---

 

En ny utredning ska se över personlig assistans och andra LSS-insatser. En annan utredning ska se över hjälpmedelsförsörjningen. En tredje ska bädda för en breddad diskrimineringslag.

Så ser planerna ut för Åsa Regnér, barn- och äldreminister med övergripande ansvar för funktionshinderpolitiken.

Hon utlovar ett nära samarbete med de människor som berörs genom deras representanter inom funktionshinderrörelsen.

 

Det har varit en tuff start för den nya regeringen. Kampen om statens budget för 2014 förlorades så nu måste man hålla till godo med alliansens betydligt snålare ramar.

Planerade höjningar av aktivitetsersättning, sjukersättning och  bostadstillägg gick om intet och dröjer tills regeringen kan få igenom sin egen budget.

Dessutom har regeringens egen finansminister sagt att ”ladorna är tomma” och så länge tillväxten inte skjuter i höjden blir det dragkamp om varenda krona.

På Åsa Regnérs bord ligger många tuffa, komplicerade frågor som griper långt i in levnadsvillkoren för många människor med funktionsnedsättningar.

Den nya ledningen för socialdepartementet upplever att man nu har en gigantisk uppgift med att reda ut många års försummelser inom områden som hjälpmedel och andra stöd till personer med funktionsnedsättningar. Samtidigt har man övertagit en mängd gamla utredningar, som i många fall har blivit hårt kritiserade.

Assistansersättningsutredningen sågades grundligt av hela funktionshinderrörelsen och ISF-rapporten om Försäkringskassans assistansomprövningar väckte upprörde känslor.

Det kommer att bli många omtag för Åsa Regnér.

Efter all kritik mot assistansersättningsutredningen är det INTE sannolikt att dess viktigaste förslag förverkligas.

Och ISF-rapporten behöver kompletteras, anser Åsa Regnér som inom kort ger Socialstyrelsen i uppdrag att se över hur det gått för de personer som förlorat sin assistans. Den översynen ska vara klar i höst. ISF:s rapport blev helt enkelt för ytlig när det gäller de personer som förlorat assistans.

Så ser förutsättningarna ut när Föräldrakraft / Dagens Omsorg i slutet av januari träffar ministern för en intervju om vad som är på gång.
Det är svårt att få snabba, konkreta besked. På våra frågor om vilka åtgärder ministern vill prioritera blir svaret ofta: ”det får vi återkomma till” eller ”vänta tills översynen är klar”.

I många fall krävs kanske inte stora och långvariga utredningar – men innan ministern är beredd att peka ut konkreta åtgärder vill hon ändå ha mer kunskap. Och det tar lite tid.
Det handlar inte minst om att träffa representanter för funktionshinderorganisationer för att ta del av deras kunskap och synpunkter.

Flera utredningsuppdrag är på gång, men direktiven kanske inte blir klara förrän till hösten eller nästa år. ”Det är bättre att det blir ordentligt gjort än att det blir hafsigt och att man måste göra om det på nytt”, så går resonemanget.

 

 

[Personlig assistans]

”Nu gäller det att modernisera reformen och göra den träffsäker”

En självklar fråga är vad ministern själv vill göra för att återupprätta tryggheten för personer som oroar sig för att förlora assistansen.

– Jag är medveten om att otryggheten är stor, säger Åsa Regnér. Det är inte bra. Samtidigt finns olika uppfattningar om vad som faktiskt har hänt. I många fall har personer som förlorat sin assistans hos Försäkringskassan istället fått assistans genom kommunen. Exakt vad vi ska göra kan jag inte säga förrän vi tagit in all kunskap.

Antalet personer med assistans uppgår idag till cirka 16 000 personer – lika många som den totala folkmängden i många landsortskommuner.

Tycker du inte att det är orimligt att det idag finns så stor otrygghet hos väldigt många?
– Vi vet om det och det är inte bra att människor känner otryggheten. Det är något vi även diskuterar på möten med funktionshinderorganisationer. Men jag kan inte svara så exakt på vad man ska göra för att förändra det.

Vilken ambition har du när det gäller personlig assistans?
– Reformen är väldigt bra och har förenklat livet och gjort det möjligt att delta i samhället för många på ett fantastiskt sätt. Nu gäller det att modernisera reformen och göra den så träffsäker som möjligt för många ska få ett bra stöd.

