Oro när tre miljarder sparas på assistans
Tre miljarder kronor per år ska sparas på personlig assistans, samtidigt som staten tar över hela huvudmannaskapet för insatsen. Lars U Granberg (s) som sitter i LSS-kommittén ställer sig kritisk till vissa delar i förslaget.
– Det finns en risk att det går för snabbt fram, säger Lars U Granberg.
Kommitténs ordförande Kenneth Johansson (c) tycker att brukarna inte har något att oroa sig för.
– Vi ska spara tre miljarder kronor per år för att säkra reformen. Kostnadsutvecklingen har varit för snabb och ett av våra direktiv var att dämpa den utvecklingen. Samtidigt ska vi få in ett barnperspektiv i LSS (Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade), som kommer stärka barns rätt till olika insatser. Föräldrar behöver alltså inte oroa sig, säger Kenneth Johansson.
{loadposition incontent}Han berättar att besparingarna kommer uppgå till tre miljarder under en fyraårsperiod. Men Lars U Granberg, som även är ordförande i Riksförbundet Cystisk Fibros, menar att det finns en risk att man går för fort fram med ändringarna.
– Vi är tvungna att balansera kostnaderna och vi är eniga om detta i kommittén. Men det är viktigt att man går försiktigt fram och det finns flera otydligheter i förslaget, säger Lars U Granberg.
Till exempel menar han att man borde sätta mer press på kommunerna. I förslaget kommer man understryka värdet av en fortsatt kvalitetsutveckling av LSS-insatserna på kommunalnivå. Formuleringen är att kommunerna ”borde kunna” utveckla kvaliteten.
– Vi borde lämna fram ett tydligare förslag för att understryka vikten av reformen, säger Lars U Granberg.
Men Kenneth Johansson håller inte med om att det finns otydligheter i förslaget och han är förvånad över att pressen gått ut så starkt med att oppositionen ”är kritisk”.
– Vi är helt överens i kommittén och man behöver inte oroa sig för att besparingarna kommer hota den assistans man behöver och har rätt till i framtiden, säger Kenneth Johansson.
En annan nyhet i kommitténs förslag är att assistenter i framtiden kommer att kollas i polisens straffregister innan man får anställning. Men detta kommer inte att gälla anhöriga som arbetar som assistenter.
– Vi litar på att vi ska kunna hålla kvalitetskraven vad gäller anhöriga med hjälp av annan tillsyn. Det är inte rimligt att ställa det kravet på till exempel föräldrar som själva vill vara sitt barns assistent, säger Kenneth Johansson.
Målet är nu att de pengar som ska sparas, sparas in på de assistanstimmar som getts till personer som inte behövt dem och med hårdare krav på att pengarna ska gå direkt till assistans och inget annat. Det återstår att se hur indragningarna och skärpningarna kommer att se ut i praktiken.
– Jag är skeptisk till om man verkligen kommer att kunna nå en så stor besparing som tre miljarder, men samtidigt är det helt klart att systemet behöver ses över. Det förekommer idag att brukare beviljas för mycket stöd eller till och med att folk får stöd utan att ens behöver det, säger Vilhelm Ekensteen till Dagens Nyheter.
Han har suttit med som expert i LSS-kommittén och är representant från IFA, Intressegruppen för Assistansberättigande.
Till sin hjälp har kommittén haft flera experter från handikapprörelsen och Kenneth Johansson menar att experterna och kommittén står helt bakom slutbetänkandet som LSS-kommittén lämnar ifrån sig den 29 augusti.
LSS-kommittén: www.sou.gov.se/assistans
Riksförbundet Cystisk Fibros: www.rfcf.se
IFA: www.intressegruppen.info
