Ökad valfrihet i boende välkomnas av handikappförbund
LSS-kommittén har missat att se helhetsperspektivet och fokuserat för mycket på kostnadsdämpningen, menar många handikapporganisationer.
Men utredarna får också beröm. Anna-Lena Krook på FUB lyfter fram förslaget om ökad valfrihet när det gäller boendeformer.
Trots fyra års utredning har LSS-kommittén missat många delar, menar Stefan Eklund Åkerberg från Handikappförbunden HSO, och det är många frågor som fortfarande måste gås igenom, till exempel bostad för dem som är i behov av gruppbostäder.
– Det finns många problem på den punkten. Personer som bor i gruppbostäder får idag även betala hyra för de gemensamma områdena i bostaden, vilket resulterar i att hyrorna är extremt höga för den gruppen, säger Stefan Eklund Åkerberg.
FUB (Riksförbundet för utvecklingsstörda barn, ungdomar och vuxna) tycker ändå att utredningen lyckats få med en positiv förändring vad gäller boende för sina medlemmar.
– Det är positivt att utredningen föreslår en ökad valfrihet när det gäller boendeformer för våra medlemmar. Bristen på valfrihet när det gäller val av boende är ett stort problem för många idag. Det är dock viktigt att självständiga boendeformer inte leder till ökad isolering för personer med utvecklingsstörning. Personer med utvecklingsstörning har förutom ett behov av särskilda stöd- och serviceinsatser såklart även ett behov av social gemenskap med andra människor. Det är därför viktigt att kommunerna särskilt uppmärksammar behovet av tillgång till fritids- och kulturella aktiviteter i kommunen, säger FUB:s ordförande Anna-Lena Krook.
{loadposition incontent}Handikappförbunden är positiva till att kommittén föreslår en samlad bedömning av personlig assistans.
– Det finns stora orättvisor idag, så det behövs en modell. Men man kan inte låta incitamentet vara att man ska spara pengar, säger Stefan Eklund Åkerberg.
– Pengarna kommer tas från de som har mycket assistans idag. Men de personerna har ofta små marginaler och även om det bara blir små förändringar för den enskilde brukaren kan det få stora konsekvenser för livskvaliten, säger Stefan Eklund Åkerberg.
Dock menar han att kommittén gjort sitt bäst för att spara pengar där det slår minst. HSO anser på den punkten att debatten egentligen borde föras med regeringen, inte med kommittén.
FUB:s Anna-Lena Krook är orolig för att Försäkringskassan inte har rätt kompetens för att helt ta över ansvaret för assistansen.
– Försäkringskassan har de senaste åren uppvisat oroande tendenser att på eget initiativ införa mer restriktiva riktlinjer och bedömningar än vad det finns stöd för i lag och rättspraxis. Det innebär en betydande rättsosäkerhet för den enskilde om en statlig myndighet som Försäkringskassan övertar lagstiftarens roll, säger Anna-Lena Krook.
Men HSO och förbund som FUB, RBU (Riksförbundet för rörelsehindrade barn och ungdomar) och Föreningen Autism är alla positiva till det nya förslaget om ett starkt barnperspektiv i lagen. Det kan resultera i att de nya besparingarna ändå inte slår särskilt hårt mot unga.
– Och det är också väldigt positivt att man ser till barnets bästa och blir bättre på att se till att barnets utveckling säkras. När en stor del av assistenterna är föräldrarna själva finns det en viss inlåsningsmekanism som kan vara skadlig för barnet, säger Stefan Eklund Åkerberg.
Handikappförbunden är även kritiska mot att till exempel dubbel assistans ska bytas ut mot hjälpmedel.
– Här finns det en risk för att man begränsar människors möjlighet till ett vanligt liv. Och det bidrar även till mer arbete för den enskilde, då man måste pröva besluten fler gånger för att få det man behöver, säger Stefan Eklund Åkerberg.
Handikappförbunden anser att utredarna har fäst för stor vikt vid regler och intstrument.
– Vi måste få en kompetensutveckling i alla led för att alla människor ska få rätt stöd. Det räcker inte med att assistenterna har kunskap om funktionshindret. Stödet faller ofta på grund av okunskap, säger Stefan Eklund Åkerberg.
