Nu börjar den verkliga striden om framtidens LSS
Det är nu den verkliga striden börjar. Idag lade socialutskottets ordförande Kenneth Johansson (c) fram slutbetänkandet om LSS, SOU 2008:77, Möjlighet att leva som andra. En mängd förändringar föreslås. Men osäkerheten är stor kring hur de nya reglerna ska kunna införas utan att få förödande konsekvenser för enskilda. ”Det är ytterst viktigt att ändringarna görs på rätt sätt annars kan det drabba människor mycket kraftigt”, säger socialdemokraterna.
Det är inte bara socialdemokraterna, miljöpartiet och vänstern som bekymrar sig för att de nyheter man själva presenterar kan slå helt fel.
Även de borgerliga ledamöterna i utredningen är självkritiska:
– Nu är det viktigt att ha en nagel i ögat på Försäkringskassan och kommunerna, säger Linnea Darell (fp) till Föräldrakraft.
Uppdraget: att dämpa kostnaderna
Regeringens tuffa direktiv om att dämpa kostnaderna för personlig assistans har präglat hela utredningen om LSS, lagen om stöd till vissa funktionshindrade.
Det framgick tydligt när LSS-kommittén efter fyra år presenterade sitt slutbetänkande.
En mängd förändringar av LSS föreslås men flertalet av de nyheter som utredningens ordförande Kenneth Johansson redovisade hade redan läckt ut och har redovisats i tidigare artiklar i Föräldrakraft.
Kraven på att hejda den snabba kostnadsökningen har alltså dominerat kommitténs arbete och har lett fram till ett förslag om att göra besparingar på 3,3 miljarder. De nödvändiga neddragningarna ska göras successivt under några års tid. Det innebär dock inte att utredningen tror sig kunna minska kostnader, tvärtom räknar man med fortsatt ökade kostnader om än i något långsammare takt. Idag ligger kostnaden för personlig assistans på cirka 20 miljarder per år och beräknas öka med 2 miljarder årligen.
Men hur ska besparingar göras?
Hur ska besparingarna inom assistans då göras? Kring detta råder stor osäkerhet. Vid fredagens presskonferens var Kenneth Johansson och övriga i LSS-kommittén ovilliga att ge exempel på besparingar. Man ville hellre prata om de stora regionala skillnaderna som innebär att assistansen är nästan dubbelt så dyr i Dalarna som i Kronoberg. Kommittén tror att det i vissa län kan finnas ”stora sjok” av assistanstimmar som beviljas utan att de egentligen behövs.
Genom att införa en mer enhetlig bedömning av assistansbehovet hoppas man att snittet ska bli lägre utan att servicen försämras. Men några egentliga analyser som stöd för detta presenterades inte på presskonferensen.
Vilhelm Ekensteen, en av de experter som kommittén anlitat och ordförande i Intressegruppen för Assistansberättigade, är skeptisk till möjligheten att spara miljarder utan negativa konsekvenser.
Han säger att han tvivlar på att det går att spara så mycket som utredningen hoppas, men accepterar att det ändå görs ansträngningar att minska kostnaderna.
”Förödande förslag”
– Det har aldrig varit något tvivel om att kommittén måste komma med förslag om att dämpa kostnaderna och det har funnits förslag som skulle varit förödande. För mig har det därför varit primärt att värna grundprincipen om rätten att leva som andra. Det är en viktig framgång att vi lyckades förpassa de värsta förslagen till bilagorna. Det ska vi vara glada för, säger Vilhelm Ekensteen.
Kan oron minska?
LSS-utredningen har skapat stor oro bland personer med funktionsnedsättningar och deras anhöriga.
När en enig kommitté nu ställer sig bakom LSS som en rättighetslag även i framtiden minskar oron något. Men Gerd Andén, en av de drivande personerna bakom införandet av personlig assistans för 15 år sedan, ser nya orosmoln.
– Oron finns kvar, säger hon. Hur kommer Försäkringskassan att göra sina bedömningar av behovet? Kommer man att diskriminera vissa grupper? Blir det millimeterundersökningar som är kränkande? Det vet vi inte nu, vi kan bara hoppas att det handläggs på ett bra sätt.
”Inte fel på lagen, utan på tillämpningen”
Samma farhågor känner Eva Nordin-Olsson, som är ordförande för Rikförbundet Autism och varit expert i utredningen för Handikappförbunden:
– Det har inte varit fel på lagen utan tillämpningen och vi har fått allt fler absurda exempel på handläggningen, lagtrots och ifrågasättande av behov som verkar bero på bristande kunskap om livsvillkoren för personer med funktionsnedsättningar.
Kan införas i januari 2010
Den nya LSS-lagen kan införas 1 januari 2010 om allt går som kommittén planerat. Förslagen går ut på remiss under hösten och riksdagen väntas fatta beslut nästa höst.
Föräldrakraft återkommer med en genomgång av utredningens förslag samt kommentarer.
