Nyheter

Många gymnasielärare struntar i elever med funktionsnedsättningar


Denna artikel handlar om


Innehåll från NKA
Att vara anhörig

NYTT: Enkät om att vara anhörig under covid-19
Nya webbinarier om anhörigfrågor
Leva Livet – medan det pågår
Föräldrastöd: från kaos till struktur
Fler tips på NKA:s egen temasida




 

Gymnasieskolan är ofta dåligt anpassad och eleven måste själv se till att hjälpmedlen fungerar. Men allvarligast är att många lärare struntar i att förbättra sina egna kunskaper om elevens behov och att säkerställa att alla elever får likvärdig utbildning. 

Skolan är ofta dåligt anpassad och eleven måste själv se till att hjälpmedlen fungerar. Men allvarligast är att många lärare struntar i att förbättra sina egna kunskaper om elevens behov och att säkerställa att alla elever får likvärdig utbildning. 

När Skolinspektionen granskade 33 olika gymnasier runt om i landet visade det sig att det ofta finns stora svårigheter att anpassa skolorna till de behov som elever med funktionsnedsättningar har.

Gymnasieskolornas personal har ofta brister både när det gäller förhållningssätt och kompetens, enligt Skolinspektionen.

Skolinspektionen krav i korthet

· Huvudmännen och skolorna behöver snabba upp anpassningar.

· Personalens förhållningssätt måste ändras så att man alltid tar hänsyn till elevers olika förutsättningar.

· Skolorna behöver stärka personalens kunskaper om funktionsnedsättningars påverkan på inlärning.

· Skolorna behöver göra noggranna utredningar av stödbehoven och kontinuerligt ompröva de stödåtgärder som sätts in.

· På skolor med låg förståelse för elever med funktionsnedsättningar behövs åtgärder för att skapa respekt för olikheter. – Lärarnas kunskap om olika funktionsnedsättningar och dess påverkan på inlärningen är varierande. Många av de intervjuade lärarna upplever att de inte har tillräcklig kunskap om och erfarenhet av olika elevers funktionsnedsättningar. Vanligt förekommande är också att lärare inte följer de råd och anvisningar de fått i samband med den information som gavs när elever med funktionsnedsättning började på skolan, heter det i rapporten.

Dessutom konstaterar inspektionen att  lärarna, trots dessa brister, INTE prioriterar kompetensutveckling fastän resurser för detta oftast finns.

Även när det gäller hjälpmedel lämnar skolpersonalen ofta eleverna vind för våg.
– Många gånger får eleverna ta ett stort ansvar för till exempel hjälpmedel och att dessa fungerar i skolan, skriver Skolinspektionen. Lärarna förlitar sig ofta på att eleverna själva ska kunna sköta de tekniska hjälpmedlen.

Gymnasieskolornas personal har sällan rutiner för att säkerställa att eleverna får en likvärdig utbildning.
– Personalen räknar istället med att eleverna själva ska informera dem om eventuella svårigheter och om något inte fungerar, skriver inspektionen.

Inte oväntat är skolorna ofta dåligt anpassade, men även om ett behov är välkänt i en skola tar det ofta lång tid att åtgärda, påpekar Skolinspektionen.
– Pedagogiska anpassningar, till exempel med alternativa metoder och tekniska hjälpmedel, fungerar sällan tillfredsställande i praktiken, skriver inspektionen.

Läs mer i Skolinspektionens rapport på www.skolinspektionen.se/funk2010

 

ANNONSER
  • Annons från Myndigheten för tillgängliga medier
  • Annons för Valjevikens folkhögskola
  • Annons för Mo Gård
  • Annons för HEA Medical
  • Annons för Humanas föreläsningar om LSS
ANNONSER
  • Annons för Primass
  • Etac R82 Toucan ståstöd
  • Annons för Unik Försäkring
  • Annons för Fremia
  • Annons för JAG
  • Annons för Tobii Dynavox
  • Annons för Made for Movement
  • Annons för CJ Advokatbyrå
  • Annons för Särnmark
  • Annons för STIL
  • Annons för HD Motion
  • Annons för Tidvis