Ny skollag ska ge bättre stöd till elever som har det svårt
Bättre stöd och hjälp till de elever som har det svårast i skolan. En helt ny rätt att överklaga åtgärdsprogram. Det är de viktigaste förändringarna i förslaget till ny skollag som skolminister Jan Björklund (FP) idag presenterade. Det dröjer dock hela två år innan den nya lagen kan träda i kraft.
Fokus på elever som behöver extra stöd
Skollagen är en av de mest omfattande lagstiftningarna med mer än 500 paragrafer. På presskonferensen på måndagsförmiddagen lade skolministern stort fokus på elever som har behov av extra hjälp.
– En ny rätt att överklaga åtgärdsprogram tror jag själv är den enskilt viktigaste förändringen i skollagen, sa Jan Björklund.
– När en elev har svårigheter ska skolan upprätta ett åtgärdsprogram. Det nya är att ett sådant program kan överklagas, till exempel av en förälder. Det betyder att så fort en förälder inte är nöjd med skolans insatser kan föräldrarna gå till en överklagandenämnd. Hittills har det varit så att om en rektor säger nej så blir det inget, men i framtiden kan man överpröva detta.
Jan Björklund betonade att skollagen är särskilt viktigt för alla de elever som har problem med skolarbetet.
– Rätten att få stöd och hjälp utökas kraftigt och detta kommer att få stor betydelse för skolans sätt att arbeta. Det kommer att bli mer stöd och hjälp TIDIGT för de elever som har det svårt, sa Björklund.
Här nedan följer en genomgång av några av de viktigaste nyheterna i förslaget till ny skollag:
Ökade krav på elevhälsan
Regeringen vill ställa högre krav på elevhälsan, som idag varierar kraftigt mellan kommuner och skolor. Den nya lagen kräver inte bara skolläkare och sjuksköterska utan även tillgång till psykolog och kurator.
– Det finns friskolor som inte alls har stödpersonalen, nu ställer vi samma krav på alla skolor att de ska ha den här personalen, sa Jan Björklund.
Rätt att välja skola
Elever med funktionsnedsättningar får bättre möjlighet att välja skola.
– Friskolor har inte behövt ta emot elever om de har ansett att det blir dyrare att ha de eleverna. Nu ställs större krav både på kommunala skolor och på friskolor. Friskolor får inte längre säga nej till en elev med motivet att det blir dyrare, sa Jan Björklund.
Björklund vill även förlänga skolplikten med ett år, för elever som behöver mer tid för att uppnå målen för årskurs 9.
– Det är en åtgärd som man ska sätta in när man prövat allt annat, som speciallärare och extraundervisning, sa Björklund.
Stopp för ”överinskrivning” på särskolor
”Överinskrivning” av elever på särskolor ska förhindras med den nya skollagen. Och föräldrar ska alltid ha rätt att välja mellan särskola eller vanlig skola.
– Det finns påståenden om att kommuner flyttar över elever med svårigheter till särskolan. Särskolan är till för elever med utvecklingsstörning, och det ska inte vara möjligt för kommuner att flytta över elever med andra svårigheter dit. I framtiden ska det krävas mer för att placera barn i särskolan, det ska krävas ordentliga medicinska belägg. Dessutom ska föräldrarna, om barnet har en utvecklingsstörning, ha rätt att välja mellan särskolan och vanliga skolan, sa Jan Björklund.
Svårare att neka elev med funktionsnedsättning
Regeringen vill på flera sätt skapa lika villkor mellan friskolor och kommunala skolor. En viktig förändring är att friskolor inte kommer att kunna avvisa elever som har funktionsnedsättningar, förutsatt att kommunen ger friskolan bidrag för eventuella ökade kostnader.
Friskolor får samma krav som kommunala skolor vad gäller studie- och yrkesvägledning, elevhälsa och skolbibliotek – tre områden där den nya skollagen dessutom skärper kraven.
Böter för skolor som bryter mot reglerna
Skolinspektionen får nya möjligheter att tvinga fram åtgärder hos skolor och kommuner som inte följer skollag och läroplan.