– Därför tänker vi se över LSS så att behovet blir mer styrande och att stödet inte automatiskt kopplas till en diagnos. Vi tänker oss att utredningen börjar i höst.

Vad ska man göra med den osäkerhet som finns, där det till och med finns risk för oanmälda besök i bostaden?
– Försäkringskassan har ett uppdrag att se över hur rutinerna fungerar och hur de kan bli ändamålsenliga. De tittar också på rättssäkerheten. Det blir viktigt för oss att se vad den översynen ger.

Det som har hänt de senaste åren är att det blivit hårdare bedömningar. Många efterlyser en återgång till tiden innan behovsbedömningarna blev så så hårda. Är detta även ditt mål med den nya utredningen?
– Nej, det kan jag inte utlova rakt av. Det är viktigt att ta in den kunskap som finns nu och se över reformen. Mitt mål är att den ska bli så träffsäker som möjligt så att man helt enkelt får stöd efter de behov man har. Exakt hur det kommer att se ut kan jag inte säga.
– Det viktiga är att så många som möjligt får stöd för att kunna delta i samhället, men vi får återkomma till exakt hur direktiven ser ut.

Tror du att FLER eller FÄRRE kommer att få assistans i framtiden?
– Det jag hör från många organisationer är att det blivit svårare på olika vis, men bilden är komplex.
– Jag kan inte ge mer exakt svar än att vi nu tar in kunskap och sedan gör ett omtag i höst. Genom hela detta arbete ska vi prata med de organisationer som är närmast berörda.

Innebär det att den hårdare praxis som gäller nu kommer att fortsätta gälla ytterligare några år?
– Jag kan inte ge mig på hur rättsväsendet tolkar lagstiftningen, det är inte min uppgift. Däremot är det möjligt att lagstiftningen behöver förändras, det kan jag inte svara på idag, det är därför vi vill göra en ny utredning.

 

 

[Funktionshinderstrategin]

Ny utredning om breddad diskrimineringslag väntar

När det gäller regeringens övergripande strategi för tillgängligheten är det nu hög tid att göra om planeringen. 2016 är sista året för den nuvarande strategin och den har kritiserats hårt av funktionshinderorganisationer för att vara otydlig och ha alltför låg målsättning.

Den ses just nu över av MFD, Myndigheten för delaktighet.

Det behövs betydligt mer kraftfulla verktyg och åtgärder, anser kritikerna – till vilka även regeringspartierna har hört.

– Jag hoppas den nya diskrimineringslagen från januari i år har effekt i människors liv, säger Åsa Regnér.

Hon konstaterar att regeringsförklaringen säger att lagstiftningen ska breddas så att den omfattar fler verksamheter.

– Det står i regeringsförklaringen så arbetet måste påbörjas nu. Vi har börjat samla organisationer för att höra vad de tycker är viktigt i en modern strategi från 2017.

Det blir ytterligare en utredning om diskrimineringslagen?
– Ja, men det kan bli en liten utredning, eftersom frågan utretts tidigare. Det handlar främst om att se över förslagen från tidigare utredning. Vi har också ett läge i riksdagen som gör att man alltid måste jobba med det parlamentariska läget för att samla stöd.

Är det ditt mål att öka farten på tillgänglighetsarbetet med fler konkreta mål?
– Absolut, men det är lite tidigt att säga hur eftersom översynen av strategin inte är klar än. Det tar lite tid men vi sätter snart igång.

Åsa Regnér betonar att den övergripande strategin är att underlätta för personer att vara delaktiga i samhället i stort, att kunna utbilda sig, delta i arbetslivet och därigenom komma till rätta med fattigdom och utanförskap.

Konkreta exempel på hur strategin ska stärka tillgänglighetsarbetet vill hon vänta med att ge.

Men att få fart på tillgänglighetsarbetet har ofta visat sig vara tungrott – kommer den nya strategin verkligen att bli så mycket bättre än den gamla?
– Den ska vara anpassad för den tid vi finns i, och avspegla de behov som funktionshinderorganisationerna ser och som MFD:s översyn visar. Det är klart att den ska vara bra!

 

 

[Hjälpmedel]

Försenad satsning drar igång till hösten

Höstens kris kring budgetomröstningen har fördröjt många planer. Exempelvis har den utlovade hjälpmedelsutredningen om en nationell styrning och gemensamt huvudmannaskap ännu inte kommit igång.

