Många gymnasielärare struntar i elever med funktionsnedsättningar
Skolan är ofta dåligt anpassad och eleven måste själv se till att hjälpmedlen fungerar. Men allvarligast är att många lärare struntar i att förbättra sina egna kunskaper om elevens behov och att säkerställa att alla elever får likvärdig utbildning.
När Skolinspektionen granskade 33 olika gymnasier runt om i landet visade det sig att det ofta finns stora svårigheter att anpassa skolorna till de behov som elever med funktionsnedsättningar har.
Gymnasieskolornas personal har ofta brister både när det gäller förhållningssätt och kompetens, enligt Skolinspektionen.
Skolinspektionen krav i korthet
· Huvudmännen och skolorna behöver snabba upp anpassningar.
· Personalens förhållningssätt måste ändras så att man alltid tar hänsyn till elevers olika förutsättningar.
· Skolorna behöver stärka personalens kunskaper om funktionsnedsättningars påverkan på inlärning.
· Skolorna behöver göra noggranna utredningar av stödbehoven och kontinuerligt ompröva de stödåtgärder som sätts in.
· På skolor med låg förståelse för elever med funktionsnedsättningar behövs åtgärder för att skapa respekt för olikheter. – Lärarnas kunskap om olika funktionsnedsättningar och dess påverkan på inlärningen är varierande. Många av de intervjuade lärarna upplever att de inte har tillräcklig kunskap om och erfarenhet av olika elevers funktionsnedsättningar. Vanligt förekommande är också att lärare inte följer de råd och anvisningar de fått i samband med den information som gavs när elever med funktionsnedsättning började på skolan, heter det i rapporten.
Dessutom konstaterar inspektionen att lärarna, trots dessa brister, INTE prioriterar kompetensutveckling fastän resurser för detta oftast finns.
Även när det gäller hjälpmedel lämnar skolpersonalen ofta eleverna vind för våg.
– Många gånger får eleverna ta ett stort ansvar för till exempel hjälpmedel och att dessa fungerar i skolan, skriver Skolinspektionen. Lärarna förlitar sig ofta på att eleverna själva ska kunna sköta de tekniska hjälpmedlen.
Gymnasieskolornas personal har sällan rutiner för att säkerställa att eleverna får en likvärdig utbildning.
– Personalen räknar istället med att eleverna själva ska informera dem om eventuella svårigheter och om något inte fungerar, skriver inspektionen.
Inte oväntat är skolorna ofta dåligt anpassade, men även om ett behov är välkänt i en skola tar det ofta lång tid att åtgärda, påpekar Skolinspektionen.
– Pedagogiska anpassningar, till exempel med alternativa metoder och tekniska hjälpmedel, fungerar sällan tillfredsställande i praktiken, skriver inspektionen.
Läs mer i Skolinspektionens rapport på www.skolinspektionen.se/funk2010