– En skolinspektion som inte har några muskler blir snart maktlös, men nu ska den nya skolinspektionen ska få muskler. Man kan utdöma böter. Skolinspektionen kan själv gå in och rätta till missförhållanden, man kan dra in tillstånd för friskolor och man kan omedelbart stänga en skola, sa Jan Björklund.
För första gången kommer skollagen också att ställa krav på skolmatens kvalitet.
Ökade krav på tillgänglighet för alla
Föräldrakraft frågade Jan Björklund varför förslaget till skollag inte ställer krav på att skolor ska vara helt tillgängliga för elever med funktionsnedsättningar.
– I praktiken innebär våra förslag att en skola ska vara tillgänglig för alla som söker. Frågan har studerats i omgångar. Ett problem är att det inte är alldeles lätt att göra en skola tillgänglig för alla elever. Det finns inbyggda konflikter – vissa behöver mycket textilier för dämpa buller, andra är allergiska mot textilier.
– Det här är en ambitionshöjning jämfört med idag. Valfriheten för elever med funktionsnedsättningar utökas och föräldrar får rätt att överklaga även skolplaceringar. Det finns dock en gräns för tillgängligheten, att säga att varje lokal alltid ska vara tillgänglig har inte ansetts möjligt.
Avslag på hjälpmedel kan överklagas
Rätten till hjälpmedel stärks indirekt i nya skollagen, genom att åtgärdsprogram för elever kan överklagas.
– Rätten till hjälpmedel förändras inte, men däremot rätten att få saken prövad, säger Mikael Hellstadius på utbildningsdepartementet.
Liksom idag får elever med den nya skollagen rätt till att, utan avgift, få de verktyg som krävs för att nå målen.
– För en elev som har behov av särskilt stöd kan det innebära rätt till omfattande material, men exakt var gränsen går är svårt att säga, säger Mikael Hellstadius.
Bättre möjligheter till skolskjuts
Rätten till skolskjuts förstärks också i förslaget till ny skollag. Kommunernas skyldighet att erbjuda skolskjuts utökas i vissa situationer, men ännu viktigare är att även skolskjutsbeslut kommer att kunna överklagas av elever och föräldrar.
Anmälningplikt för lärare och annan skolpersonal vid fall av kränkande behandling är en annan nyhet i förslaget till skollag.
I övrigt medför den nya skollagen inga förändringar när det gäller skolornas psykosociala miljö (det vill säga frågor om sociala relationer på rasterna, mobbning etcetera) eller i frågor om bemötande.
– Varje elev ska bemötas utifrån sina behov och där ska inte finnas något utrymme för att bli felaktigt bemött. Om så ändå sker får Skolinspektionen nu mer muskler att sätta in åtgärder, säger Mikael Hellstadius.
Dagens förslag från regeringen innehåller inget nytt när det gäller lärares och annan skolpersonals kompetens kring funktionsnedsättningar.
– Nej, alla sådana frågor dröjer tills förslaget om ny lärarutbildning kommer, säger Mikael Hellstadius.
Tuffare krav på stöd även i förskolor
Även för barn i förskolan förbättras möjligheterna att få extra stöd, på så sätt att varje förskolechef nu får ett tydligt ansvar för att stödåtgärder verkligen genomförs. Idag är detta ansvar otydligt.
– Ledningsansvaret har inte varit reglerat tidigare, säger Mikael Hellstadius.
Blir det möjligt att överklaga en förskolechefs beslut?
– Nej, rätten att överklaga gäller bara åtgärdsprogrammen i skolan, men om man inte är nöjd med förskolans insatser kan man vända sig till Skolinspektionen som har tillsyn och som får nya sanktionssystem med bland annat viten, säger Mikael Hellstadius.
Förslaget går nu ut på remiss, men Jan Björklunds bedömning är att lagen inte kan träda i kraft förrän juli 2011.
Här finns utbildningsdepartementets information om förslaget till ny skollag
http://regeringen.se/sb/d/11322/a/128309