Seger för inkludering: HFD ger ung vuxen bostadsanpassning

MR-Institutet uppmanade Högsta förvaltningsdomstolen att bevilja en ung vuxen bostadsanpassningsbidrag.

HFD följde rådet och har nu beslutat att den unge mannen har rätt till bidraget.

Fel av kommunen att avslå bidrag till bostadsanpassning

Beslutet publicerades den 20 mars 2025 och har målnummer 1525-24. Det innebär att Staffanstorps kommun gjorde fel när man avslog den aktuella ansökan om bostadsanpassningsbidrag.

– Ytterst handlar målet om att personer med funktionsnedsättning har rätt till självbestämmande över sin boendesituation på jämlika villkor som andra. Det är därför glädjande att Högsta förvaltningsdomstolen har beslutat att bostadsanpassningsbidrag ska beviljas för att den unge mannen ska kunna leva det självbestämda liv han har rätt till, säger Fredrik Malmberg, direktör Institutet för mänskliga rättigheter, i ett pressmeddelande.

MR-institutet skriver att man ”välkomnar att Högsta förvaltningsdomstolen har tillämpat lagens ordalydelse. Det gäller särskilt tillämpningen av reglerna om undantag ifrån rätten till bostadsanpassningsbidraget vid ändringar av ett hus som inte överensstämmer med bygglagstiftningens krav. I det här fallet har det inte varit sökanden som gjort ändringarna i huset och därför kan undantaget inte gälla honom.”

”En ung människas kamp för inkludering”

Institutet hade lämnat in ett rådgivande yttrande i det aktuella målet.

Kommunen hade avslagit bidrag och motiverade avslaget med att personens föräldrar avvikit från bygglagstiftningens krav på tillgänglighet när de gjorde en tillbyggnad. Året efter tillbyggnaden fick de en son, som 17 år senare fick en bestående funktionsnedsättning.

– Det handlar om en ung människa som kämpar för att få förutsättningar till självbestämmande över sin livsstil och inkludering i samhällsgemenskapen, sa Anna Rosenmüller Nordlander, jurist på Institutet för mänskliga rättigheter, i ett uttalande i november 2024.

Högsta förvaltningsdomstolens plenisal. Foto: HFD
Högsta förvaltningsdomstolens avgörande i målet får stor betydelse för rätten till jämlikhet för personer med funktionsnedsättning. Foto: HFD.

Flera skäl till generös tolkning

– Vi anser att bostadsanpassningslagen är tydlig med att bostadsanpassningsbidrag ska utgå till personer med funktionsnedsättning, oavsett vad någon annan har gjort med tillbyggnad. Domstolar och andra aktörer har dessutom en skyldighet att tolka nationella bestämmelser utifrån Sveriges internationella åtaganden. Vi bedömer därför att tolkningen ska ske utifrån bland annat funktionsrättskonventionen och barnrättskonventionen, sa Anna Rosenmüller Nordlander.

Anna Rosenmüller Nordlander. Foto: Charlotte Carlberg Bärg.
Anna Rosenmüller Nordlander. Foto: Charlotte Carlberg Bärg.

MR-institutet betonade att målet berör rätten att välja var och med vem man bor samt att personer med funktionsnedsättning, inklusive barn, ska få förutsättningar till självbestämmande över sin livsstil och inkludering i samhällsgemenskapen på jämlika villkor.

– Vi hoppas att HFD kommer fram till att det sökta bostadsanpassningsbidraget ska beviljas för att sökanden, den unge mannen, ska kunna leva det självbestämda liv han har rätt till. Det här är ett viktigt mål som sätter fingret på att personer med funktionsnedsättning ska kunna få tillgång till val på jämlika villkor som alla andra, i det här fallet genom stöd för att göra bostaden tillgänglig, sa Ola Linder, jurist, Institutet för mänskliga rättigheter, i november 2024.

Kommunen drev målet till högsta instans

Det var Staffanstorps kommun som överklagade hela vägen till Högsta förvaltningsdomstolen, men nu är det alltså slutligt bestämt att kommunen hade fel, och att mannen har rätt till bostadsanpassningsbidrag.

Förutom MR-institutet hade även Boverket inkommit med ett yttrande till förmån för mannen som sökt bidraget. Även SKR, Sveriges kommuner och regioner, ansåg i ett yttrande att bidrag borde beviljas.

Valter Bengtsson
Foto: Linnea Bengtsson.

Text av Valter Bengtsson

Chefredaktör och ansvarig utgivare för webbtidningen HejaOlika och papperstidningen Föräldrakraft, sedan starten 2006.