Nytt förslag om höjd och indexerad assistansersättning

Staten har på tio år sparat in 40 miljarder på att urholka den personliga assistansen.

Nu behöver timschablonen höjas med 35–45 kronor, och därefter indexeras i nivå med arbetskraftskostnaderna.

Uppdatering 25 juni: Videointervju med Annika Wallenskog

Överlämnades till Camilla Waltersson Grönvall

Det framgår av en rapport från Fremia som på tisdagen överlämnades till socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönvall.

”De flerårigt låga uppräkningarna av timersättningen har lett till att det är näst intill omöjligt att finansiera verksamheten med timschablonen trots att de betalar lägsta möjliga löner till personalen”, skriver rapportens författare Annika Wallenskog.

Annika Wallenskog var till nyligen chefsekonom på SKR, Sveriges Kommuner och Regioner.

”Indexering inklusive en inledande höjning av schablonersättningen skulle kunna ge möjlighet för utförarna av personlig assistans att genomföra assistansen med den kvalitet och trygghet som de personer som nyttjar personlig assistans borde kunna förvänta sig”, skriver Annika Wallenskog.

Två olika modeller för indexering

I rapporten föreslår hon två olika alternativ för uppräkning. Både modellerna skulle ha gett en uppräkningen med 3,7–3,8 procent mellan 2024 och 2025, vilket kan jämföras med den faktiska uppräkningen på 3 procent, och att uppräkningen på senare år ofta landat på endast 1,5 procent.

Den ena av de två föreslagna modellerna bygger på Labour Cost Index (LCI) för anställda inom vård, omsorg och socialtjänst.

Det andra alternativet bygger på uppräkning med inkomstbasbeloppet.

Rapporten föreslår också ett rullande snitt, för att uppräkningen av schablonersättningen ska bli jämnare mellan åren. En nackdel med rullande snitt är dock att det tar längre att få kompensation för år med särskilt hög löneökning.

För- och nackdelar med indexmodellerna

Rapporten beskriver fördelar och nackdelar med olika modeller för indexering. Några slutsatser ur rapporten:

• Enkelhet är att föredra framför exakthet.
• Transparens och förutsägbarhet är viktigt.
• Uppräkning i takt med prisbasbeloppet (som används som uppräkningsfaktor för många andra ersättningar) är inte relevant för personlig assistans.
• Ett rullande snitt (treårigt eller femårigt) av ett inkomstindex ger stabilare uppräkningsfaktorer, men gör modellen mer komplex.
• Schablonersättningens uppräkning bör inte baseras på en prognos eller ett preliminärt index utan ett definitivt index, trots att det då kan ta lång tid för en snabb löneökning att slå igenom i schablonen.
• LCI för vård och omsorg motsvarar ökningstakten för personlig assistans bättre än inkomstbasbeloppet.

Därför måste timschablonen höjas

Annika Wallenskog konstaterar att det är svårare att effektivisera personlig assistans än vård. Det beror på att assistans till mycket stor andel består av personalkostnader och att den mesta tiden tillbringas hos assistansmottagaren.

Av de kostnader som assistansverksamheten har motsvarar ungefär 95 procent personalkostnader. Då ingår även personalkostnader för administrativ personal.

Inom OPI, Omsorgsprisindex, bedöms 80 procent av kostnaderna vara personalkostnader.

”Om en uppräkning av schablonersättningen skulle ha gjorts i takt med OPI sedan det infördes 2007 skulle ersättningsnivån på timschablonen vara 35 kronor högre än dagens faktiska nivå, och om OPI skulle användas men med 95 procents personalkostnadsandel skulle dagens ersättningsnivå vara 45 kronor högre än timschablonen”, skriver Annika Wallenskog.

”De flerårigt låga uppräkningarna av timersättningen har lett till att det är näst intill omöjligt att finansiera verksamheten med timschablonen trots att de betalar lägsta möjliga löner till personalen. En initial uppräkning av nivån för att komma i kapp flera års långsam uppräkning är nödvändig, uppräkningen av schablonen skulle alltså behöva vara i storleksordningen 35 – 45 kronor för att komma i kapp alla år med långsammare uppräkning.

Om ersättningen skulle motsvara den som ges per timme inom hemtjänsten, med justeringar för olikheter i uppdraget där det inom hemtjänsten åtgår mer tid för resor mm, skulle schablonersättningen behöva öka med cirka 40 kronor.”

Staten har sparat 40 miljarder på urholkad ersättning

Rapporten konstaterar att den låga uppräkningen och den större restriktivitet att bevilja assistans har inneburit att Försäkringskassans kostnader i stort sett inte ökat i löpande priser de senaste 10 åren.

”Om kostnaderna skulle ha ökat i takt med pris, lön och befolkning skulle de i dag har varit 33,2 miljarder, att jämföra med de faktiska kostnaderna som är 25,2 miljarder kronor. Ett räkneexempel visar att om man lägger ihop alla de år som schablonersättningen inte räknats upp i takt med pris och lön antar att den restriktivare biståndsbedömningen hållit nere kostnaderna varje år mellan 2013 och 2024 så har Försäkringskassans kostnader ackumulerat varit 40 miljarder lägre än de annars skulle ha varit.”

Assistans är billigare än hemtjänst

Rapporten jämför även timschablonen för personliga assistans med den timersättning kommunerna betalar för hemtjänst.

”Ersättningen för personlig assistans är en kvarts miljon kronor per år lägre, även när jämförelser görs mellan skillnaderna i uppdrag, där större andel av tiden inom hemtjänst åtgår till resor mm”, skriver Annika Wallenskog.

Hennes slutsats är att ge assistansmottagare hemtjänst i stället för assistans är både dyrare och ger betydligt sämre kontinuitet och mindre brukartid. För vissa assistansmottagare skulle en sådan lösning inte fungera överhuvudtaget.

För motsvarande ersättning som ges för en personlig assistanstimme får man 39 minuters omsorg av hemtjänsten eller 41 minuters service från hemtjänsten.

Nu vill även regeringen indexera assistansersättningen

Arbetsgivarorganisationen Fremia har sedan flera år krävt stärkt assisansersättning. Tillsammans med många andra organisationer, däribland Intressegruppen för assistansberättigade, har man drivit kampanjen Rimliga villkor.

– I höstas nådde vi ett stort genombrott när regeringen i samband med höstbudgeten meddelade att man ska införa en indexmodell för uppräkning av ersättningen från kommande år och att det förberedande arbetet ska göras av social- och finansdepartementet gemensamt, säger Henrik Petrén på Fremia.

För att säkerställa att regeringen väljer en bra modell för indexering bad Fremia Annika Wallenskog ta fram förslag på hur indexeringen kan genomföras.

– Det framgår tydligt av Annika Wallenskogs rapport att den långvariga underfinansieringen av assistansen är ohållbar. Behovet av en rejäl höjning av assistansersättningen och därefter indexering är akut, säger Henrik Petrén.

– I rapporten finns konkreta förslag på hur detta kan göras utifrån redan idag tillgänglig officiell statistik, vilket är en stor fördel.

– Vi hade ett konstruktivt möte med ministern (tisdagen 13 maj) och vi hoppas förstås att regeringen tar med sig innehållet i den här gedigna rapporten i det fortsatta arbetet med att få en bra indexering på plats i god tid innan nästa budget, säger Henrik Petrén.