Öka brukarinflytandet inom psykvården

Större inflytande från brukare och anhöriga inom den psykiatriska vården skulle innebära mervärde för brukarna själva och en större förståelse från vårdens sida. Det slår författaren Hans Nordén fast i boken ”Kunskap att hämta” som är skriven på uppdrag av NSPH (Nationell samverkan för psykisk hälsa).

– I de anglosaxiska länderna har man kommit långt med brukarmedvetandet. Kanske på grund av att de inte har samma starka offentliga sektor som vi har i Sverige, säger Hans Nordén.

Enligt honom är det en stor skillnad på hur man bemöts inom den psykiatriska vården och när man går till doktorn för kroppsliga bekymmer. Än svårare är det att höras om man är barn eller ungdom. Även föräldrar uppfattar det svårare att få gehör för sina barn.

– Därför är det viktigt att man börjar titta på möjlighet att öka brukares och anhörigas inflytande inom den psykiatriska vården, då de bär på många värdefulla kunskaper, säger Hans Nordén.

Anki Sandberg är ordförande för Riksförbundet Attention och samordnare för NSPH. Nätverket NSPH startades för att samla brukar- och anhörigorganisationer som representerar personer med psykisk ohälsa och sjukdom. Hon menar att det är viktigt att man nu även fokuserar på unga. I Boken ”Kunskap att hämta” har Hans Nordén skrivit utifrån ett vuxenperspektiv.

– När vi nu diskuterar barns psykiska ohälsa fokuserar vi på barn- och ungdomspsykiatrin, när vi egentligen borde öka inflytande och resurser inom skola och primärvården. Vi måste hjälpa ungdomar med kognitiva funktionsnedsättningar som går i vanlig skola och ofta mår väldigt dåligt. För att lyckas vända på den ökande psykiska ohälsan hos unga måste det finnas skolpersonal som kan fånga upp dem och hjälpa dem, säger Anki Sandberg.

NSPH har som mål att starta lokala föreningar för att samordna sig och kunna öka inflytandet för brukarna inom vården. Enligt Hans Nordén är det ofta politikerna som är mest positiva till ökat inflytande från brukare och anhöriga.

– De som jag har pratat med har varit väldigt positiva. Sen gäller det att hitta metoder för att öka inflytandet från individen, säger Hans Nordén.

Ing-Marie Wieselgren, psykiater och handläggare på SKL (Sveriges kommuner och landsting) menar att viljan finns inom vården för att öppna för mer inflytande från brukarna.

– Men ofta lever inte viljan vidare. Man går på kurser och bli inspirerad och sen händer ingenting ändå. Ibland handlar det om resurser, men ofta tror jag att det mest handlar om makt. Om brukarna ska få mer makt måste någon annan släppa ifrån sig makt och det kan vara svårt. Samtidigt kan det finnas en rädsla från patienterna själva att bli mer bestämmande patienter. Och var drar man gränsen för hur mycket inflytande en patient ska ha? Alla har ju olika förutsättningar, säger Ing-Marie Wieselgren.

I Jönköping har man kommit en bit på vägen. Margit Ferm sitter i NSPH:s arbetsutskott och har varit med och startat en lokal NSPH-förening i Jönköping. Man har funnits sedan juni förra året och har redan fått mycket positiv respons från landsting och kommun.

– Alla förbund som representerar personer med psykiska svårigheter möts och vi kan tillsammans komma fram till vilka våra hjärtefrågor är. Kommunen och landstinget uppskattar att vi lyfter fram viktiga frågor och att de får en samlad samtalspartner. Det är viktigt att ha en samlad röst som de professionella kan vända sig till. Nu har de sagt att de vill fortsätta samarbetet och att de vill ha med representanter från oss i deras internutbildning, berättar Margit Ferm.

Kenneth Johansson, (c) ordförande socialutskottet, var på plats på morgonens diskussion i Visby. Han kunde inte lova några resurser för ett ökat inflytande för brukare inom vården, men menade att det är viktigt att politikerna tar sitt ansvar och talar om att man tycker att det är viktigt att patienterna själva får mer inflytande.

– Jag kan inte lova att vi plockar med inflytandefrågor i ett riksdagsbeslut, men i slutet av augusti kommer den nya LSS-reformen och det kommer betyda mycket för personer med psykiska funktionshinder, alltså personkrets 3, en grupp som länge kommit i kläm, säger Kenneth Johansson.

Men vad som ska eller borde göras för att få till en nationell ändring av dagens system har varken Kenneth Johansson, Ing-Marie Wieselgren eller Hans Nordén svar på. Det handlar om en attitydförändring och tryck både ovanifrån och underifrån.

– Jag tror att man även glömmer att det är viktigt med utbildning för aktiva inom förbund. Ett sätt vore att ge oss som engagerar oss i föreningar skolning för att kunna starta en folkrörelseriktning och påverka politiker och vårdgivare, säger Anki Sandberg.

Vad gäller barn och unga är alla rörande överens om att det krävs mer resurser till skolan. Men Kenneth Johansson kunde idag inte svara på om det kommer mer resurser till skolan.

– Vår skolminister har erkänt att skolvården är eftersatt och det är ett prioriterat område tillsammans med barn- och ungdomspsykiatrin, säger Kenneth Johansson.

– Det som lärare idag tycker är allra svårast är att ta hand om utagerande och aggressiva barn, alltså barn med diagnoser som till exempel adhd som går i en vanlig skolklass. Under Jan Björklunds tal i Almedalen nämnde han inte en enda gång barn med funktionshinder i skolvärlden. Det verkar nästan som att man är livrädd för olikheter inom Alliansen, säger Anki Sandberg.

”Kunskap att hämta”
Författare: Hans Nordén
Förlag: Gothia Förlag
ISBN: 978-91-7205-584-1
www.gothiaforlag.se

Riksförbundet Attention: www.attention-riks.se
NSPH: www.nsph.se