Nu ska ALLA lärare förstå elever med funktionsnedsättningar
Satsningen på specialpedagogisk grundkompetens för ALLA lärare är en av de viktigaste delarna i den skolsatsning regeringen presenterade i veckan.
Det säger Helene Öberg, statssekreterare på utbildningsdepartementet, till Föräldrakraft.
Runt 500 miljoner kronor per år ska spenderas på olika specialpedagogiska satsning. Det handlar i hög grad om att lärare ska bli bättre rustade att möta elever som har funktionsnedsättningar och därför kanske är i behov av särskilt stöd.
– Kunskaper i specialpedagogik är jätteviktigt för alla lärare och det är också den form av kompetensutveckling som lärare efterfrågar mest, säger Helene Öberg.
Satsningen riktar sig till alla lärare i grundskolan och kommer att utformas som ett erbjudande enligt samma modell som ”Mattelyftet”.
På det sättet vill regeringen täppa till kunskapsluckor hos lärare som ofta har mycket bristfällig utbildning om funktionsnedsättningar.
Tidiga insatser för elever som behöver särskilt stöd är ett återkommande inslag i flera satsningar. Det handlar om allt ifrån den nu aktuella satsningen på mindre klasser till utlovande skriva-läsa-räkna-garantin som ska införas 2017.
– Våra satsningar på fritids och ökad personaltäthet är särskilt viktiga för barn med funktionsnedsättningar, säger Helene Öberg.
Viktigast för att tidigt identifera elever som har behov av stöd blir den kommande läsa-skriva-räkna-garantin, som just nu utreds.
Vad betyder då tidiga insatser i praktiken?
– Framför allt handlar det om att barn snabbt får insatser när man har upptäckt att de behöver det. Idag kan det ta lång tid. Vilket stöd som behövs måste man avgöra utifrån barnets behov.
– Vi ser också att stöden och åtgärdsprogrammen idag peakar i mellanstadiet och att man tappar det i övergången till högstadiet, sedan kommer det tillbaka i åttan och nian. Det är helt orimligt.
Att minska väntetiden på att få konkret stöd har alltså hög prioritet – men än så länge finns inga detaljer om hur det ska gå till.
– Det finns med i den utredning om läsa-skriva-räkna-garantin som nu pågår, säger Helene Öberg.
Rätten till stöd finns redan i skollagen, men trots det får många elever inte stöd tillräckligt snabbt.
Just nu betonar regeringen tidiga insatser även i högstadiet. Det förklarar Helene Öberg med att många elever i just högstadiet har missat insatser som hade behövts tidigare – därför är det brådskande att börja med denna grupp.
Annars är ambitionen att satsningar på ”tidiga insatser” ska sätta rejäla avtryck både i förskola, lågstadium och fritids genom bland annat personalförstärkningar.
– Vi vill att tidiga insatser flyttas från årskurs åtta och blir ett verktyg på lågstadiet och förskolan.
Helene Öberg har även stora förhoppningar om att ”hemmasittare”, barn med stor olovlig skolfrånvaro, ska få bättre förutsättningar att komma tillbaka till skolan.
En särskild utredning om detta tillsätts inom kort.
– Förhoppningen är att alla barn ska känna sig trygga med att vara i skolan. Det är troligen så att barn med funktionsnedsättningar och barn som utsatts för mobbing är överrepresenterade här. Utredaren ska titta på hur läget ser ut idag, se vilka framgångsrika metoder som finns och sprida goda exempel, säger Helene Öberg.
Regeringen gör även satsningar på skolgårdsmiljön och elevhälsan – två andra områden som kan få stor betydelse för elever med funktionsnedsättningar.
– Vi går systematiskt igenom alla tänkbara områden med utgångspunkt från att alla barn ska klara skolgången och så få som möjligt lämna grundskolan utan behörighet, säger Helene Öberg.
Under år 2014 var det drygt 13 procent som lämnade grundskolan utan behörighet. Nu är regeringens målsättning att ALLA barn ska gå ut skolan med behörighet.
Hur långt räcker de nu aktuella satsningarna – vad behövs mer?
– Det är farligt att tro att man redan sitter inne med alla smarta lösningar. Nu måste vi se hur satsningarna faller ut och tas emot i verkligheten, säger Helene Öberg.
