MR-Institutet släpper rapporten ”Allt ifrågasätts”

Det pågår allvarliga rättighetskränkningar för personer med funktionsnedsättningar i Sverige.
Det är slutsatsen i MR-Institutets rapport ”Allt ifrågasätts” som släpps idag den 4 september.

”Förutom kunskap om rättigheterna måste det finnas enkla sätt att hantera klagomål och möjlighet till upprättelse. Utan dessa möjligheter finns stor risk att de mänskliga rättigheterna försvagas och uppfattas som vackra men tandlösa ord”, heter det i rapporten.

Bygger på enkät med personer med funktionsnedsättning

Rapporten bygger på en enkät med drygt 1800 personer i Myndigheten för delaktighets enkätpanel Rivkraft. Deltagarna har själva funktionsnedsättning.

Deltagarna i undersökningen upplever att de möter ett system där individen måste bevisa sina behov snarare än att myndigheter behöver bevisa att de insatser de genomför är tillräckliga för att säkerställda de enskildas mänskliga rättigheter.

Många enkätsvar i undersökningen ger uttryck för en känsla av att stängas ute från samhället och få själva sin existens ifrågasatt.
MR-Institutes bedömning är därför att möjligheten att utkräva sina rättigheter i bred mening behöver stärkas i Sverige. Dessutom måste samhället brett tillhandahålla information om hur en sådan process går till.

Hur kan enskilda få rätt?

Ett problem är att många inte vet hur man kan få rätt. Endast 36 procent av undersökningens deltagare svarade ja på frågan om de vet vart de kan vända sig om deras rättigheter inte efterlevs. Mer än hälften visste inte eller var osäkra på vart de kan vända sig.

Endast 23 procent av deltagarna uppgav att de kände till att man kan vända sig med klagomål till FN-kommittén för konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, den så kallade funktionsrättskommittén. Andelen som kände till möjligheten att vända sig till Europadomstolen var 35 procent.

Vad finns det för möjligheter att klaga?

Så här sammanfattar rapporten möjligheterna att klaga:

Det kan vara svårt för den enskilda att veta vart man ska vända sig för att få hjälp när man upplever att ens rättigheter har blivit kränkta i Sverige. Det finns inte någon samlad klagofunktion som är kopplad till funktionsrätt. Vissa stödinsatser är inte utkrävbara. Det går till exempel inte att överklaga om man upplever brister i ett myndighetsbeslut om en ansökan om hjälpmedel. Man kan inte heller överklaga om man inte får tillgång till stöd från ett personligt ombud.

En del andra insatser kan överklagas, antingen via det ordinarie rättssystemet, oftast förvaltningsrätten, eller via särskilda klagofunktioner. Diskrimineringsombudsmannen (DO), Inspektionen för vård- och omsorg (IVO), Skolinspektionen (SI), Patientnämnden, Barn- och elevombudet (BEO) och Anti-diskrimineringsbyråerna är exempel på instanser som kan ta emot klagomål, beroende på vilket område som klagomålet berör och vilken typ av ärende.

Vad behöver Sverige göra?

MR-institutet ger följande rekommendationer i rapporten:

• Öka kunskapen om mänskliga rättigheter för personer med funktionsnedsättning, för ansvariga och befolkningen i stort, inklusive för personer med funktionsnedsättning.
• Skapa likvärdiga förutsättningar för människor, oavsett funktionalitet, att få effektiv tillgång till sina rättigheter.
• Stärk möjligheterna för alla att utkräva sina mänskliga rättigheter i Sverige.

MR-institutet inrättades 2022

Institutet för mänskliga rättigheter inrättades 2022 och har i uppdrag att följa, undersöka och rapportera om hur de mänskliga rättigheterna respekteras och förverkligas i Sverige.