LSS-utredaren motiverar förslaget som ersätter assistans för barn

Gunilla Malmborg, LSS-utredningen. Foto: Linnea Bengtsson.

Gunilla Malmborg. Foto: Linnea Bengtsson.

Gunilla Malmborg vill ha ett bredare stöd till såväl barnen som deras familjer

Annons

Annons för Humana

– Förslaget syftar inte till besparingar utan till att förstärka stödet till familjer. Jag tror det skulle betyda mindre stress för föräldrarna och ökad trygghet för barnen.
Det skriver Gunilla Malmborg, regeringens utredare av LSS, lag om stöd och service till funktionshindrade.

Det är i en debattartikel på SVD.se som Gunilla Malmborg förklarar sitt ställningstagande.

Så här lyder hennes inlägg:

Torsdag den 11 oktober skrev företrädare för funktionshindersrörelsen en debattartikel om LSS-utredningens förslag. Det som beskrevs överensstämmer dock inte i alla delar med hur förslagen ser ut. Jag tänker därför i korthet gå igenom några av våra utkast till förslag trots att utredningen inte är färdig.

För barn under 16 år överväger jag en ny assistansinsats där det ska ingå ett bredare stöd till såväl barnen som deras familjer. Jag ser att många föräldrar till barn med personlig assistans har svårt att få livet att gå ihop och att barn med behov kan behöva bättre hjälp än idag. Ett exempel är att familjer behöver en bättre koordinering av de olika insatser som beviljats. Insatsen skulle även omfatta barn som har behov av assistans med andning och sondmatning. Förslaget syftar inte till besparingar utan till att förstärka stödet till dessa familjer. Jag tror det skulle betyda mindre stress för föräldrarna och ökad trygghet för barnen.

”… en ny insats som kräver ingående kunskaper …”

Utredningen kommer även att föreslå en ny assistansinsats för personer som behöver hjälp som kräver ingående kunskaper om funktionsnedsättningen. Det handlar om personer som ofta har utagerande beteenden och som behöver ett bättre bemötande. Idag får personer med sådant behov av stöd inte alltid hjälp av personal som har rätt kompetens för att ge ett kvalitativt stöd.

De två nya insatserna föreslås vara kommunernas ansvar. Utredningen föreslår vidare att den personliga assistansen ska bli ett helt statligt ansvar. Det är utredningens bedömning att ett funktionsuppdelat ansvar är bättre än dagens ordning där antalet timmar med vissa behov avgör huvudmannaskapet. Dagens ordning med ett delat huvudmannaskap mellan stat och kommun har skapat felaktiga incitament, lett till ett felaktigt fokus och ibland resulterat i att brukare hamnat i kläm mellan de två olika huvudmännen.

”… bottenplatta om 15 timmar per vecka…”

För att förenkla för dem som ansöker om assistansersättning framöver kommer jag att föreslå en lagstadgad bottenplatta om 15 timmar per vecka för så kallade andra personliga behov. För dem med behov av fler timmar, för till exempel arbete, studier, egenvård eller engagemang i ideella organisationer, kommer det, precis som idag, vara möjligt att ansöka om mer stöd.

Mina förslag kommer att utgå från den enskildes rättigheter och ge ett mer ändamålsenligt stöd till dem som har en funktionsnedsättning och deras anhöriga. Samtidigt är det långsiktigt ekonomiskt hållbara förslag.

Jag tror att det här är förslag som kan förbättra för både barn och vuxna i behov av assistans och stöd och därigenom bidrar till en bättre LSS. Detta är ambitionen som varit vägledande för utredningsarbetet och kommer fortsatt vara det när vi tar fram slutresultatet som ska presenteras för regeringen om ett par månader.

Gunilla Malmborg
Särskild utredare

 

Läs mer

Webbsajten Assistanskoll redovisar de läckta förslagen från LSS-utredningen i sin helhet.

Alla artiklar om LSS på HejaOlika

Publicerad:
2018-10-23

Av: Redaktionen

Nyckelord:
Gunilla Malmborg, LSS, LSS-utredning, LSS-utredningen, assistans, assistans för barn, föräldrastöd

Annons

Annons för Etac

Annons

Annons för Särnmark

Annons

Annons för Durewall.se

2018 – fotoåret

Så minns vår fotograf 2018


1 reaktion på ”LSS-utredaren motiverar förslaget som ersätter assistans för barn”

  1. Gunilla Hårdberg

    detta låter som om vi kommer att hamna i en farlig situation. En bottenplatta på 15 timmar per vecka för övriga behov. Där kommer det att bli problem. Det blir ju upp till handläggaren att värdera vad i mina behov som ska anses vara värt att lägga timmar på. Vi som levt med assistans vet ju att vi redan idag får redovisa för allt vi vill göra och att det ifrågasätts. Har själv fått frågor som ”måste du gå på bio det finns ju filmkanaler” eller ”går du på aktivitet varje vecka, har ni aldrig uppehåll”, ”hur ofta bjuder du hem familj och vänner på middag”. Jag kan inte styra mitt liv enligt en given mall. Jag lever som alla andra. Rutiner på en hel del men också impulsiva saker. Kan inte redovisa allt jag gör eller vill göra.
    Med 15 timmar kommer inget att fungera.
    Jag kan se det hela framför mig om jag blundar. En handläggare som ska ”värdera” vad jag ska få göra. Ingen kan säga annat än att man lägger in sina egna värderingar i sitt arbete, mer eller mindre. Hur professionell man än är och vill vara så har man sina egna värderingar med sig. Om jag då får en handläggare som inte tycker att vissa aktiviteter är viktiga,,, vad händer då???
    Jag vet av egen erfarenhet att det tyvärr förekommer att de avslår för att de själva inte tycker det är viktigt. Men för MIG är det viktigt och för andra med funktionsnedsättningar är aktiviteterna enormt viktiga. För vissa det enda som förgyller tillvaron och även de enda sociala kontakter som finns.
    Vi lever ju tyvärr i ett land där det inte är givet att man har ett stort och starkt social nätverk omkring sig. Tyvärr är det också så att det ofta drabbar personer med olika funktionsnedsättningar. Det är inte lätt att ta sitt utrymme i samhället.
    Vi lever fortfarande i ett samhälle som inte är tillgängligt, där det finns mycket fördomar. Ja, det har blivit bättre, men det är långt ifrån bra.
    Vore det bra skulle vi inte utsättas för diskrimineringar och dåligt bemötande eller stoppas från delaktighet för att det är otillgängligt.
    15 timmar bottenplatta,, nej det känns som man inte tänkt efter ordentligt.
    Jag kanske är pessimistisk, men det är jag absolut inte ensam om.
    Erfarenheten talar sitt tydliga språk

Lämna en kommentar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *