Oro för nya brister i särskole-utredningar

Flyktingkrisen präglar även Särskolans rikskonferens detta år. Oron växer över hur landets skolor ska klara att göra korrekta utredningar och placeringar av nyanlända elever som har utvecklingsstörning. Särskola eller vanlig skola?

Kommuner över hela landet har fått hård kritik av Skolinspektionen för att man felplacerat ett antal elever i särskolan.
Bakgrunden är att de utredningar som enligt lag ska gälla har varit ofullständiga eller otydliga.

Kritiken från Skolinspektionen har lett till förbättringar, men nu ökar osäkerheten igen, i takt med att fler kommuner och skolor tar emot fler elever som har flytt från andra länder.

– Detta är ett problem som finns runt om i landet och många frågar sig exempelvis hur man ska göra psykologiska tester på barn som har begränsade kunskaper i svenska, säger Tage Gumaelius, programansvarig för rikskonferens som äger rum i Örebro 9-10 maj 2016.

– Situationen har drastiskt förändrats de senaste åren. Många barn har kommit till Sverige utan att behärska språket, kanske utan tidigare skolgång och med traumatiska upplevelser. Hur ska man då med säkerhet avgöra om en elev tillhör särskolans personkrets, säger Tage Gumaelius.

På konferensen deltar bland annat psykologerna Emma Dahlson, Malmö, och Lisa Kristoffersson, Kävlinge, för att dela med sig av de erfarenheter de har av att utreda och diagnostisera barn med låga kunskaper i svenska.

Mer om Särskolans rikskonferens på konferensens egen webbsida.