När får vi ett nationellt regelverk för hjälpmedel?
– Vi är väl medvetna om att det är krångligt med många huvudmän för hjälpmedel och att det är flera olika ställen att gå till. Det vill vi förbättra och vi räknar med att sätta igång en utredning i höst.
– Syftet är att den person som behöver hjälpmedel, och de anhöriga, inte ska behöva vända sig till så många instanser som idag. Man ska se helheten på ett annat sätt men jag kan inte säga exakt hur det ska gå till.

Kommer FLER att få hjälpmedel förskrivna?
– Den som behöver ska få hjälpmedel på ett adekvat sätt och med mindre krångel, är det försiktiga svaret från Åsa Regnér.

Försiktigt uttrycker hon sig också kring frågan om fritidshjälpmedel, exempelvis anpassade cyklar, för att barn med funktionsnedsättningar ska få en chans att vara aktiva och kunna leka som andra.

– Fritidshjälpmedel ska vara en del av utredningen. Jag tycker att barn ska ha en bra fritid men kan inte säga exakt hur det ska se ut med förskrivning av sådana hjälpmedel.

 

 

[Samordning och anhörigstöd]

”Kommuner och landsting kan redan nu förbättra stödet”

Många föräldrar till barn med funktionsnedsättning känner sig svikna av tidigare löften om  samordning och föräldrastöd. Hittills har det bara blivit försök som nått ett fåtal.

– Vi har en dialog med SKL som nyligen tog fram en rapport om försöksverksamheterna. Man vet fortfarande ganska lite om vad försöken har lett till.

Hur vill du tackla frågan?
– Det är viktigt att betona att kommuner och landsting redan nu kan göra mycket för att förbättra samordning och stöd. Man måste inte vänta på uppdrag från regeringen utan kan själv bestämma om en ordning. Samtidigt är det viktigt att se vad försöken faktiskt ger.

Kan det bli mer konkreta åtgärder nu – och inte bara försöksverksamheter?
– När man gör försök måste man dra slutsatser av det och det vill jag se först. Samtidigt är det så att regeringen har en roll och kommuner och landsting en annan, så jag kan inte säga vad man ska göra exakt i den och den kommunen.

– Men jag tycker att det här är något man kan sätta mer fart på.

 

 

[Prioriteringar]

”Arbete och försörjning är ett övergripande mål för att minska klyftorna”

Vilka frågor tycker Åsa Regnér då är allra viktigast att prioritera inom funktionshinderpolitiken?

– För att klara målet om ett delaktigt samhälle är det viktigt att skolan fungerar, säger Åsa Regnér.

– När jag pratar med föräldrar berättar de att det är väldigt olika vilket stöd barnen får i skolan. Utbildningsfrågorna är otroligt viktiga och där handlar det också om hjälpmedel. Detta är ett område där jag ska föra samtal med mina ministerkollegor.

En annan fråga Åsa Regnér vill prioritera är det övergripande målet om att så många som möjligt ska ha ett bra arbete och egen inkomst.

– Det är stora skillnaden mellan majoritetsbefolkningen och personer med funktionsnedsättning. Att sluta dessa klyftor så mycket som möjligt är viktigt. Det är något jag och arbetsmarknadsminister Ylva Johansson behöver jobba med tillsammans.

– Samhället behöver alla som kan förvärvsarbeta och det är viktigt för alla att känna frihet och kunna bestämma över egna medel.

Vad är viktigast inom LSS och ”dina” områden?
– Det är svårt att bryta ut en sak som viktigare än allt annat. Hela regeringen regerar tillsammans och regeringsförklaringen och de övergripande målen gäller för alla, även om det finns specifika frågor för mitt område.

– Jag kommer att sätta igång många olika saker inom mina egna områden, men jag ska också samarbeta med ministerkollegor och påminna om saker som behöver genomföras på deras områden, säger Åsa Regnér.

 

Åsa Regnér

Ålder: 50 år.
Bor: Lidingö.
Familj: Två barn.
Bakgrund: Generalsekreterare RFSU och chef för UN Women i Bolivia. Hela Åsas CV finns här på regeringens webbsajt.
Fritidsintressen: Springer en mil varje morgon.