Nyheter

Mikael och Hugo förverkligade drömmen om ett maraton tillsammans


Denna artikel handlar om


Innehåll från NKA
Att vara anhörig

NYTT: Enkät om att vara anhörig under covid-19
Nya webbinarier om anhörigfrågor
Leva Livet – medan det pågår
Föräldrastöd: från kaos till struktur
Fler tips på NKA:s egen temasida




 

I lördags var Mikael Nordmark med om en av de största upplevelserna i sitt liv. Han genomförde Stockholm Marathon tillsammans med sonen Hugo.

I lördags var Mikael Nordmark med om en av de största upplevelserna i sitt liv. Han genomförde Stockholm Marathon tillsammans med sonen Hugo.

Här skriver Mikael själv om upplevelsen:

Hugo är 5 år och har en mycket allvarlig hjärnskada. Jag sprang och sköt på hans vagn. Hugo njöt verkligen under hela loppet. Han skrattade av alla ljud och hejarop från människorna runt loppet och log stort av att känna vinden i håret.

Genom att springa Stockholm Marathon tillsammans med Hugo ville jag inspirera andra föräldrar till barn med funktionsnedsättningar. Det går att göra aktiva saker ihop.
Tidigare hade jag svårt att hitta saker som jag och Hugo kunde göra tillsammans. Men, i höstas fick jag plötsligt två nya idoler. Jag såg då ett klipp via nätet som visade en pappa som med sin funktionshindrade son sprang maraton tillsammans.

När jag såg dem blev jag först och främst otroligt berörd. Men också väldigt inspirerad. Jag bestämde mig direkt – jag skulle också springa ett maraton med min son. Trots att jag och Hugo aldrig hade sprungit ihop överhuvudtaget. Trots att jag då hade svårt att springa 5 km utan att stanna. Trots att jag inte hade en aning om det ens skulle gå att genomföra. Men vi skulle bara göra det. Jag har sällan känt så starkt för något någonsin.

Hugo har en allvarlig, medfödd hjärnskada och behöver hjälp med allt i sitt liv. Hugo kan varken gå, stå eller prata. Han har svår epilepsi, CP-skada och det är osäkert hur bra hans syn är, men han älskar närhet, roliga ljud, fart och fläkt och så gillar han att bada. Nu har jag lärt mig att han också älskar när man springer med honom.  

Min dröm, innan jag blev pappa, var att jag och min son skulle spela fotboll ihop. Som jag och min pappa gjorde. Den drömmen dog när vi fick reda på Hugos hjärnskada. Med Hugo är det inte så lätt att hitta på saker tillsammans. Och jag tror att många föräldrar som har barn med funktionshinder upplever samma sak. Livet som förälder till barn med funktionsnedsättningar kan vara tufft. Ofta är man trött och har klent med energi över. Det är lätt att endast se begränsningar och inte se möjligheter. Jag gjorde det definitivt tidigare.

Det jag och Hugo gjorde i lördags blev för mig ett sant minne för livet. Och det kändes viktigt. Det är svårt att förklara varför, men det är något med vårt gemensamma projekt som går rätt in i hjärtat. Inte bara hos mig utan även hos många andra människor. Vi har fått så obeskrivligt mycket stöttning från alla möjliga håll. Jag har märkt hur berörda andra blir av detta. Hur föräldrar med barn i liknande situation som Hugo blir inspirerade. Förutom att jag först och främst ville göra detta tillsammans med Hugo ville jag också uppmärksamma barn med flerfunktionshinder och visa att de här barnen också finns. 

 

Foto

 

Dessutom vill jag samla in pengar till RBU (Riksförbundet för Barn och Ungdomar med rörelsehinder) och deras projekt ”Aktiv liv för alla!” Vi kallar oss Team Nordmark och har snart fått in 90.000 kr genom vår insamling till RBU och det känns overkligt och helt underbart.

Efter månader av förberedelser, träning, vagnletande och en massa mot- och medgångar på vägen så stod vi till slut på startlinjen tillsammans. Vi hade också under resan fram till loppet fått med oss elva fantastiska människor som ställt upp för att springa loppet ihop med oss. Som stöttade och peppade oss under hela vägen.

Efter fem timmar kom vi alla in gemensamt på Stockholms Stadion. Jag lyfte upp Hugo ur vagnen och sprang sista biten med stumma ben och med honom i mina armar. Publiken ställde sig upp och applåderade. Det var magiskt när vi korsade mållinjen. Jag grät. Min fru grät. Efter loppet har vi fått jättemycket uppmärksamhet och kärlek. Uppskattande ord strömmar in från kända och okända. Jag får fortfarande gåshud varje gång jag tänker tillbaka på loppet.

Jag hoppas att jag och Hugo kan inspirera andra. Inte kanske till att springa ett helt maraton men att det går att göra mycket mer än man tror och att alla, oavsett funktionshinder, kan ha ett aktivt och bra liv utifrån sina förutsättningar.

Stötta gärna vår insamling.
Gilla oss på Facebook (vi skänker 1 kr för till insamlingen för varje ”Gilla” – just nu över 2000 kr).

Mikael Nordmark
 

 

ANNONSER
  • Annons från Myndigheten för tillgängliga medier
  • Annons för Mo Gård
  • Annons för Valjevikens folkhögskola
  • Annons för Humanas föreläsningar om LSS
ANNONSER
  • Annons för Made for Movement
  • Annons för Tidvis
  • Etac R82 Caribou tippbräda
  • Annons för HD Motion
  • Annons för HEA Medical
  • Annons för CJ Advokatbyrå
  • Annons för JAG
  • Annons för Fremia
  • Annons för Mini Crosser X
  • Annons för STIL
  • Annons för Tobii Dynavox
  • Annons för Unik Försäkring
  • Annons för Särnmark
  • Annons för Primass